Mänskliga rättigheter

Hur, när och varför bildades FN?

FN bildades strax efter andra världskriget, 24 oktober 1945. Segermakterna i andra världskriget ville bygga upp världen efter alla hemskheter under andra världskriget, de ville förena nationerna igen. Så dessa länder gick ihop och skapade en så kallad mellanstatlig organisation. Med det menas att det inte finns något land som styr organisationen utan flera länder styr tillsammans. Varför FN skapades är som sagt därför att de segrande länderna, USA, Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen samt Kina, ville återskapa den värld som blivit förstörd samt att man ville arbeta för att förhindra nya krig. De flesta av äldres länder är med i FN. Därför är målet att förena nationerna på mycket god väg, de som redan är med är redan förenade.

Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Diskriminering innebär att någon blir kränkt eller känner sig illa till mods på grund av någon annan individ. Illa beteende behöver inte pågå under längre tid utan det klassas direkt som diskriminering till skillnad från mobbning som inte ”räknas” förrän det har pågått ett tag. Grunderna för diskriminering i Sverige är; kön, könsöverskridande uttryck, religion, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning.

a. Redogör för vad en nationell minoritet är.

En nationell minoritet är en folkgrupp i ett annat land med ett eget språk och egen kultur. Som man hör på namnet är en nationell minoritet ej majoriteten av befolkningen utan en minoritet. Ofta är en nationell minoritet ett lands urfolk som till exempel indianer i Peru eller samer i Sverige. En nationell minoritet har vissa rättigheter. De nationella minoriteterna kan bland annat få undervisning helt på sitt eget språk och sjukvård, polisiära ärenden och andra kontakter med myndigheter på deras eget språk.

Det finns väldigt många fördelar som kan bli väldigt dyra för landets styre. Säg att staten måste förutom ordinarie vårdpersonal även tillgodose till exempel äldreomsorgen med legitimerad vårdpersonal som dessutom kan den nationella minoritetens språk. Det kan bli väldigt dyrt för landet och jag tror att om det inte skulle funnits regler om vad som är en nationell minoritet, skulle flera länders ekonomi äventyrats. En nationell minoritet måste bland annat ha bott i Sverige i minst 100 år eller 4 generationer.

b. Varför räknas samerna som ett urfolk?

Samerna räknas som ett urfolk därför att de har bebott ungefär samma område redan innan de statsgränserna som vi har idag fastställdes. Samerna har bott här i mer än 100 år och talar sitt eget språk, samiska, samt att de har en egen kultur med egna ritualer och traditioner. Det område som de bor i kallas för Sápmi eller Sameland. Detta ”land” sträcker sig över 4 länder, Sverige, Finland, Norge och Ryssland.

      c. Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Det finns ganska många och ganska olika anledningar till att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk. En anledning kan vara att man vill bevara en del av landets historia och om man klassificerar en folk grupp som nationell minoritet har staten vissa skyldigheter. Bland annat måste de se till att folket har samma rättigheter och inte kränks, de ska även tillgodose minoriteten med vissa resurser (utbildningsmaterial, läkare, sjuksköterskor och övrig vård med mera) på det aktuella språket och enligt minoritetens rättelser och ”villkor”.

För minoritetens räkning är det just det som det bland annat handlar om. Att få allt detta serverat ”gratis”. Dock så har ju nationella minoriteter samma skyldigheter och rättigheter som all annan befolkning.

En annan anledning kan också vara att bli sedd och respekterad som den man är och var man kommer ifrån. Till exempel kanske en vanlig svensk kanske benämner en same som ”svensk” trots att denne egentligen är same. Detta kan ses som en kränkning mot en individs identitet och därför ser jag det nyttig ifall man klassificerar nationella minoriteter som just det i de fall som det går.

Sedan tror jag att det kan ses som en merit för staterna att ha nationella minoriteter eftersom att det visar på mångfald och att man acceptera alla olika folkslag. Så det är nog inte bara för folkgruppen i fråga som det ser bra ut, utan även för staten som får ”plus i kanten” eftersom att man följer FN:s konventioner.

Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.

Folk svälter i stora delar av världen trots att det står i FN:s konventioner att alla har rätt till mat och bostad. Denna form av kränkning tror jag att vi alla stöter på dagligen, antingen på nätet eller på annat sätt. Grunden till hunger och bostadsbrist är ofta pågrund av dålig ekonomi. Att man skall minska fattigdomen och att alla skall kunna leva på samma villkor står i FN:s millenniedeklaration men förekommer ändå dagligen.

Det är bara två av många mänskliga rättigheter som kränks dagligen i världen. Det står faktiskt i artikel 25 i dokumentet om mänskliga rättigheter att ”varje människas rätt till en ”tillfredsställande levnadsstandard”.”. Det står också i Millenniedeklarationen att ”Halvera fattigdomen och hungern i världen.” samt i Agenda 2030; Mål 1: Ingen fattigdom. Mål 2: Ingen hunger.

Detta betyder att världen är medveten om att dessa kränkningar existerar och pågår regelbundet. Man jobbar för att nå målen och förhindra denna form av kränkningar men det är inget som händer under en dag. Jag tror att det kommer ta tid innan, om ens någonsin, mänskliga rättigheter inte kränks någonstans i världen.

Ofta kränks också människor med det biologiska könet ”kvinna” runt om i världen. Kvinnor får ofta mindre lön än män och anses ofta vara de som ska göra som man säger. Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1, skall inget av ovan nämnt få förekomma. I artikeln står det bland annat att ”alla människor är födda fria och i lika värde och rättigheter”. Detta betyder att det inte skall göras skillnad på människor över huvudtaget. Varken pågrund av kön, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning etc. Ändå förekommer det och jag skulle säga att detta är en mänsklig kränkning som alla människor någon gång upplever. Kanske inte personligen men att man ser någon som blir utsatt.

Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Jag tror att en NGO(non-governmental organization) har större inflytande och når bättre ut till människor. Till exempel kan Röda korset i Sverige ta sig tid och verkligen arbeta för att nå ut till sin målgrupp. Detta i sin tur hjälper mellanstatliga organisationer att även de får stöd.

En stor mellanstatlig organisation som FN kan inte placera ut människor i Lund för att informera om mänskliga rättigheter och hur de kränks. Men det kan frivilligorganisationer göra. De kan ta område för område i ett land och verkligen få folk uppmärksammade. Man kan säga att frivilligorganisationer är de mellanstatliga organisationernas utsända som skall informera och föra de mellanstatliga organisationernas budskap vidare.

Jag tror dock att folk skulle bli mer uppmärksammade ifall en stor organisation(FN) skulle komma och förespråka. Det skulle nog få ”oj, det här är allvar” effekten och fler människor skulle börja tänka mer på hur de själva kan förebygga hur mänskliga rättigheter kränks. Men detta är som sagt inte möjligt och därför är det bra att det finns frivilligorganisationer.

Det negativa med att frivilligorganisationer har så lätt för att nå ut är att de kan vinkla människors tankar väldigt mycket. Exempelvis kan en religös grupp vinkla sitt budskap så att det ser och låter ”normalt” utifrån deras perspektiv och för en utomstående kan det också göra det. Det skulle kunna få kosekvenser som att rasismen ökar eller att människor blir mer främlingsfientliga istället för att öppna upp sig och se varje enskild individ för vad just den är.  

Oavsett om det är en mellanstatlig eller en frivillig organisation tycker jag det är oerhört bra att de finns. De finns som vägledning och stöd för alla människor. Som sagt tycker jag att det är bra att det finns frivilligorganisationer, både stora och små, som verkligen brinner för just detta ämnet och vill nå ut till människor. De som är medlemmar i sådana grupper tycker jag har tagit FN:s deklarationer och dokument på största allvar. De har tagit sitt ansvar som befolkning i ett land som är medlem i FN och istället för att låta någon annan göra det tar de saken i egna händer.e

Sammanfattnings vis tycker jag att frivilligorganisationer har fler fördelar när det gäller att nå ut. De kan ta sig tid och komma ut bland människor och informera vilket FN oftast inte gör. De informerar oftast via dokument och bestämmelser och sällan via TV. NGO kan också binda upp folk som vill arbeta med att förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter när man kommer ut i samhället.

Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Generellt tycker jag att mänskliga rättigheter kränks mer i diktaturer än vad de gör i demokratier. Det tror jag är därför att i diktaturer finns det en ledare som bestämmer hur allting skall gå till.

Exempelvis så vill folket en sak men styret en annan och då blir det som ledaren vill. Befolkningen lever då troligtvis under de förutsättningar och villkor de egentligen vill vilket gör att landet strider mot FN:s artikel 21 där det står ”Rätt att delta i sitt lands styre. Folkets vilja ska styra via allmän och lika rösträtt i regelbundna val.

Eftersom att landets styre har ignorerat helt vad folket vill är detta en kränkning av mänskliga rättigheter. Denna form av kränkning förekommer inte i en demokrati till exempel Sverige. I Sverige så förekommer val vart fjärde år där alla röstberättigade får vara med och påverka hur landet skall styras. Det parti som är majoritet när alla röster är räknade är också det som blir ledande i landet. Alltså har folket fått vara med och påverka hur landet skall styra. Det sitter inte heller någon som sitter och avgör efter eget tycke vem som skall regera.

Jag tycker personligen att demokrati är det absolut bästa men jag tror också att de olika ”ledsätten” kan vara olika bra i olika situationer. Jag tror att diktatur är bra i land som är ganska nerkört, kanske efter ett krig eller så har landet inte bara ”kommit iväg”.

Dessa länder är ofta fattiga och så kallade utvecklingsländer. Där finns det större problem än om skatten skall vara 30% eller 29,5%. Då behövs det en ledare som tar beslut åt befolkningen så att man kan bygga upp landet och så småningom bli ett i-land. Visst, alla beslut kanske inte gillas av befolkning och så kommer det alltid att vara oavsett styre. Men det krävs en ledare som ser till befolkningens bästa både på sikt men också kortsiktigt.

Sedan när landet väl har utvecklats och blivit ett i-land kanske inte det optimala är en diktatur. I och med att landet har industrialiserats har också människor blivit klokare och fått mer utbildning. Automatiskt vill man påverka mer och då är det bättre med en demokrati där varje individ för tycka som denna själv vill, så även vid ett eventuellt val. Så jag tror mycket beror på i vilket skick landet är i.

Det finns självklart också ”bra” diktaturer. Ett exempel är Irak som var en diktatur ledd av Saddam Hussein under slutet av 1990-talet fram tills början på 2000-talet. Under hans tid var Iraks ekonomi väldigt bra och han höll ihop befolkningen trots att det var han som tog alla beslut och inte folket.

Folket var väldigt accepterande vad gäller i princip allt. Man var väldigt gästfria och människor kunde komma från andra länder och bli väldigt bra bemötta. Den egna befolkningen kunde också gå klädda i vad de ville utan att de blev attackerade eller våldtagna. Trots att man bröt mot artikel 21 ”Rätt att delta i sitt lands styre. Folkets vilja ska styra via allmän och lika rösträtt i regelbundna val”. Så var ändå befolkningen lycklig och Irak var ett mycket stabilt land.

I diktaturer kan också rättsystemet vara kränkande. Människor kan i vissa diktaturer fängslas utan rättegång pågrund av att de uttrycker sina åsikter eller annat. Det förekommer även tortyr och hot från styrets sida vilket bryter mot artiklarna 19, 5 och 13. Artikel 19: ”Rätt till åsikts- och yttrandefrihet.” Artikel 5: ”Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.” Artikel 3: ”Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”

Mänskliga rättigheter kränks också i Sverige trots att Sverige är en demokrati. Skillnaden mellan en diktatur och demokrati i detta läget är att alla människor som lever i en demokrati har lagen på sin sida ifall mänskliga rättigheter skulle kränkas.

I Sverige utsätts också grupper av människor genom racism exempelvis. Där har staten varit för slappa enligt FN och man har fått kritik från det hållet. Men staten har tagit sitt ansvar och arbetar kontinuerligt för att förebygga det.

En av anledningarna till att kränkningar förekommer tror jag är att människor är rädda för nya saker och har svårt att acceptera det. Det är främst de äldre generationerna som detta gäller men det smittar även av sig till de yngre. Man har inte vant sig vid att det finns ett sådant mångkulturellt samhälle som det faktiskt gör. Förr tänkte man inte heller på hur man behandlade människor med annat ursprung, hudfärg eller med annan religion.

Men mänskliga rättigheter kränks fortfarande dagligen överallt i världen oavsett styre. Det är fruktansvärt att sådant förekommer i även de länder som har skrivit på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Men som sagt är många länder på väg mot ett samhälle där mindre kränkningar förekommer. Dels därför att staten arbetar hårt förebyggande men också för att nya generationer är för det mesta mycket klokare och mer accepterande.

Avslutande idrottsreflektion

Berätta om något som du lärt under din ”idrottstid” på Gunnesboskolan!

Under min idrottstid har jag lärt mig oerhört mycket, allt från att göra kullerbyttor till att tänka säkert i idrottshallen. Jag tycker personligen att ja har gjort en riktigt bra utveckling sedan jag började min idrottstid och jag känner att jag har fått de rätta förutsättningarna för att kunna utvecklas. Jag har fått stor hjälp av Ylva. Att allt alltid är möjligt.

Är det någon speciell förmåga du tycker att du utvecklat?

Jag tycker speciellt "musik och rörelse" samt koordination.

Vad har varit det bästa/roligaste med idrottsundervisningen?

Det roligaste har varit att ha fått hålla igång med någon fysisk aktivitet 2 gånger per vecka under skoltid. Att få bryta av den "vanliga" skolan och göra något som för det mesta är kul.

Vad tycker du har saknats i idrottsundervisningen? Motivera!

Egentligen tycker jag inte att vi har saknat någonting. Vi har haft teori, praktik, utflykter, prova-på med mera. Det tycker jag har varit en lagom blandning som har passat de flesta elever.

Finns det något som kunde gjorts annorlunda? Hur?

Tips till Ylva!

Nej, det tycker jag inte. Ylva har ganska bra koll på läget och vet vad som behöver göras för varje elev.

Är det något du lärt dig som du känner att du kommer att ha nytta av i framtiden?

Ja, jag tro att jag kommer ha mycket nytta av det som jag har lärt mig i framtiden. Vi har lärt oss en del om skador och eftersom att jag ska jobba inom ambulansen så tror jag att det passar mig att ha de kunskaperna. Sedan ligger de kunskaper vi har på en ganska grundläggande nivå. Jag har även lärt mig att alla inte är lika bra på alla saker och det tror jag är viktigt att ta med sig i framtiden.

Hur ser din idrottsframtid ut?

Min idrottsframtid tycker jag ser bra ut. Jag tränar (gym/handboll) minst 4 gånger i veckan och jag tror jag kommer göra det länge till.

Varför tror du att ämnet Idrott och hälsa är obligatoriskt i den svenska skolan?

Det tror jag därför att svenska elever/barn ska få en inblick i hur lätt och roligt det är att röra på sig. Också  därför att man ska förstå hur viktigt det är med rörelse i vardagen.

Argument för obligatorisk idrottsundervisning. Motargument?

Barn rör på sig mer och barnfetma i Sverige kan då successivt minska. Om man idrottar så har man lättare att fokusera på övriga skolan och utvecklas ännu mer. Låta elever förstå varför idrott är viktigt och hur rörelse påverkar kroppen.

Motargument:

Tar för mycket tid från övriga skolämnen. Onödigt eftersom att det finns lokala idrottsföreningar där elverna kan få röra på sig.

Parafras

FÖRLAGA:

MYRORNAS KRIG  , Nam June Paik, ca 1960, ”Videokonstens tid”                                                                         

PARAFRAS: 

MOTIVERING:

Förlagan är den ”klassiska” ”Myrornas krig”. Den skapades under videokonstens tid under 60-talet. Om jag skulle kalla den konstverk egentligen vet jag inte eftersom att den egentligen uppstår när TV eller video inte fungerar. Tiden som jag arbetet med symboliserar väldigt mycket video. Eftersom att de första videokamerorna kom då så ville ju alla testa och filma med sina nya kameror. 

Jag valde att göra en parafras som inte är speciellt lik förlagan till utseendet. Som man ser ovan står det ”Error 404 Page Not Found” vilket det brukar stå på digitalaprylar när något inte hittas eller inte fungerar. Jag valde att göra såhär eftersom att förlagan symboliserar när TV eller videoband inte fungerar och i dagens läge går vi mot ett mer digitalt samhälle där TV tittandet minskar och play (internet) tittandet ökar. 

Därför valde jag att göra en parafras som speglar dagens samhälle och våra behov och vanor. Det stora sambandet mellan förlagan och parafrasen är att det visar när något inte fungerar men i olika tider. Vi har alla också råkat ut för båda dessa ”felen” någon gång. Personligen tycker jag att min parafras symboliserar den nya generationen, den digitala generationen. 

När jag skapade min parafras skissade jag först på ett papper för att sedan göra den slutliga parafrasen digitalt. Jag skapade parafrasen i programmet ”Paintbrush”. Anledningen till att jag skapade parafrasen digitalt var för att jag vill stärka budskapet om att vi lever i ett digitalt samhälle och att vi kan göra väldigt mycket digitalt. Men även för att min parafras symboliserar ett ”digitalt fel” valde jag att göra den digitalt. 

Min tro jämfört med världsreligionerna

Min tro: 

Jag är döpt och konfirmerad i den kristna kyrkan. Men jag är inte troende och går till kyrkan varje söndag. Ibland tror jag att Gud finns och att Gud påverkar allt som händer men oftast inte. Istället tror jag oftast att allt händer för en anledning. Så jag skulle varken säga att jag är en troende kristen men inte heller ateist. 

I ”min tro” ber jag inte regelbundet så som man gör inom till exempel islam eller hinduism. Men det händer att jag ber ifall det är något som är jobbigt eller om jag bara känner för det. Egentligen vet jag inte hur jag ska beskriva min tro, jag äter* vad jag vill, gör i princip vad jag vill, firar kristna högtider, använder sunt förnuft och etik i livet, ber om jag känner för det inte för att min tro säger att jag måste och jag tycker om vad jag vill.

*Jag äter både vegetarisk kost och så kallad vanlig kost. Jag mår bra av båda kosterna och anledningen till att jag blandar är dels därför att jag tycker både vegetarisk mat och kött berikad mat är god. Jag äter alltså lite av varje, precis som jag vill. 

Jag känner mig nöjd med att leva såhär och känner inget behov efter någon tro eller religös ledare att följa. Visst, det kan vara tufft ibland och man kan känna att man vill ha någon som lyssnar och alltid har tid för en. Men det stödet känner jag att jag har från människor i min omgivning och som jag tidigare nämnt så kan jag tillbe Gud ifall jag vill det. 

För mig är det lättare att leva efter min egen tro än om jag skulle följa någon av t.ex världsreligionerna. Dels för att jag trivs oerhört bra med den friheten jag har att kunna välja själv vad jag får göra och ska göra. Men också för att jag inte tror jag skulle kunna eller orka följa massa regler och låta någon annan bestämma vad jag ska och får göra. Sedan så förstår jag verkligen de som har en tro och följer den fullt ut. Man känner oerhörd trygghet och glädje när man vet att det alltid finns någon för dig oavsett. Själv har jag upplevt detta under min konfirmationstid. Där kände jag trygghet och stöd från både andra i gruppen men också på något andligt sätt. Men jag skulle inte vilja eller klara av att följa alla regler och ”riktmärken” som religion gör på heltid, därför skulle jag säga att jag är kristen på flextid. 

Det varierar ganska mycket vad jag tror händer efter döden, ibland tror jag att man återföd och ibland tror jag att man har ett liv som man måste ta till vara på. 

Hinduismen:

Man har väldigt många gudar i Hinduismen. Många säger att det finns oändligt många gudar. Alla dessa gudar har olika egenskaper och därför tillber man olika gudar i olika ärenden. Det är också ofta vanligt att man har små altare hemma där man hyllar en eller flera gudar. Då brukar man ofta offra något till gudarna för att visa sin tacksamhet och lojalitet. Det finns inte någon direkt gud som är den enda guden som man ska följa. Istället handlar hinduismen mycket om att tolka och värdera intryck från olika gudar och vad de står för. Att man själv får välja till stor del vad man vill tro på och hur man ska agera för att uppnå Moksha.

Där ser jag en likhet jämfört med min tro. Jag får också välja mycket hur jag skall leva för att vara en så bra människa som möjligt. Så tycker jag att det också beskrivs inom hinduismen, att det är den enskilda individens ansvar att ta sig till Moksha. Att varje individ har ganska fria tyglar gällande vilka gudar man prioriterar och vilka ritualer som man vill utöva. 

Gällande mat och dryck så är det ganska fria tyglar här också. Det finns inte några tydliga ”lagar” som säger ”du får inte äta det här” eller ”äter du detta är du en dålig hindu”. Men man ser många djur som heliga. Som i tidigare arbeten nämnt så är det fel att döda något levande överhuvudtaget om man vill vara en god hindu. Därför avstår många hinduer från att äta kött och äter i stort sett bara vegetarisk kost. Men det finns också de som äter kött och samtidigt är ”bra” hinduer. Många av den äldre generation äter inte kött och ser det som en synd att göra det. De anser att köttätande är något dåligt eftersom att det har varit så i väldigt lång tid och historien är väldigt viktig för många hinduer. 

Det finns alltså inte några stränga regler för vad man får och inte får äta, utan mer rekommendationer. Men ett gammalt hinduiskt tankesätt är att inte döma någon efter utsidan eller döma boken efter omslaget. T.ex. kan den mest troende och mest lojala hinduen äta kött. Det finns inget som gör denna till en sämre människa eftersom att det inte riktigt finns något som är rätt eller fel.

Jag känner igen min tro väldigt mycket i hinduismen. Man kan be regelbundet eller precis när man vill, ofta eller sällan. Man får även förtära i princip vad man känner för men helst ska man följa rekommendationerna. Rekommendationerna för en hindu är att avstå kött och äta växtbaserat. Detta eftersom att djuren är heliga och man får bättre karma ifall man inte äter kött, enligt gamla skrifter. För mig gäller det att äta mat som rekommenderas för min livsstil. Mat som innehåller mycket energi och som håller i sig länge, näringsberikad kost med mera. Här finns återigen en likhet. 

Men en skillnad som jag upplever är att i min tro så finns det endast en gud som för mig ibland existerar och ibland inte. Medan det för hinduerna existerar massvis gudarna där alla är lika rätta att följa, de finns även med överallt.

Inom hinduismen återföds man beroende på sin karma. Har man bra karma så återföds man till något bättre och vice versa.  

Buddhismen:

Ofta tillber man Buddha och inte några gudar inom buddhismen. Man anser att det inte finns några gudar utan bara buddhor. Mycket handlar om att efterlikna Buddha som levde för väldigt längesedan. I och med att man vill efterlikna Buddha så handlar det mycket om att finna ro i sig själv och förstå vad just ens eget liv går ut på eller vad som är ens öde. 

Här ser jag en väldigt stor skillnad från både min egen tro men också från de övriga två. Här gäller det inte att vara någon gud eller helig varelse till lags utan det handlar om att vara en god människa och för det mesta tänka på vad som är viktigt för att man själv skall vara en bra buddhist.

De flesta vill uppnå nirvana vilket är ett tillstånd där man inte behöver återfödas och har ”gjort sitt”. När man kommer dit så brukar man ofta kalla de för ”buddha”. Men ”buddha” betyder egentligen upplyst. Det betyder inte att man måste ha uppnått nirvana. I alla fall ber många buddhister till Buddha  eftersom att man anser att han är någon form gud.

Inom buddhismen finns det många olika riktningar där vissa säger att det är lönlöst att be till Buddha. Detta eftersom att Buddha har uppnått nirvana och kan därför inte påverka något som händer på jorden. 

Buddhismen är ganska så lik hinduismen när det gäller tro. Det är upp till individen själv att välja vad man vill tro på. Dock är det lite tydligare inom buddhismen eftersom att det redan finns riktningar som man kan välja. Gentemot min tro så är det lite likt eftersom att jag ibland tror att det finns någon som kan påverka och ibland att det inte gör det. Samma är det inom de olika riktningarna, i vissa så kan Buddha påverka och ibland inte. 

Man tror på ett liv efter döden. Man tror att man återföds. Man återföds med hjälp av ”poäng” som man samlat. Likt hinduismen så föds man till något bättre om man har bra ”poäng” och vice versa.  

För buddhister finns det inte heller några klara regler för vad man skall äta. Men en regel som finns är att man inte skall äga eller inneha mer än vad man behöver. Detta gäller även mat och det menas med att buddhister fr äta i stort sett vad de vill så länge de inte äter mer än vad de behöver. Man skall istället tänka på sina medmänniskor och dela med sig. I min tro har jag inte några sådan tydliga principer men jag tänker ofta på att inte äta mer än vad jag behöver och dela med mig till mina medmänniskor. 

Islam: 

Islam skiljer sig ganska mycket ifrån min tro. Exempelvis får man inte äta vad man vill som jag får. Man får inte äta fläskkött och under en tid på året får man inte äta alls så länge det är ljust ute, detta heter ramadan. Ramadan firas i den 9:e månaden enligt den islamitiska kalendern. Under ramadan ska man inte heller bli upprörd och man skall avstå samlag när det är ljus ute. Detta skiljer sig väldigt mycket eftersom att jag inte har några fastetider i min tro. Jag får och kan äta när jag vill, året om och behöver inte tänka på att jag inte får äta vissa saker. 

En annan sak som också skiljer sig är att man inom islam ber 5 gånger om dagen. Den första gången innan solen gått upp och sista gången när solen har gått ner. När man ber ska man vara riktad mot Mekka. I min tro så behöver jag inte tänka på var jag riktar mig eller när på dygnet som jag ber. En annan viktig del inom islam är att man ofta pratar om att ”om gud vill” eller ”inshallah”. Läser man mellan raderna så betyder det att Gud bestämmer allt och att han påverkar allting som händer. Så tänker inte jag i min tro, inte helt iallafall. Jag tänker att allting kan hända av en anledning men man kan också påverka själv vad som händer. 

Detta är väl de skillnader som jag hittar som är de tydligaste. Jag tycker inte det påverkar mig eller andra i min omgivning som är muslimer att vi har olika tro och att vi tänker olika kring Guds påverkan. Utan det är nog mer intressant för båda parter att höra hur den andra tänker och varför man gör det.

Man tror att man efter döden kommer antingen till himlen eller till helvetet. Var man kommer beror på ens handlingar. 

Satelliter

Allmänt:

Rymden är full av föremål, föremål som antingen färdas i en omloppsbana eller som rör sig helt fritt. Vissa beräkningar visar att det finns ca 150 000 föremål som är större än en (1) cm i rymden. Hur många av dessa föremål är satelliter? Ja, det är svårt att veta eftersom att det inte finns tydliga riktlinjer för hur stort något måste vara för att klassas som en satellit. 

En satellit är kortfattat ett föremål som rör sig i en omloppsbana runt jorden. Men det som vi kallar för ”riktiga” satelliter har skickats upp ca 2 000 gånger men man uppskattar att bara 500 av dessa satelliter används. Det är nästan bara 1,3% av alla 150 000 föremål som alltså är ”riktiga” satelliter. Alla andra föremål kallar man istället för rymdskrot. 

Den första ”riktiga” satelliten, man brukar även säga konstgjorda, skickades upp den 4:e oktober 1957. Denna satellit hette ”Sputnik” och skickades upp av Sovjetunionen. Den var till formen formad som en sfär, 58 cm i diameter och vägde 83,6 kg. Den var i bruk i 22 dagar innan batterierna tog slut. 3 månader senare föll den ned på jorden. Sovjetunionen sände upp väldigt många satelliter och de flesta var i militäriskt syfte. Det finns dock väldigt många olika satelliter.

Man har utvecklat och man utvecklar satelliterna. Exempelvis drevs de förr av batterier men idag drivs de av solpaneler som fälls ut när satelliten når sin position och omloppsbana. De styrs också mer och mer ifrån jorden och man kan ständigt styra/göra mer med satelliten från jorden. Oftast har satelliter inte en exakt höjd som de ständigt ”ligger” i. Utan man brukar ha ett intervall på ungefär 600-700 km där satelliten kan ligga. Detta kan både styras från jorden men satelliten kan också flytta på sig pågrund av rymdskrot eller liknande.

Viking är en svensk satellit som sändes upp den 22 februari 1986. Den väger lite mer än 3 gånger så mycket som Sputnik, 286 kilo motsvarande Sputniks 83,6. Vikings omloppsbana ligger på mellan 820-13 500 km höjd. Man använde Viking för att göra mätningar i magnetosfären under 444 dygn. 

Användning:

Det finns väldigt många olika användningsområden för satelliter. GPS eller GlobalPositioningSystem har nog alla hört talas om och någon gång använt. Det systemet använder 4 satelliter för att kunna säga exakt var man befinner sig. Till exempel finns det nuförtiden inbyggd GPS i de flesta bilar. Där sitter en transponder som sänder och tar emot signaler från satelliter. Satelliter som är kopplade till GPS kallas för kommunikationssatelliter. Dock använde de inte bara till att navigera utan också för satellit-TV, telefonsamtal  samt för att skicka data mellan olika positioner. 

För att hela världen skall kunna använda GPS och kunna navigera sig krävs det väldigt många satelliter. För att bestämma positionen räknar man hur lång tid det tar för signalen att nå satelliten. Med hjälp av flera satelliter kan man som sagt bestämma en ganska så exakt position. Dessa signaler färdas väldigt snabbt. Om det tar 0,086 sekunder är satelliten 25 800 km bort, i och med att signalerna färdas så snabbt och jordens yta/area uppdateras regelbundet är satelliter ett väldigt pålitligt sätt att navigera sig på tillskillnad från kartor. 

Jag tycker personligen  att systemet GPS är oerhört bra och jag använder mig av det varje vecka. Mycket mer lättillgängligt och smidigare än att använda gamla hederliga kartor. 

Man kan också använda satelliter för att förutspå väder och vind. Dessa satelliter mäter exempelvis vindar, temperatur, molnighet och mycket annat. Tack vara satelliter så är väderprognoserna nuförtiden mycket pålitliga. Det finns såklart också brister och man kan inte alltid säga att vädret blir som man förutspått. 

Man brukar också använda satelliter för att övervaka jordens växtlighet, öknar, ozonhål och aktiviter hos olika vulkaner. Denna form av satellitanvändning kallar man för övervakning och då självklart satelliterna för övervakningssatelliter. Denna övervakning är oerhört viktig för nästa användningsområde. 

Forskning. Man använder också satelliter för att forska om till exempel stjärnor. Men man kallar dessa satelliter för rymdteleskop. Det finns inte någon riktig anledning till det utan troligen kallar man de för det eftersom att man tittar på stjärnorna (teleskop) i rymden. Det finns många varianter av forskningssatelliter, det finns de som har besättning ombord. Dessa kallas för rymdstationer. En känd sådan är ISS. Den tillhör inte något land så därför finns det astronauter där från hela världen. ISS står för International Space Station. Man kan också använda övervakningssatelliter i forskningssyfte, exempelvis kan man forska om olika vulkaner med mera.

Mina tankar:

Jag tycker att satelliter är en oerhört bra uppfinning. I dagens läge kan man använda satelliter till i princip allt och det är det som gör de så allsidiga. I och med det så är de användbara för nästan alla branscher. Inom räddningstjänster med mera så kan man använda satelliter för  att kommunicera med varandra utanför det ”vanliga” radionätet vid t.ex. stora händelser. 

Jag tycker också att man har kunnat komma fram till nya saker och gjort nya upptäckter. Man kan numera studera moln och väder på ett helt annat sätt. Tack vare satelliter kan man också kontrollera och övervaka våra miljöproblem eftersom att en satellit kan få en blick över hela jorden samtidigt. Jag tycker att det är väldigt bra eftersom att vi då kan förebygga nya och värre problem och lättare åtgärda de som vi redan har.  

Satelliter har inte heller någon stor miljöpåverkan om man bortser från uppskjutningen. När de väl ligger i sin omloppsbana drivs de oftast av solceller och kan i och med det användas oerhört länge. Det som jag ser som negativt är att det finns så många satelliter i rymden som inte används längre och som då istället kallas för rymdskrot. Detta rymdskrot kan ligga i vägen för andra satelliter, rymdstationer med mera. 

Här ser jag ett utvecklings- område/möjlighet. Man skulle kunna utveckla någon slags rymdfarkost som kan fungera som en radiostyrd soptunna. Den kan antingen vara obemannad eller så styr man den från t.ex. en rymdstation. Man kan inte skicka ut astronauter för att hämta skrot eftersom att även en liten skruv kan göra stor skada. Så för både astronauternas och för aktiva rymdföremåls skull borde man utveckla något sådant. 

Överlag tycker jag att satelliter har varit och är väldigt bra för hela samhället. Vi har kunnat få reda på så mycket om hela världen och jorden tack vare satelliter och jag tror att de första människor använder sig omedvetet av satelliter dagligen. Vi är väldigt beroende av t.ex. sociala medier och andra sociala plattformar och de flesta har någon koppling till satelliter. Om man skulle koppla ur alla satelliter tror jag inte att att samhället skulle fungera. 

I och med att väldigt många hem och verksamheter numera använder satelliter till de flesta av sina prylar. 

Det som jag tycker är negativt är att det kostar väldigt mycket att tillverka och skicka upp satelliter. Med tanke på att man har skickat upp ca 2000 och använder cirka en fjärdedel av de så kunde man använt de pengarna till exempelvis infrastruktur eller andra brister i världen.

Anledningen att det är så många som inte används är att länder ofta ”kapplöpte” om vem som hade bäst och flest satelliter. Jag tycker att det är oerhört naivt och icke miljötänkande men samtidigt så var inte miljön något man la så stor vikt vid för 30-40 år sedan. Det fanns inte lika många och stränga regler. Satelliterna var också mycket sämre förr och därför la de ofta av efter en kortare tid.

Källor:

TitaNO Fysik: https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=54

National Encyklopedin: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lang/satellit

Astra: http://www.onastra.se/17823168/satellituppskjutning

Buddhism

1, Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

Legenden om Siddharta som blir Buddah handlar väldigt mycket om att en vanlig människa började fundera över livet. Han provade olika livsstilar för att förstå vad den riktgt rätta livsstilen var. Han levde först i lyx och sedan i fattigdom och svält. En tid därefter insåg han att den rätta vägen var att man skulle leva så att kroppen fick det som den behövde ha men inte mer. Han hade då blivit upplyst och man kan säga att han på ett eller annat sätt förstod meningen med livet. 

Detta var inte det av två utvägar som Siddharta Gautamas pappa ville. Enligt en spådom skulle Siddharta antingen bli en stor och mäktig furste eller en andlig ledare. Siddhartas pappa var krigare och naturligtvis ville han att hans son skulle följa hans fotspår. Men så blev det inte. Istället blev han en skållad andlig ledare som skulle komma att påverka hela världens syn på livet. 

Efter att Buddha blivit Buddha reste han den heliga staden där han en gång provat på att vara asket, Varansi. Det gjorde han för att meddela asketer om sina nya tankar. Han fortsatte sedan att vandra vidare till andra städer för att sprida sina tankar. Under tiden fick han en del anhängare som hjälpte till att sprida hans lära. På det sättet växte så småningom buddhismen fram med inslag av hinduismen. 

Jesus däremot föddes inte i lyx. Han föddes i en lada i Betlehem. Han fick visserligen fina gåvor vid födseln men hans pappa blev varnad om att det fanns onda tankar och folk som ville döda Jesus. Jesus födsel var lite konstig generellt. Enligt berättelsen så ska Jesus ha blivit till på gudomligt sätt och att han skulle hjälpa till och sprida guds budskap på jorden. 

Även Jesus släkting, Johannes döparen, hävdade när många trodde att det var han som var Messias att det skulle komma någon mäktigare med mer inflytande. Messias är alltså den som skall skapa rättvisa och göra det goda hört i världen. Enligt kristendomen är Jesus Messias. 

Mohammed, levde inte heller i någon lyx. Han sägs ha fötts i Mekka omkring 570 f.v.t. Det sägs att han tidigt blev föräldralös och hade en väldigt jobbig uppväxt. Mekka ligger på den Arabiska halvön och på den tiden var området väldigt splittrat och styrdes av olika släkter. Sedan var allt indelat i stammar och Muhammeds familj tillhörde den stam som sysslade med handel. Affärerna hade tyvärr gått dåligt och därför räknades Muhammed och hans närmaste släkt till stammens fattigaste gren. 

Enligt vissa källor så var Muhammed mycket klok och en kristen munk skall vi tidig ålder ha påstått att Muhammed mycket väl skulle kunna bli en profet när han blev stor. Det antyds också att Muhammed arbetade väldigt hårt och att det var därför som han fick så många anhängare. Många tycker också att han är Islams viktigaste figur eftersom att han sägs vara guds sista profet och därför talar man alltid gott om honom när man pratar om honom. 

En tydlig likhet som jag ser hos alla tre, Siddharta, Jesus, Muhammed, är att de alla tre fick arbeta hårt. Jesus och Muhammed började på ”botten”. Siddharta levde visserligen i lyx som liten men var alltid skyddad från allt så när han väl kom ut i livet kan man också säga att han började om på noll. Jag tror dock att det var svårare för honom eftersom att han var skyddad från i princip allt som liten. 

En skillnad är att Siddharta aka Buddha och Muhammed var vanliga människor och kom till på naturliga sätt. Medan Jesus som sagt sägs ha kommit till på gudomligt vis. Han var alltså sänd från gud från början för att leda folket. Det var inte de andra två, vad som finns uttalat iallafall. Siddharta och Muhammed byggde upp två starka religioner medan Jesus nästan ”visste” hur han skulle leva och lära. 

De tre olika figurernas död skiljer sig också från varandra. Det finns inte något riktig säkert som säger hur Buddha dog men man antar att han dog på naturlig väg. Muhammed sägs ha gått bort på grund av en feberinfektion. Det som är den stora skillnaden är att Jesus blev förråd och sedan korsfäst. Han kämpade inte heller emot speciellt mycket utan man kan säga att han vände andra kinden till. 

En annan likhet är att alla tre religionerna härstammar från någon annan från början. Buddhismen från hinduismen och kristendomen och islam från judendomen.  Om man kan säga att det är en likhet mellan de tre vet jag inte men det är iallafall en likhet som berör alla tre. Alla hade också någon gång någon kontakt med övernaturliga makter. Buddha förenades med världen, Jesus födsel var ett mirakel och Muhammed hade en konversation med ängeln Gabriel, för övrigt samma ängel som Jesus mamma Maria fick reda på att hon var gravid från. 

Sammanfattningsvis skulle jag säga att de tre har väldigt många likheter och skillnader. Det finns säkerligen flera som jag inte har nämnt. Jag tycker att det är rätt kul att man kan koppla tre religioner och tre viktiga människor inom respektive religion till varandra. Jag tycker att det är ett tydligt exempel på att vi någon gång kommit från samma…

8, Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

Riktningarna kallas för ”Theravada” och ”Mahayana”. Den stora anledningen till att det inte bara finns en riktning är att förr spreds information oftast från mun till mun. 

Eftersom att den buddistiska läran inte fanns nerskriven kunde den tolkas olika av både ”läraren” och av den som skulle ”lära” sig. En annan anledning är också att efter Buddhas död började man diskutera om olika frågor och vad Buddha hade för svar på de. Det bidrog också starkt till att dessa två viktigaste riktningarna kom till. 

Theravada är den riktning som är äldst och som helt enkelt kallas för - de äldstes lära. Om man följer Theravada anser man att det bara finns en buddha åt gången. Buddhan kan inte heller hjälpa andra människor när de ber till denne eftersom att denne har uppnått nirvana. Följer man Theravada så kan bara utvalda munkar och nunnor uppnå nirvana. Theravada är störst i Sir Lanka, Mongoliet, Thailand, Burma, Laos samt Kambodja. De flesta av dessa länder ligger i södra Asien och därför kallas ofta Theravada för ”sydbuddhism”

Inom Mahayana däremot, så finns det oändligt många världar med en buddha i varje värld. Här skiljer sig Mahayana från Theravada eftersom att om det finns en buddha i varje värld så kan man inte säga att det bara finns en buddha eftersom att vi inte hur många världar som det egentligen finns. En annan skillnad är också att vem som helat kan bli buddha inom Mahayana. Man säger också att Buddhas kärlek är väldigt stor och att han därför avstod att gå in i nirvana. Det finns väldigt många människor som också har avstått nirvana och dessa människor brukar kallas för bodhisattva. Man skulle kunna översätta det till ”varelse fylld av upplysning”. 

Mahayana är vanligast i Tibet, Mongoliet, Bhutan och Nepal. Flera av dessa länder ligger i norra Asien och därför brukar man kalla Mahayana för ”nordbuddhism”. Men denna form av buddhism fördes ner längs kusterna och spred sig till Korea, Vietnam, Kina och Japan. Där kallas Mahayana för östbuddhism 

10, Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

En bodhisattva är en person som har en otrolig kärlek till sina medmänniskor. Denne avstår också nirvana för att kunna vara fysiskt närvarande och kunna hjälpa sina medmänniskor. Bohisattva betyder ungefär ”varelse fylld av upplysning”. Det skulle man kunna likna med en väldigt klok och kärleksfull människa som sätter andra människor i första rummet. Bodhisattvas är en ofta en väldigt viktig del i många buddhistiska länder, ibland till och med viktigare än Buddha.  Bodhisattva talar man oftast om inom Mahayana eller nord-/östbuddhism. 

Jag skulle säga att man kan likna bodhisattvas med munkar och nunnor. Eftersom att de väljer att leva på jorden och vara bra människor som tar hand om och hjälper sina medmänniskor. Man kan även likna helgon med bodhisattvas eftersom att helgon är någon som några ser upp till. Så är även bohisattvas för buddhister, någon som har gjort något spektakulärt som man prisar väldigt högt. 

12, Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag?

De tre juvelerna är Buddha(läraren), Dharma(läran) och sangha(munkar/nunnor). Detta är väl det som jag anser är det närmsta man kan komma ”lagboken” för att vara en god buddhist. Dessa tre juveler är de saker som man skall respektera och följa för att vara en så bra buddhist som möjligt. Kortfattat kan man säga att man måste intressera sig för läraren (Buddha) för att förstå läran och för att till sist utöva läran som läraren lärt. Som bekant är buddhismen mycket en ”tolkningsreligion” och varför bryta trenden här. Här är det också så att de olika juvelerna prioriteras och tolkas olika inom olika riktningar. I frågan nämns vad ”tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist har för betydelse”? Jag tror att det har väldigt stor betydelse för en buddhist att ha dessa tre sakerna att luta sig mot. Att man känner att tryggheten finns där och att man kan söka sig till exempelvis kloster för att få känna samhörighet med andra med samma religion. 

Eftersom att de flesta buddhister ber någon gång under dagen, ofta flera, måste jag säga att det har störst ”uttryck” i vardagen. Att man visar respekt och kanske söker råd eller liknande hos Buddha, eftersom att det är till honom som de flesta ber. Eftersom att väldigt många ber och är troende så tror jag inte att det är någon som reagerar när någon tar tillflykt till någon av juvelerna. Det skulle däremot vara skillnad ifall en buddhist öppet bad eller liknande bland människor som inte är buddhister eller inte vet vad det innebär att vara buddhist. Då tror jag att många skulle tycka att det var lite konstig till en början, men så är det ju oftast att man tycker nya saker är annorlunda i början. Sedan så speglas ju tillflykten till den tredje juvelen också in i vardagen. Eftersom att om man praktiserar läran så har man vördigt många regler att följa. Då kan man inte längre umgås med samma umgänge och göra, äta eller dricka samma saker som förr. Men jag tror att de som praktiserar läran får ut väldigt mycket av det, att känna oerhörd samhörighet med andra människor som delar exakt samma tro som dig dagligen. Man får nog väldigt mycket energi och glädje ut av det. 

15, På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

Jag tror att en av de största anledningar är som nedan nämnt att folk bodde int där ”religionen bodde” vilket har lett till att religionerna har fått fler och fler anhängare. Säg såhär, en buddhist har ett arbete, buddhisten sitter i en konversation på en After Work och diskuterar. De talar då om hur det är att leva som buddhist och hur det inte är och så vidare. Arbetskollegerna kanske går hem och berättar för sina barn om nirvana och hur man uppnår det tillståndet. Sedan börjar barnen tänka på att vara en god människa och kanske berättar om det på förskolan eller i skolan. Detta är ett exempel och ifall detta skulle vara verklighet skulle buddhismens tankar spridas i väldigt många led. 

Jag tro också att alla krig i mitten på 1900-talet har lett till att spridningen är så stor. Amerikanska soldater kommer till Japan för att kriga, där hör de talas om buddhismen och att goda gärningar leder till bättre liv och fördelar allmänt i livet. Denna soldaten tar då med sig sina erfarenheter hem och berättar antingen för andra i militären eller för sitt umgänge. Detta exempel är också en trolig spridningsväg. 

Det finns säkert många fler spridningsätt men jag tror ändå att  det första sättet är det som haft störst betydelse. Dock så kan det första sättet ha koppling till det andra, i och med krigen flydde många buddhister till andra länder och till Europa. Så det är inte helt ologiskt om det finns negativa anledningar som har påverkat spridningen. 

16, Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Reilgionsvetare använder begreppet diaspora när man pratar om en speciell känsla. Den speciella känslan är när en buddhist känner större tillhörighet till sin religion. Man känner också att religionen är en större del av ens liv. Det är de som inte längre lever i sina hemländer eller i länder där buddhismen inte är huvudreligionen. Religionen är en del av ens identitet och när man kommer till ett främmande land där inte alla tror på samma sak som du själv blir ju ens koppling till religionen starkare. Men jag tror också att man kan ha samma starka koppling till sin religion fast man lever i t.ex. Nepal och är troende buddhist. Jag tror att de flesta har en stark koppling men inte märker det förrän man kommer till en plats där inte alla gör och tror samma saker. Därför tror jag att fler känner av diasporan tydligare ifall de flyttar till ett annat land. 

Detta skulle man kunna likna med judendomen. Judar har alltid varit ”mobbade” och förtryckta i världen. Men efter andra världskriget fick man Israel där det tydligt framgick att judendomen var ”huvudreligionen”. Men de flesta flyttade inte det eftersom att de redan kände samhörighet med det land de bodde i och där en stark koppling till judendomen. Man skulle kunna säga att Israel ledde till en ”omedveten diaspora”. Med det menar jag att Israel var judendomen hemland men merparten bodde i ”utlandet”. De bodde där för att de kände extra stark koppling till sin religion just där. Samtidigt har ju inte detta varit något aktivt val utan något som bara blivit i och med att flera judar redan bodde i andra länder.