Tänk efter 2:2

T1a;  Det fel Samir gör är att han tror att han kan subtrahera på vanligt vis fast det handlar om potenser. 

T1b; Det fel som Samir gör är att han tror att man multiplicerar basen x exponenten. Vilket är fel. Exponenten står för hur många gånger basen multiplicerar sig själv. 

T1c;  Det fel Samir gör är att han tror att 10 upp höjt till -1 är lika mycket som 10 x -1

T2; Svar 2 upphöjt till 10 är störst. 

T3a; Eftersom att man dividerar ena termen(25-> 2,5) och multiplicerar den andra(10upphöjt till 3 -> 10upphöjt till 4) med 10 så är värdet det samma som innan. 

T3b; Eftersom att man multiplicerar den ena termen(0,25->2,5) och dividerar den andra(10upphöjt till 3 -> 10upphöjt till2) så är värdet detsamma. 

  

Industrialismen

Del 1

Jordbruket förändrades genom att man i Storbritannien ändrade metoderna för hur man skulle så sina grödor och det ledde till att man producerade mycket mer livsmedel än tidigare. Det man gjorde var att parlamentet beslutade om ett skifte. Det innebar att varje bonde fick några stora åkrar istället för de små tegarna. Visst var det rättvist för alla fick lika mycket dålig som bra jord. Men man blev beroende av varandra eftersom att man var tvungna att plöja, så och skörda samtidigt på grund av de smala tegarna. Nu kunde bönderna själv bestämma när de skulle plöja, så eller skörda. Men det var mer folk som var intresserade av böndernas mark. Handelsmän och jordägare köpte upp all jord som man kunde och använde jorden till bland annat fårskötsel. Ullen var en viktig råvara för tillväxten av textilindustrin. Det blev lättare för jordägarna att köpa upp jorden med hjälp av det nya systemet eftersom att de fick en stor bit mark och inte flera små. Nu hade inte småbönderna längre så stor chans att konkurrera om marken längre. 

Brittiska fartyg fraktade olika varor över världshaven, även slavar. I och med detta fanns det gott om kapital i de lönsamma företagen. Cheferna/kapitalägarna var villiga att satsa pengar på verksamheter så att fabriksägarna kunde köpa material, bland annat nya maskiner. Kapitalägarna var även villiga att satsa pengar i jordbruket när de moderniserade de stora jordbruken. Dessa jordbruk blev väldigt lönsamma. Godsägarna satsade gärna sina vinster i nya industriföretag. 

Eftersom att många godsägare satsade mer på fårskötsel i det nya jordbruket. Detta krävde mindre arbetskraft, vilket var både bra och dåligt(återkommer). Man fick även massa ull från fåren vilket som sagt var en viktig råvara för textilindustrin. Den gav ullgarn som vävdes till ylletyg. Det fanns inte bara ”mjukvaror” utan också ”hårdvaror”. Den hårdvara man hade mest av var järnmalm. Man hade inte tillräckligt med bränsle för att utvinna malmen. Så då fick man importera sitt bränsle från andra länder, som till exempel Sverige eftersom att man inte hade mycket skog i Storbritannien. Något som man hade gott om i Storbritannien var stenkol. I början av 1700-talet framställde en engelsk järnbruksägare ett nytt bränsle som kallades koks. Detta var positivt för Storbritanniens ekonomi eftersom att det var väldigt dyrt att importera mycket bränsle från andra länder. 

I och med övergången till ett modernare jordbruk gjorde att småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Som sagt krävde inte fårskötseln mycket arbetskraft. Detta gjorde att folk blev arbetslösa och utan inkomst. De flesta bönder ägdes av godsägare, som i sin tur kunde skicka iväg bönder från sina gårdar om de behövde mark till fåren. Det fanns så kallade allmänningar i byarna så att de som inte hade egen jord kunde livnära sig på de. Dessa allmänningar ägde byn gemensamt, var det någon som var i nöd av att odla något fick man göra det. Men vid skiftet delade man upp allmänningarna bland jordägarna vilket ledde till mindre behov av arbetskraft. Nu var det väldigt många arbetslösa men det var inte svårt att få jobb. I stenkolsgruvorna och industrierna var det lätt att få jobb eftersom att båda dessa arbetsplatser var växande och då behövdes det hela tiden nytt folk. Jag tror att detta var en anledning till revolutionen. Eftersom att detta var två väldigt stora och växande arbeten så kände sig kapitalägarna sig motiverade till att betala för de moderna maskinerna. Det kom väldigt mycket nya uppfinningar under denna tid och en av de var spinnmaskinerna och vävmaskinerna. De producerade mer tyg än vad man någonsin tidigare hade gjort. Till en början var vattenkraften det som drev maskinerna så därför var fabrikerna tvungna att ligga nära en flod. Ångmaskinen var ytterligare en uppfinning som var väldigt framgångsrik. Den uppfanns i början av 1700-talet men användes bara till att pumpa vatten ur gruvorna vilket kan anses som väldigt onödigt som enda arbetsområde när vi idag vet vad vi kan använda det till. James Watt utvecklade dock ångmaskinen så att den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Man kom sedan på att man kunde sätta ångmaskinen på en vagn och så uppfans lokomotivet. Sedan dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. I och med detta hade man använt ångmaskinens funktion väldigt effektivt. Nu använde man det till att transportera varor men även sig själv.

Del 2

Tack vare industrialismen ökade befolkningen. Eftersom att man fick ett effektivare jordbruk fick man också mer mat. Flera framsteg gjordes inom medicinens område och en av framgångarna var smittkoppsvaccinet. Det ledde till att fler människor överlevde sjukdomar och då ökade befolkningen. Det var fortfarande ett stort glapp mellan fattig och rik men de fattigas förhållanden förbättrades genom lagstiftning. Urbaniseringen innebar att massor med folk bytte jobb. De såg fler möjligheter med att jobba inom industrin än att jobba med jordbruket. Då lämnade folket landet och flyttade då in till städerna med industrierna. Det var inte bara några enstaka personer som flyttade in till städerna utan det kunde vara allt från en familj på tre personer till en by på 100 personer som flyttade in i städerna. Detta ledde till att städerna växte snabbt och då uppkom ofta fattiga slumområden där stora, eleganta och lyxiga villor var sällsynta. Ibland var det till och med så flera familjer bodde i bostäder som var anpassade för en familj och då fick en familj ofta dela på en säng. Vetenskapsmännen förändrade vardagen för en hel del människor. Nu upptäckte man stål. Stål är ett slags järn med låg kolhalt. Man kunde sedan massproducera billigt stål av bra kvalitet. Järnvägar och broar tillverkades och gjorde det lättare att resa mellan olika länder. Nu kunde man utforska världen på ett sätt som man inte kunnat innan. Ändå var det mycket människor som inte lämnade byn eller staden där de var bosatta. Istället för de fyra stånden utbyttes samhällsgrupperna mot över- medel- och underklass. Överklassen innehöll bland annat adeln och fabriksägare. Läkare, lärare, riksbönder och journalister bestod medelklassen av. De som var indelade i underklassen ägde ingenting förutom sin arbetskraft. Där ingick bönder och arbetare. Underklassen var den största klassen av de tre nya klasserna. 

Del 3

Barnen: Hur var det då för barnen egentligen? Det var inte så speciellt bra för barnen under industrialismen. Barn fick ofta göra smutsjobbet som att skura golv och rensa maskinerna inom textilindustrin. Maskinerna hade inga säkerhetssystem.  Detta ledde ibland till olyckor och i vissa fall döden. Eftersom att det var stor risk att fastna i alla dessa krokar. Det var inte heller särskilt bra arbetsmiljö i lokalerna. Det var inte ofta rent och i bomullsfabrikerna var det tvunget att var hett och fuktigt för att inte skulle gå av. Det ledde till att barnen som gick hem i den kalla natten efter att ha jobbat mer än vad de egentligen fick, ofta fick lunginflammation. Man fick också ofta hosta pågrund av bomullsdammet. Barn Som stod och arbetade hela dagarna fast de bara fick jobba 10 timmar blev ofta hjulbentan / kobenta. Ofta förekom straff för barnen. Såsom slag och att man blev doppad i iskallt vatten var inte ovanligt. Att man blev straffad var vanligare på kvällen än på morgonen. Någon enstaka gång så blev några barn fast spikade i bänken på grund av att de arbetade för långsamt. Inom bomullsindustrin så jobbade man under tystnad från klockan 7 på morgonen till klockan 6 på kvällen. Förutom att man var tvungen att jobba på sådana dåliga arbetsvillkor var man också ofta tvungen att ta med sig två kilo kol var för att hålla värmen inuti lamminen. Enda gången man fick lämna sin plats var när man skulle uträtta sina behov vilket man fick göra på gården utanför fabriken.

 Man såg det naturligt att ha barnarbetare inom industrin. Man tyckte att det var nödvändigt att börja arbeta redan vid 7 års ålder. Pojkar fick ett slags jobb, t.ex. inom stålindustrin mesans flickor fick arbeta inom textilindustrin. Övergången för fattiga barn gick ännu snabbare. När barnen hade levt i ett decennium blev de ofta iväg skickade till större städer för att bidra med sin arbetskraft där. Man hade mycket barnarbetare pågrund av att man ansåg det vara billigt och det var lättare att straffa ett barn istället för en vuxen man eller kvinna. Eftarom att om man misshandlade någon vuxen människa ställdes man ofta inför rätta tillskillnad för om man skulle slå ett barn vilket bara ansågs som uppfostran.

 Under ca 1791- 1820 så var mer än hälften av alla arbetare barn (55% för att sedan öka till 60%). Men sedan när barnen blev äldre 17-18 år så fick de ofta sparken från fabrikerna och då var diet många som hamnade i fel mönster såsom brottslighet och alkoholism. Detta eftersom att de nu inte längre hade någonstans att gå user dagen och eftersom att de inte hade någon utbildning så fick de inget jobb för ingen ville ha en fattig ”utjobbad” arbetar man. Utan man ville ha nya ”färska” barn istället som sagt. 

I hemmet var det inte så sällan det var likt arbetet. Man bodde ofta flera familjer  i en och samma sunkiga lägenhet. Man fick därför bo tätt inpå varandra. Ofta var det så att om det var fyra sängar i en lägenhet så fick de fyra familjer som bodde där dela på varsin säng. Antingen var ingen ventilation alls så luften blev kvav och dålig eller så var det hål rakt genom väggen och i båda fallen så blev många sjuka. Det blev ofta konflikter om vem som skulle få de fransiga trasorna för att kunna värma sig lite iallafall. Tänk dig själ att du ligger i en säng med din familj på 8 personer. Alla ligger under en och samma filt. Vakna på morgonen för att gå och jobba 10 timmar som 8 åring. Inget barn skall behöva ha det så. 

Källor;                                                                                                             Följ med till industrialismens genombrott av John D. Claire, 1994. Läs Historia Del 2 Berättelser och Problem av Göran Wadner. Gleerups digitala läromedel Utkik Historia. DN.se. mimersbrunn.se ur.se 

Tillverka en elektromagnet

Uppgift 

Lära sig göra elektromagneter. Och få ett gem att fästa. 

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

Batteri

Kabel ca 50 cm 

Järnspik 

Tejp 

Gem 

Utförande 

1. Linda kabeln runt spiken.
2. Koppla kabeln till ett batteri.
3. Prova din elektromagnet.

Resultat

Vår elektromagnet fungerade efter lite justeringar. Först så höll vi inte kabeln så hårt som vi behövde. Sedan lyckades vi få ett gem att fästa. 

Slutsats 

Om man har en ledning med ström och virar den runt t.ex. järn så får man en magnet, en elektromagnet.

Vad leder ström?

Uppgift

Planera en laboration själv där man ska ta reda på vilka ämnen som leder ström.

Syfte-

Lära sig att planera en egen laboration. Ta reda på vilka ämnen som leder ström. Material

Järnspik

Plastsked

Zink

Glas

Trä

Batteri

Kopplingsladdar

Krokodilklämmor

Glödlampa

Lamphållare

Utförande

1. Börja med att skruva i lampan.
2. Koppla sedan en kopplingssladd till batteriet. I den andra änden fäster man materialet med hjälp av krokodilklämmor.
3. Koppla en till sladd till lamphållaren från materialet med en krokodilklämma.
4. Sedan en sladd från lamphållaren till batteriet.

Lyser lampan leder materialet ström!

Hypotes

Jag tror att järnspiken och zinket leder ström. Jag tror inte att plast, glas och trä leder ström.

Riskanalys

Att vara försiktig med att inte kortsluta batteriet. Om batteriet kortsluts så blir det varmt och kan till och med explodera.

Resultat

Material	Strömförande	Lampans styrka 1-10
Järnspik	JA	6
Zink	JA	6
Glas	NEJ	0
Trä	NEJ	0
Plast	NEJ	0

Slutsats

Metallerna(Zink&Järn) ledde ström bäst. Alla metaller är också de bästa strömledarna. Som jag trodde ledde glas,trä och plast ingen ström alls.

Magnetfält

Uppgift 

Uppgiften var att försöka se om man kunde se magnetfältet.

Syfte 

Lära sig hur magnetfält runt en magnet ser ut. 

Material 

Magnet 

Järnfilspån 

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande 

1. Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt järnfilspån över plastfickan. 
2. Rita hur magnetfältet kring magneter ser ut.
3. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.
4. Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen. 

Hypotes 

Att magnetfältet lägger sig runt en och samma pol. 

Resultat

Magnetfältet gick från pol till pol istället för runt en pol.

Slutsats 

Vår hypotes stämde ej. Vi trodde att magnet fältet skulle ligga runt en pol men det gick från pol till pol. Skulle vi gjort laborationen igen skulle jag ändrat min hypotes eftersom att jag vet mer nu. 

Perspektiv

Vilka platser som är valda; 

Dammen & Grusplanen.

Hur platserna används idag; 

Dammen används inte så mycket mer än att se fin ut och att man skall kunna sitta där, men där är inga bänkar.

Grusplanen används inte till mycket mer än återsamlingsplats och ibland som fotbollsplan.

Vad du upplever är positivt/negativt/intressant med platserna.

Dammen; Väldigt ofräscht.

Grusplanen; Det kan bli positivt genom att göra det till en populär samlingsplats. 

Vilka känslor platserna förmedlar

Varför du har valt platserna. För att jag tycker att dammen behöver fräschas upp. 

Jag tycker att

Förändring;

Bygga en ny bro över dammen. Av gamla träd.

Göra ett ”rastrum” på baksidan av ”huset” på grusplanen.   

Industriella revolutionen del 2

Tack vare industrialismen ökade befolkningen. Eftersom att man fick ett effektivare jordbruk fick man också mer mat. Flera framsteg gjordes inom medicinens område och en av framgångarna var smittkoppsvaccinet. Det ledde till att fler människor överlevde sjukdomar och då ökade befolkningen. Det var fortfarande ett stort glapp mellan fattig och rik men de fattigas förhållanden förbättrades genom lagstiftning. Urbaniseringen innebar att massor med folk bytte jobb. De såg fler möjligheter med att jobba inom industrin än att jobba med jordbruket. Då lämnade folket landet och flyttade då in till städerna med industrierna. Det var inte bara några enstaka personer som flyttade in till städerna utan det kunde vara allt från en familj på tre personer till en by på 100 personer som flyttade in i städerna. Detta ledde till att städerna växte snabbt och då uppkom ofta fattiga slumområden där stora, eleganta och lyxiga villor var sällsynta. Ibland var det till och med så flera familjer bodde i bostäder som var anpassade för en familj och då fick en familj ofta dela på en säng. Vetenskapsmännen förändrade vardagen för en hel del människor. Nu upptäckte man stål. Stål är ett slags järn med låg kolhalt. Man kunde sedan massproducera billigt stål av bra kvalitet. Järnvägar och broar tillverkades och gjorde det lättare att resa mellan olika länder. Nu kunde man utforska världen på ett sätt som man inte kunnat innan. Ändå var det mycket människor som inte lämnade byn eller staden där de var bosatta. Istället för de fyra stånden utbyttes samhällsgrupperna mot över- medel- och underklass. Överklassen innehöll bland annat adeln och fabriksägare. Läkare, lärare, riksbönder och journalister bestod medelklassen av. De som var indelade i underklassen ägde ingenting förutom sin arbetskraft. Där ingick bönder och arbetare. Underklassen var den största klassen av de tre nya klasserna. 

Industriella revolutionen Del 1

Jordbruket förändrades genom att man i Storbritannien ändrade metoderna för hur man skulle så sina grödor och det ledde till att man producerade mycket mer livsmedel än tidigare. Det man gjorde var att parlamentet beslutade om ett skifte. Det innebar att varje bonde fick några stora åkrar istället för de små tegarna. Visst var det rättvist för alla fick lika mycket dålig som bra jord. Men man blev beroende av varandra eftersom att man var tvungna att plöja, så och skörda samtidigt på grund av de smala tegarna. Nu kunde bönderna själv bestämma när de skulle plöja, så eller skörda. Men det var mer folk som var intresserade av böndernas mark. Handelsmän och jordägare köpte upp all jord som man kunde och använde jorden till bland annat fårskötsel. Ullen var en viktig råvara för tillväxten av textilindustrin. Det blev lättare för jordägarna att köpa upp jorden med hjälp av det nya systemet eftersom att de fick en stor bit mark och inte flera små. Nu hade inte småbönderna längre så stor chans att konkurrera om marken längre. 

Brittiska fartyg fraktade olika varor över världshaven, även slavar. I och med detta fanns det gott om kapital i de lönsamma företagen. Cheferna/kapitalägarna var villiga att satsa pengar på verksamheter så att fabriksägarna kunde köpa material, bland annat nya maskiner. Kapitalägarna var även villiga att satsa pengar i jordbruket när de moderniserade de stora jordbruken. Dessa jordbruk blev väldigt lönsamma. Godsägarna satsade gärna sina vinster i nya industriföretag. 

Eftersom att många godsägare satsade mer på fårskötsel i det nya jordbruket. Detta krävde mindre arbetskraft, vilket var både bra och dåligt(återkommer). Man fick även massa ull från fåren vilket som sagt var en viktig råvara för textilindustrin. Den gav ullgarn som vävdes till ylletyg. Det fanns inte bara ”mjukvaror” utan också ”hårdvaror”. Den hårdvara man hade mest av var järnmalm. Man hade inte tillräckligt med bränsle för att utvinna malmen. Så då fick man importera sitt bränsle från andra länder, som till exempel Sverige eftersom att man inte hade mycket skog i Storbritannien. Något som man hade gott om i Storbritannien var stenkol. I början av 1700-talet framställde en engelsk järnbruksägare ett nytt bränsle som kallades koks. Detta var positivt för Storbritanniens ekonomi eftersom att det var väldigt dyrt att importera mycket bränsle från andra länder. 

I och med övergången till ett modernare jordbruk gjorde att småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Som sagt krävde inte fårskötseln mycket arbetskraft. Detta gjorde att folk blev arbetslösa och utan inkomst. De flesta bönder ägdes av godsägare, som i sin tur kunde skicka iväg bönder från sina gårdar om de behövde mark till fåren. Det fanns så kallade allmänningar i byarna så att de som inte hade egen jord kunde livnära sig på de. Dessa allmänningar ägde byn gemensamt, var det någon som var i nöd av att odla något fick man göra det. Men vid skiftet delade man upp allmänningarna bland jordägarna vilket ledde till mindre behov av arbetskraft. Nu var det väldigt många arbetslösa men det var inte svårt att få jobb. I stenkolsgruvorna och industrierna var det lätt att få jobb eftersom att båda dessa arbetsplatser var växande och då behövdes det hela tiden nytt folk. Jag tror att detta var en anledning till revolutionen. Eftersom att detta var två väldigt stora och växande arbeten så kände sig kapitalägarna sig motiverade till att betala för de moderna maskinerna. Det kom väldigt mycket nya uppfinningar under denna tid och en av de var spinnmaskinerna och vävmaskinerna. De producerade mer tyg än vad man någonsin tidigare hade gjort. Till en början var vattenkraften det som drev maskinerna så därför var fabrikerna tvungna att ligga nära en flod. Ångmaskinen var ytterligare en uppfinning som var väldigt framgångsrik. Den uppfanns i början av 1700-talet men användes bara till att pumpa vatten ur gruvorna vilket kan anses som väldigt onödigt som enda arbetsområde när vi idag vet vad vi kan använda det till. James Watt utvecklade dock ångmaskinen så att den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Man kom sedan på att man kunde sätta ångmaskinen på en vagn och så uppfans lokomotivet. Sedan dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. I och med detta hade man använt ångmaskinens funktion väldigt effektivt. Nu använde man det till att transportera varor men även sig själv.

Idrottsreflektion HT15

1&2.Jag tycker att min kondition har blivit mycket mycket bättre sedan vi började med detta arbets området. Jag känner både på handbollsträningen och idrotten att jag orkar mycket mer och jag blir inte lika trött som jag blev innan sommaren. Min metod var att: Springa intervaller och göra pulsökande lekar och bollspel. Även att springa 3km ofta. Jag tycker att metoden har funkat och jag har gjort vad min metod var. Jag har löptränat två gånger i veckan och det har både varit korta distanser, intervaller och långlöpning. Min tid har förbättrats ganska mycket från när jag började springa tills nu. Min första tid var 17.30. När vi skulle springa efter halva tiden så var min tid 15.00. Nu när vi skulle springa för sista gången var min tid 14.15.

3. Under min fritid har jag tränat handboll 3 gånger i veckan och oftast match på helgen. Vi har väldigt varierad och blandad träning. Vi har löpträning 1-2 gånger i veckan, fysträning 1 gång i veckan och bollträning 3 gånger i veckan. 

4. Jag tycker att det är bra att föra träningsdagbok för att man får bra koll på sin träning och kan jämföra hur och när man tränade bra respektive dåligt. Man kan fuska i sin träningsdagbok och skriva saker som man inte har gjort det tycker jag är en stor nackdel. Pressen att man måste fylla sin träningsdagbok kan också bli för stor så att man tränar för mycket istället. 

5. Jag har inte förändrat min träning under dessa veckor utan jag har tränat som jag brukar med handbollsträning 3 gånger per vecka och 2 idrottspass per vecka. 

6. Om man är vältränad orkar man ta cykeln istället för buss eller bil till träningen och då tänker man även på miljön. Det tycker jag är en stor fördel och positiv sak. Det är inte omöjligt men man minskar risken för skador om man har muskler som håller upp t.ex. knät så att inte det går sönder. 

7. Jag kommer att fortsätta min träning likadant som jag gör nu eftersom att jag kommer fortsätta med min handbollsträning.  

8. Jag tycker att detta arbetsområdet har varit väldigt roligt eftersom att jag har märkt skillnad på min kondition och jag gillar bollspel väldigt mycket. Det har varit väldigt utvecklande att jobba med min kondition under denna tid eftersom att jag har haft och har fortfarande problem med mina knän  och har då tappat mycket kondition. När vi var i Skrylle så gick orienteringen sisådär. Men jag är ändå hyfsat nöjd med det. Bollspelen har gått väldigt bra och i mitt lag var samarbetet alltid bra och alla var med. När vi spelade fotboll fast med andra bollar så var det väldigt utvecklande eftersom att man var tvungen att tänka annorlunda samma sak med handbollen. 

Palme om mjölken?!

Vad kostar en liter standardmjölk idag?

Gissning: 8,50kr

Läraren säger: ca 9 kr 

På Coop

Coop: 8,60

Arla: 9,10

Svar: 1 liter standard mjölk kostar idag 9 kr.

Kan ditt svar på denna fråga säga något om vem du är?

Om man har någorlunda koll på priser på varor tycker jag det visar att man kan ta ansvar och att man går och handlar. Man lär sig att ha koll på priser inom rimliga gränser. 

Stämmer det att Olof Palmes reaktion var: Det hade jag ingen aaaning om !!

Enligt Arla: http://www.arla.se/om-arla/arlas-historia/mjolken-i-samhallet/mjolkkriget/ och 

Ystads Allehanda: http://www.ystadsallehanda.se/ystad/det-hade-hon-ingen-aning-om/

stämmer detta, ja.

Det som stödjer våran slutsats är att Arlas hemsida har skrivit om händelsen och eftersom att de är ett mejeri så tycker vi att källan är mycket trovärdig. På en skala 1-5 är 4-5 säker på att detta är sant.

Mobiltelefoni

Tänk Efter 2:1

Orka plugga

Använd verktygen i din mobiltelefon- Att man ska använda sin mobil till rätt saker när man pluggar som till exempel kalender, miniräknare etc.

Plugga på vägen till skolan- Att använda sin tid på tillexempel buss till att kolla igenom gloslistor etc.

Plugga i kortare pass - Använda sig av en timer när man ska plugga för att man orkar inte att plugga flera timmar i sträck.

Träna på att hålla fokus - Att man stänger av ljudet och tar bort alla störningar som man har kontroll över och då  blir men inte stressad och då blir det lättare att plugga.

Gör en sak i taget- När man gör en sak i taget så är man mer fokuserad och lyckas bättre.

Bra pluggstrategier är bättre än talang - Budskapet är att man ska hitta bra strategier som passar en själv och med det så blir man bättre för man lär sig på sitt eget vis då.

Din skolgång kostar en miljon - Filmen handlar om vad din skolgång kostar och de vill förmedla att vi ska ta till vara på den. 

Alla har olika strategier - Denna filmen handlar om att alla har olika strategier och att man skall hitta en som passar för en själv. Om den första man provar inte fungerar de första 2-3 gångerna så skall man lägga den strategin åt sidan och prova en annan. 

Så planerar du din pluggtid - Det de vill framföra i denna videon är att man skall planera sin tid för att få en friare fritid och kunna göra sina läxor i tid och noggrant. 

Förenkla skolarbetet med delmål - Om man har mål i sitt pluggande är det lättare att nå längre. Man blir mer framgångsrik om man har mål för man når längre. 

Påverkans metoder

https://www.max.se
http://www.cillitbang.se

Träningsdagbok

Vecka 35:

26 Augusti: Handbollsträning 2h; Mycket skott träning i början och sedan försvarsspel av slutades med 30 min matchspel. Denna träningen var en riktigt skön träning och jag hade bra samarbete med försvaret. Åt ca 1,5h innan match och det gör jag alltid, tycker det fungerar bäst för mig.

28 Augusti: Handbollsträning 2h; Uppvärmning, passningar, målvaktsuppvärmning, genombrottsträning. Herren på täppan som varvades med 20-40-20 intervaller. Denna träningen kändes sådär för jag kom inte upp i den nivån jag vill hålla. 

Vecka 36:

1 september: Löpning/handbollsträning 1,5h; Började med halvtimmes utefys i backe. Sedan 1 timmes försvars/anfalls nötning. Fick tag på de flesta bollar och löpningen kändes bra har mycket kvar att träna på konditionsmässigt men har höjt mig enormt efter sommaren. 

2 september: Löpning/handbollsträning 2,5h; 1,5h timmes fys med fystränare varav ca 30 min ute. Det blev ca 4km löpning och det kändes bra. Sedan 1 timme fys inne. Det var kul, jobbigt och givande. Efter det var det 1h ren handbollsträning. Kändes bra men segt i benen efter 300 hopprep. 

4 september: Handbollsträning 2h; Stukade ligamenten i foten tidigt på träningen så kunde inte ge hundra procent. 

Vecka 37:

8 september: Backträning/handbollsträning 1,5h; Fortfarande stukning i foten så tränade inte idag. Vilar istället till Göteborgcup i helgen. 

9 september: Fysträning/handbollsträning 2,5h; Fortfarande stukning i foten så tränade inte idag. Vilar istället till Göteborgcup i helgen. 

11-13 september: Göteborgcup; Vi kom tvåa i gruppen och jag var inte riktigt nöjd med min insats men tände till på nytt och vi gick till kvartsfinal i A-slutspel.

Vecka 38: 

15 september: Backträning/handbollsträning 1,5h; Groddhopp i backe varvat med 10 armhävningar, 10 situps och 10 upphopp. Sedan 1 timmes handbollsträning. Blev ganska stillastående och fick inte tag på så många bollar. Men jag lär mig av vad jag gör för fel och får väldigt mycket respons av min målvaktstränare. 

16 september: Fysträning/handbollsträning 2,5h; Var ej med på löpningen pågrund av att foten ”gick upp” på tisdagens träning men var sedan med på all fys. Tränade väldigt mycket bål på denna träning och jag kände att jag blev starkare. På handbollsträningen räddade jag väldigt mycket kantskott och de har jag inte gjort tidigare. Har jobbat väldigt mycket med det och har fått mycket hjälp av min målvaktstränare. Detta visar bara att hårt jobb lönar sig.

Vecka 39: 

22 september: Backträning/handbollsträning 1,5h: Groddhopp idag igen. Idag kändes det bättre än förra veckan. Avslutade utefysen med spurt i brant och lerig backe. Sedan en timmes handboll inomhus. Var lite trögstartad idag men i slutet av träningen fick jag tag på nästan allt. 

23 september: Löpning/handbollsträning 2,5h: Sprang ner till Stadsparken från Vipeholm och körde  intervaller där sprang sedan tillbaka för 600 hopprep och magmuskelträning. Mycket skott i början av handbollsträningen som avslutades med herren på täppan. Räddade nästan alla bollar och det bådar gott inför seriepremiären på lördag.

Vecka 40: 

29 september: 2 pass handbollsträning 2,5h: Tränade idag med P00 och skall göra det framöver också. Kändes faktiskt väldigt bra att träna med nya spelare. Känns som en bra utmaning. Räddade helt okej mycket men vill absolut bli bättre.