Min tro jämfört med världsreligionerna

Min tro: 

Jag är döpt och konfirmerad i den kristna kyrkan. Men jag är inte troende och går till kyrkan varje söndag. Ibland tror jag att Gud finns och att Gud påverkar allt som händer men oftast inte. Istället tror jag oftast att allt händer för en anledning. Så jag skulle varken säga att jag är en troende kristen men inte heller ateist. 

I ”min tro” ber jag inte regelbundet så som man gör inom till exempel islam eller hinduism. Men det händer att jag ber ifall det är något som är jobbigt eller om jag bara känner för det. Egentligen vet jag inte hur jag ska beskriva min tro, jag äter* vad jag vill, gör i princip vad jag vill, firar kristna högtider, använder sunt förnuft och etik i livet, ber om jag känner för det inte för att min tro säger att jag måste och jag tycker om vad jag vill.

*Jag äter både vegetarisk kost och så kallad vanlig kost. Jag mår bra av båda kosterna och anledningen till att jag blandar är dels därför att jag tycker både vegetarisk mat och kött berikad mat är god. Jag äter alltså lite av varje, precis som jag vill. 

Jag känner mig nöjd med att leva såhär och känner inget behov efter någon tro eller religös ledare att följa. Visst, det kan vara tufft ibland och man kan känna att man vill ha någon som lyssnar och alltid har tid för en. Men det stödet känner jag att jag har från människor i min omgivning och som jag tidigare nämnt så kan jag tillbe Gud ifall jag vill det. 

För mig är det lättare att leva efter min egen tro än om jag skulle följa någon av t.ex världsreligionerna. Dels för att jag trivs oerhört bra med den friheten jag har att kunna välja själv vad jag får göra och ska göra. Men också för att jag inte tror jag skulle kunna eller orka följa massa regler och låta någon annan bestämma vad jag ska och får göra. Sedan så förstår jag verkligen de som har en tro och följer den fullt ut. Man känner oerhörd trygghet och glädje när man vet att det alltid finns någon för dig oavsett. Själv har jag upplevt detta under min konfirmationstid. Där kände jag trygghet och stöd från både andra i gruppen men också på något andligt sätt. Men jag skulle inte vilja eller klara av att följa alla regler och ”riktmärken” som religion gör på heltid, därför skulle jag säga att jag är kristen på flextid. 

Det varierar ganska mycket vad jag tror händer efter döden, ibland tror jag att man återföd och ibland tror jag att man har ett liv som man måste ta till vara på. 

Hinduismen:

Man har väldigt många gudar i Hinduismen. Många säger att det finns oändligt många gudar. Alla dessa gudar har olika egenskaper och därför tillber man olika gudar i olika ärenden. Det är också ofta vanligt att man har små altare hemma där man hyllar en eller flera gudar. Då brukar man ofta offra något till gudarna för att visa sin tacksamhet och lojalitet. Det finns inte någon direkt gud som är den enda guden som man ska följa. Istället handlar hinduismen mycket om att tolka och värdera intryck från olika gudar och vad de står för. Att man själv får välja till stor del vad man vill tro på och hur man ska agera för att uppnå Moksha.

Där ser jag en likhet jämfört med min tro. Jag får också välja mycket hur jag skall leva för att vara en så bra människa som möjligt. Så tycker jag att det också beskrivs inom hinduismen, att det är den enskilda individens ansvar att ta sig till Moksha. Att varje individ har ganska fria tyglar gällande vilka gudar man prioriterar och vilka ritualer som man vill utöva. 

Gällande mat och dryck så är det ganska fria tyglar här också. Det finns inte några tydliga ”lagar” som säger ”du får inte äta det här” eller ”äter du detta är du en dålig hindu”. Men man ser många djur som heliga. Som i tidigare arbeten nämnt så är det fel att döda något levande överhuvudtaget om man vill vara en god hindu. Därför avstår många hinduer från att äta kött och äter i stort sett bara vegetarisk kost. Men det finns också de som äter kött och samtidigt är ”bra” hinduer. Många av den äldre generation äter inte kött och ser det som en synd att göra det. De anser att köttätande är något dåligt eftersom att det har varit så i väldigt lång tid och historien är väldigt viktig för många hinduer. 

Det finns alltså inte några stränga regler för vad man får och inte får äta, utan mer rekommendationer. Men ett gammalt hinduiskt tankesätt är att inte döma någon efter utsidan eller döma boken efter omslaget. T.ex. kan den mest troende och mest lojala hinduen äta kött. Det finns inget som gör denna till en sämre människa eftersom att det inte riktigt finns något som är rätt eller fel.

Jag känner igen min tro väldigt mycket i hinduismen. Man kan be regelbundet eller precis när man vill, ofta eller sällan. Man får även förtära i princip vad man känner för men helst ska man följa rekommendationerna. Rekommendationerna för en hindu är att avstå kött och äta växtbaserat. Detta eftersom att djuren är heliga och man får bättre karma ifall man inte äter kött, enligt gamla skrifter. För mig gäller det att äta mat som rekommenderas för min livsstil. Mat som innehåller mycket energi och som håller i sig länge, näringsberikad kost med mera. Här finns återigen en likhet. 

Men en skillnad som jag upplever är att i min tro så finns det endast en gud som för mig ibland existerar och ibland inte. Medan det för hinduerna existerar massvis gudarna där alla är lika rätta att följa, de finns även med överallt.

Inom hinduismen återföds man beroende på sin karma. Har man bra karma så återföds man till något bättre och vice versa.  

Buddhismen:

Ofta tillber man Buddha och inte några gudar inom buddhismen. Man anser att det inte finns några gudar utan bara buddhor. Mycket handlar om att efterlikna Buddha som levde för väldigt längesedan. I och med att man vill efterlikna Buddha så handlar det mycket om att finna ro i sig själv och förstå vad just ens eget liv går ut på eller vad som är ens öde. 

Här ser jag en väldigt stor skillnad från både min egen tro men också från de övriga två. Här gäller det inte att vara någon gud eller helig varelse till lags utan det handlar om att vara en god människa och för det mesta tänka på vad som är viktigt för att man själv skall vara en bra buddhist.

De flesta vill uppnå nirvana vilket är ett tillstånd där man inte behöver återfödas och har ”gjort sitt”. När man kommer dit så brukar man ofta kalla de för ”buddha”. Men ”buddha” betyder egentligen upplyst. Det betyder inte att man måste ha uppnått nirvana. I alla fall ber många buddhister till Buddha  eftersom att man anser att han är någon form gud.

Inom buddhismen finns det många olika riktningar där vissa säger att det är lönlöst att be till Buddha. Detta eftersom att Buddha har uppnått nirvana och kan därför inte påverka något som händer på jorden. 

Buddhismen är ganska så lik hinduismen när det gäller tro. Det är upp till individen själv att välja vad man vill tro på. Dock är det lite tydligare inom buddhismen eftersom att det redan finns riktningar som man kan välja. Gentemot min tro så är det lite likt eftersom att jag ibland tror att det finns någon som kan påverka och ibland att det inte gör det. Samma är det inom de olika riktningarna, i vissa så kan Buddha påverka och ibland inte. 

Man tror på ett liv efter döden. Man tror att man återföds. Man återföds med hjälp av ”poäng” som man samlat. Likt hinduismen så föds man till något bättre om man har bra ”poäng” och vice versa.  

För buddhister finns det inte heller några klara regler för vad man skall äta. Men en regel som finns är att man inte skall äga eller inneha mer än vad man behöver. Detta gäller även mat och det menas med att buddhister fr äta i stort sett vad de vill så länge de inte äter mer än vad de behöver. Man skall istället tänka på sina medmänniskor och dela med sig. I min tro har jag inte några sådan tydliga principer men jag tänker ofta på att inte äta mer än vad jag behöver och dela med mig till mina medmänniskor. 

Islam: 

Islam skiljer sig ganska mycket ifrån min tro. Exempelvis får man inte äta vad man vill som jag får. Man får inte äta fläskkött och under en tid på året får man inte äta alls så länge det är ljust ute, detta heter ramadan. Ramadan firas i den 9:e månaden enligt den islamitiska kalendern. Under ramadan ska man inte heller bli upprörd och man skall avstå samlag när det är ljus ute. Detta skiljer sig väldigt mycket eftersom att jag inte har några fastetider i min tro. Jag får och kan äta när jag vill, året om och behöver inte tänka på att jag inte får äta vissa saker. 

En annan sak som också skiljer sig är att man inom islam ber 5 gånger om dagen. Den första gången innan solen gått upp och sista gången när solen har gått ner. När man ber ska man vara riktad mot Mekka. I min tro så behöver jag inte tänka på var jag riktar mig eller när på dygnet som jag ber. En annan viktig del inom islam är att man ofta pratar om att ”om gud vill” eller ”inshallah”. Läser man mellan raderna så betyder det att Gud bestämmer allt och att han påverkar allting som händer. Så tänker inte jag i min tro, inte helt iallafall. Jag tänker att allting kan hända av en anledning men man kan också påverka själv vad som händer. 

Detta är väl de skillnader som jag hittar som är de tydligaste. Jag tycker inte det påverkar mig eller andra i min omgivning som är muslimer att vi har olika tro och att vi tänker olika kring Guds påverkan. Utan det är nog mer intressant för båda parter att höra hur den andra tänker och varför man gör det.

Man tror att man efter döden kommer antingen till himlen eller till helvetet. Var man kommer beror på ens handlingar.