Jordbruket förändrades genom att man i Storbritannien ändrade metoderna för hur man skulle så sina grödor och det ledde till att man producerade mycket mer livsmedel än tidigare. Det man gjorde var att parlamentet beslutade om ett skifte. Det innebar att varje bonde fick några stora åkrar istället för de små tegarna. Visst var det rättvist för alla fick lika mycket dålig som bra jord. Men man blev beroende av varandra eftersom att man var tvungna att plöja, så och skörda samtidigt på grund av de smala tegarna. Nu kunde bönderna själv bestämma när de skulle plöja, så eller skörda. Men det var mer folk som var intresserade av böndernas mark. Handelsmän och jordägare köpte upp all jord som man kunde och använde jorden till bland annat fårskötsel. Ullen var en viktig råvara för tillväxten av textilindustrin. Det blev lättare för jordägarna att köpa upp jorden med hjälp av det nya systemet eftersom att de fick en stor bit mark och inte flera små. Nu hade inte småbönderna längre så stor chans att konkurrera om marken längre.
Brittiska fartyg fraktade olika varor över världshaven, även slavar. I och med detta fanns det gott om kapital i de lönsamma företagen. Cheferna/kapitalägarna var villiga att satsa pengar på verksamheter så att fabriksägarna kunde köpa material, bland annat nya maskiner. Kapitalägarna var även villiga att satsa pengar i jordbruket när de moderniserade de stora jordbruken. Dessa jordbruk blev väldigt lönsamma. Godsägarna satsade gärna sina vinster i nya industriföretag.
Eftersom att många godsägare satsade mer på fårskötsel i det nya jordbruket. Detta krävde mindre arbetskraft, vilket var både bra och dåligt(återkommer). Man fick även massa ull från fåren vilket som sagt var en viktig råvara för textilindustrin. Den gav ullgarn som vävdes till ylletyg. Det fanns inte bara ”mjukvaror” utan också ”hårdvaror”. Den hårdvara man hade mest av var järnmalm. Man hade inte tillräckligt med bränsle för att utvinna malmen. Så då fick man importera sitt bränsle från andra länder, som till exempel Sverige eftersom att man inte hade mycket skog i Storbritannien. Något som man hade gott om i Storbritannien var stenkol. I början av 1700-talet framställde en engelsk järnbruksägare ett nytt bränsle som kallades koks. Detta var positivt för Storbritanniens ekonomi eftersom att det var väldigt dyrt att importera mycket bränsle från andra länder.
I och med övergången till ett modernare jordbruk gjorde att småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Som sagt krävde inte fårskötseln mycket arbetskraft. Detta gjorde att folk blev arbetslösa och utan inkomst. De flesta bönder ägdes av godsägare, som i sin tur kunde skicka iväg bönder från sina gårdar om de behövde mark till fåren. Det fanns så kallade allmänningar i byarna så att de som inte hade egen jord kunde livnära sig på de. Dessa allmänningar ägde byn gemensamt, var det någon som var i nöd av att odla något fick man göra det. Men vid skiftet delade man upp allmänningarna bland jordägarna vilket ledde till mindre behov av arbetskraft. Nu var det väldigt många arbetslösa men det var inte svårt att få jobb. I stenkolsgruvorna och industrierna var det lätt att få jobb eftersom att båda dessa arbetsplatser var växande och då behövdes det hela tiden nytt folk. Jag tror att detta var en anledning till revolutionen. Eftersom att detta var två väldigt stora och växande arbeten så kände sig kapitalägarna sig motiverade till att betala för de moderna maskinerna. Det kom väldigt mycket nya uppfinningar under denna tid och en av de var spinnmaskinerna och vävmaskinerna. De producerade mer tyg än vad man någonsin tidigare hade gjort. Till en början var vattenkraften det som drev maskinerna så därför var fabrikerna tvungna att ligga nära en flod. Ångmaskinen var ytterligare en uppfinning som var väldigt framgångsrik. Den uppfanns i början av 1700-talet men användes bara till att pumpa vatten ur gruvorna vilket kan anses som väldigt onödigt som enda arbetsområde när vi idag vet vad vi kan använda det till. James Watt utvecklade dock ångmaskinen så att den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Man kom sedan på att man kunde sätta ångmaskinen på en vagn och så uppfans lokomotivet. Sedan dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. I och med detta hade man använt ångmaskinens funktion väldigt effektivt. Nu använde man det till att transportera varor men även sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar