Mänskliga rättigheter

Hur, när och varför bildades FN?

FN bildades strax efter andra världskriget, 24 oktober 1945. Segermakterna i andra världskriget ville bygga upp världen efter alla hemskheter under andra världskriget, de ville förena nationerna igen. Så dessa länder gick ihop och skapade en så kallad mellanstatlig organisation. Med det menas att det inte finns något land som styr organisationen utan flera länder styr tillsammans. Varför FN skapades är som sagt därför att de segrande länderna, USA, Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen samt Kina, ville återskapa den värld som blivit förstörd samt att man ville arbeta för att förhindra nya krig. De flesta av äldres länder är med i FN. Därför är målet att förena nationerna på mycket god väg, de som redan är med är redan förenade.

Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Diskriminering innebär att någon blir kränkt eller känner sig illa till mods på grund av någon annan individ. Illa beteende behöver inte pågå under längre tid utan det klassas direkt som diskriminering till skillnad från mobbning som inte ”räknas” förrän det har pågått ett tag. Grunderna för diskriminering i Sverige är; kön, könsöverskridande uttryck, religion, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning.

a. Redogör för vad en nationell minoritet är.

En nationell minoritet är en folkgrupp i ett annat land med ett eget språk och egen kultur. Som man hör på namnet är en nationell minoritet ej majoriteten av befolkningen utan en minoritet. Ofta är en nationell minoritet ett lands urfolk som till exempel indianer i Peru eller samer i Sverige. En nationell minoritet har vissa rättigheter. De nationella minoriteterna kan bland annat få undervisning helt på sitt eget språk och sjukvård, polisiära ärenden och andra kontakter med myndigheter på deras eget språk.

Det finns väldigt många fördelar som kan bli väldigt dyra för landets styre. Säg att staten måste förutom ordinarie vårdpersonal även tillgodose till exempel äldreomsorgen med legitimerad vårdpersonal som dessutom kan den nationella minoritetens språk. Det kan bli väldigt dyrt för landet och jag tror att om det inte skulle funnits regler om vad som är en nationell minoritet, skulle flera länders ekonomi äventyrats. En nationell minoritet måste bland annat ha bott i Sverige i minst 100 år eller 4 generationer.

b. Varför räknas samerna som ett urfolk?

Samerna räknas som ett urfolk därför att de har bebott ungefär samma område redan innan de statsgränserna som vi har idag fastställdes. Samerna har bott här i mer än 100 år och talar sitt eget språk, samiska, samt att de har en egen kultur med egna ritualer och traditioner. Det område som de bor i kallas för Sápmi eller Sameland. Detta ”land” sträcker sig över 4 länder, Sverige, Finland, Norge och Ryssland.

      c. Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Det finns ganska många och ganska olika anledningar till att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk. En anledning kan vara att man vill bevara en del av landets historia och om man klassificerar en folk grupp som nationell minoritet har staten vissa skyldigheter. Bland annat måste de se till att folket har samma rättigheter och inte kränks, de ska även tillgodose minoriteten med vissa resurser (utbildningsmaterial, läkare, sjuksköterskor och övrig vård med mera) på det aktuella språket och enligt minoritetens rättelser och ”villkor”.

För minoritetens räkning är det just det som det bland annat handlar om. Att få allt detta serverat ”gratis”. Dock så har ju nationella minoriteter samma skyldigheter och rättigheter som all annan befolkning.

En annan anledning kan också vara att bli sedd och respekterad som den man är och var man kommer ifrån. Till exempel kanske en vanlig svensk kanske benämner en same som ”svensk” trots att denne egentligen är same. Detta kan ses som en kränkning mot en individs identitet och därför ser jag det nyttig ifall man klassificerar nationella minoriteter som just det i de fall som det går.

Sedan tror jag att det kan ses som en merit för staterna att ha nationella minoriteter eftersom att det visar på mångfald och att man acceptera alla olika folkslag. Så det är nog inte bara för folkgruppen i fråga som det ser bra ut, utan även för staten som får ”plus i kanten” eftersom att man följer FN:s konventioner.

Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.

Folk svälter i stora delar av världen trots att det står i FN:s konventioner att alla har rätt till mat och bostad. Denna form av kränkning tror jag att vi alla stöter på dagligen, antingen på nätet eller på annat sätt. Grunden till hunger och bostadsbrist är ofta pågrund av dålig ekonomi. Att man skall minska fattigdomen och att alla skall kunna leva på samma villkor står i FN:s millenniedeklaration men förekommer ändå dagligen.

Det är bara två av många mänskliga rättigheter som kränks dagligen i världen. Det står faktiskt i artikel 25 i dokumentet om mänskliga rättigheter att ”varje människas rätt till en ”tillfredsställande levnadsstandard”.”. Det står också i Millenniedeklarationen att ”Halvera fattigdomen och hungern i världen.” samt i Agenda 2030; Mål 1: Ingen fattigdom. Mål 2: Ingen hunger.

Detta betyder att världen är medveten om att dessa kränkningar existerar och pågår regelbundet. Man jobbar för att nå målen och förhindra denna form av kränkningar men det är inget som händer under en dag. Jag tror att det kommer ta tid innan, om ens någonsin, mänskliga rättigheter inte kränks någonstans i världen.

Ofta kränks också människor med det biologiska könet ”kvinna” runt om i världen. Kvinnor får ofta mindre lön än män och anses ofta vara de som ska göra som man säger. Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1, skall inget av ovan nämnt få förekomma. I artikeln står det bland annat att ”alla människor är födda fria och i lika värde och rättigheter”. Detta betyder att det inte skall göras skillnad på människor över huvudtaget. Varken pågrund av kön, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning etc. Ändå förekommer det och jag skulle säga att detta är en mänsklig kränkning som alla människor någon gång upplever. Kanske inte personligen men att man ser någon som blir utsatt.

Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Jag tror att en NGO(non-governmental organization) har större inflytande och når bättre ut till människor. Till exempel kan Röda korset i Sverige ta sig tid och verkligen arbeta för att nå ut till sin målgrupp. Detta i sin tur hjälper mellanstatliga organisationer att även de får stöd.

En stor mellanstatlig organisation som FN kan inte placera ut människor i Lund för att informera om mänskliga rättigheter och hur de kränks. Men det kan frivilligorganisationer göra. De kan ta område för område i ett land och verkligen få folk uppmärksammade. Man kan säga att frivilligorganisationer är de mellanstatliga organisationernas utsända som skall informera och föra de mellanstatliga organisationernas budskap vidare.

Jag tror dock att folk skulle bli mer uppmärksammade ifall en stor organisation(FN) skulle komma och förespråka. Det skulle nog få ”oj, det här är allvar” effekten och fler människor skulle börja tänka mer på hur de själva kan förebygga hur mänskliga rättigheter kränks. Men detta är som sagt inte möjligt och därför är det bra att det finns frivilligorganisationer.

Det negativa med att frivilligorganisationer har så lätt för att nå ut är att de kan vinkla människors tankar väldigt mycket. Exempelvis kan en religös grupp vinkla sitt budskap så att det ser och låter ”normalt” utifrån deras perspektiv och för en utomstående kan det också göra det. Det skulle kunna få kosekvenser som att rasismen ökar eller att människor blir mer främlingsfientliga istället för att öppna upp sig och se varje enskild individ för vad just den är.  

Oavsett om det är en mellanstatlig eller en frivillig organisation tycker jag det är oerhört bra att de finns. De finns som vägledning och stöd för alla människor. Som sagt tycker jag att det är bra att det finns frivilligorganisationer, både stora och små, som verkligen brinner för just detta ämnet och vill nå ut till människor. De som är medlemmar i sådana grupper tycker jag har tagit FN:s deklarationer och dokument på största allvar. De har tagit sitt ansvar som befolkning i ett land som är medlem i FN och istället för att låta någon annan göra det tar de saken i egna händer.e

Sammanfattnings vis tycker jag att frivilligorganisationer har fler fördelar när det gäller att nå ut. De kan ta sig tid och komma ut bland människor och informera vilket FN oftast inte gör. De informerar oftast via dokument och bestämmelser och sällan via TV. NGO kan också binda upp folk som vill arbeta med att förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter när man kommer ut i samhället.

Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Generellt tycker jag att mänskliga rättigheter kränks mer i diktaturer än vad de gör i demokratier. Det tror jag är därför att i diktaturer finns det en ledare som bestämmer hur allting skall gå till.

Exempelvis så vill folket en sak men styret en annan och då blir det som ledaren vill. Befolkningen lever då troligtvis under de förutsättningar och villkor de egentligen vill vilket gör att landet strider mot FN:s artikel 21 där det står ”Rätt att delta i sitt lands styre. Folkets vilja ska styra via allmän och lika rösträtt i regelbundna val.

Eftersom att landets styre har ignorerat helt vad folket vill är detta en kränkning av mänskliga rättigheter. Denna form av kränkning förekommer inte i en demokrati till exempel Sverige. I Sverige så förekommer val vart fjärde år där alla röstberättigade får vara med och påverka hur landet skall styras. Det parti som är majoritet när alla röster är räknade är också det som blir ledande i landet. Alltså har folket fått vara med och påverka hur landet skall styra. Det sitter inte heller någon som sitter och avgör efter eget tycke vem som skall regera.

Jag tycker personligen att demokrati är det absolut bästa men jag tror också att de olika ”ledsätten” kan vara olika bra i olika situationer. Jag tror att diktatur är bra i land som är ganska nerkört, kanske efter ett krig eller så har landet inte bara ”kommit iväg”.

Dessa länder är ofta fattiga och så kallade utvecklingsländer. Där finns det större problem än om skatten skall vara 30% eller 29,5%. Då behövs det en ledare som tar beslut åt befolkningen så att man kan bygga upp landet och så småningom bli ett i-land. Visst, alla beslut kanske inte gillas av befolkning och så kommer det alltid att vara oavsett styre. Men det krävs en ledare som ser till befolkningens bästa både på sikt men också kortsiktigt.

Sedan när landet väl har utvecklats och blivit ett i-land kanske inte det optimala är en diktatur. I och med att landet har industrialiserats har också människor blivit klokare och fått mer utbildning. Automatiskt vill man påverka mer och då är det bättre med en demokrati där varje individ för tycka som denna själv vill, så även vid ett eventuellt val. Så jag tror mycket beror på i vilket skick landet är i.

Det finns självklart också ”bra” diktaturer. Ett exempel är Irak som var en diktatur ledd av Saddam Hussein under slutet av 1990-talet fram tills början på 2000-talet. Under hans tid var Iraks ekonomi väldigt bra och han höll ihop befolkningen trots att det var han som tog alla beslut och inte folket.

Folket var väldigt accepterande vad gäller i princip allt. Man var väldigt gästfria och människor kunde komma från andra länder och bli väldigt bra bemötta. Den egna befolkningen kunde också gå klädda i vad de ville utan att de blev attackerade eller våldtagna. Trots att man bröt mot artikel 21 ”Rätt att delta i sitt lands styre. Folkets vilja ska styra via allmän och lika rösträtt i regelbundna val”. Så var ändå befolkningen lycklig och Irak var ett mycket stabilt land.

I diktaturer kan också rättsystemet vara kränkande. Människor kan i vissa diktaturer fängslas utan rättegång pågrund av att de uttrycker sina åsikter eller annat. Det förekommer även tortyr och hot från styrets sida vilket bryter mot artiklarna 19, 5 och 13. Artikel 19: ”Rätt till åsikts- och yttrandefrihet.” Artikel 5: ”Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.” Artikel 3: ”Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”

Mänskliga rättigheter kränks också i Sverige trots att Sverige är en demokrati. Skillnaden mellan en diktatur och demokrati i detta läget är att alla människor som lever i en demokrati har lagen på sin sida ifall mänskliga rättigheter skulle kränkas.

I Sverige utsätts också grupper av människor genom racism exempelvis. Där har staten varit för slappa enligt FN och man har fått kritik från det hållet. Men staten har tagit sitt ansvar och arbetar kontinuerligt för att förebygga det.

En av anledningarna till att kränkningar förekommer tror jag är att människor är rädda för nya saker och har svårt att acceptera det. Det är främst de äldre generationerna som detta gäller men det smittar även av sig till de yngre. Man har inte vant sig vid att det finns ett sådant mångkulturellt samhälle som det faktiskt gör. Förr tänkte man inte heller på hur man behandlade människor med annat ursprung, hudfärg eller med annan religion.

Men mänskliga rättigheter kränks fortfarande dagligen överallt i världen oavsett styre. Det är fruktansvärt att sådant förekommer i även de länder som har skrivit på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Men som sagt är många länder på väg mot ett samhälle där mindre kränkningar förekommer. Dels därför att staten arbetar hårt förebyggande men också för att nya generationer är för det mesta mycket klokare och mer accepterande.