Industrialismen

Del 1

Jordbruket förändrades genom att man i Storbritannien ändrade metoderna för hur man skulle så sina grödor och det ledde till att man producerade mycket mer livsmedel än tidigare. Det man gjorde var att parlamentet beslutade om ett skifte. Det innebar att varje bonde fick några stora åkrar istället för de små tegarna. Visst var det rättvist för alla fick lika mycket dålig som bra jord. Men man blev beroende av varandra eftersom att man var tvungna att plöja, så och skörda samtidigt på grund av de smala tegarna. Nu kunde bönderna själv bestämma när de skulle plöja, så eller skörda. Men det var mer folk som var intresserade av böndernas mark. Handelsmän och jordägare köpte upp all jord som man kunde och använde jorden till bland annat fårskötsel. Ullen var en viktig råvara för tillväxten av textilindustrin. Det blev lättare för jordägarna att köpa upp jorden med hjälp av det nya systemet eftersom att de fick en stor bit mark och inte flera små. Nu hade inte småbönderna längre så stor chans att konkurrera om marken längre. 

Brittiska fartyg fraktade olika varor över världshaven, även slavar. I och med detta fanns det gott om kapital i de lönsamma företagen. Cheferna/kapitalägarna var villiga att satsa pengar på verksamheter så att fabriksägarna kunde köpa material, bland annat nya maskiner. Kapitalägarna var även villiga att satsa pengar i jordbruket när de moderniserade de stora jordbruken. Dessa jordbruk blev väldigt lönsamma. Godsägarna satsade gärna sina vinster i nya industriföretag. 

Eftersom att många godsägare satsade mer på fårskötsel i det nya jordbruket. Detta krävde mindre arbetskraft, vilket var både bra och dåligt(återkommer). Man fick även massa ull från fåren vilket som sagt var en viktig råvara för textilindustrin. Den gav ullgarn som vävdes till ylletyg. Det fanns inte bara ”mjukvaror” utan också ”hårdvaror”. Den hårdvara man hade mest av var järnmalm. Man hade inte tillräckligt med bränsle för att utvinna malmen. Så då fick man importera sitt bränsle från andra länder, som till exempel Sverige eftersom att man inte hade mycket skog i Storbritannien. Något som man hade gott om i Storbritannien var stenkol. I början av 1700-talet framställde en engelsk järnbruksägare ett nytt bränsle som kallades koks. Detta var positivt för Storbritanniens ekonomi eftersom att det var väldigt dyrt att importera mycket bränsle från andra länder. 

I och med övergången till ett modernare jordbruk gjorde att småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Som sagt krävde inte fårskötseln mycket arbetskraft. Detta gjorde att folk blev arbetslösa och utan inkomst. De flesta bönder ägdes av godsägare, som i sin tur kunde skicka iväg bönder från sina gårdar om de behövde mark till fåren. Det fanns så kallade allmänningar i byarna så att de som inte hade egen jord kunde livnära sig på de. Dessa allmänningar ägde byn gemensamt, var det någon som var i nöd av att odla något fick man göra det. Men vid skiftet delade man upp allmänningarna bland jordägarna vilket ledde till mindre behov av arbetskraft. Nu var det väldigt många arbetslösa men det var inte svårt att få jobb. I stenkolsgruvorna och industrierna var det lätt att få jobb eftersom att båda dessa arbetsplatser var växande och då behövdes det hela tiden nytt folk. Jag tror att detta var en anledning till revolutionen. Eftersom att detta var två väldigt stora och växande arbeten så kände sig kapitalägarna sig motiverade till att betala för de moderna maskinerna. Det kom väldigt mycket nya uppfinningar under denna tid och en av de var spinnmaskinerna och vävmaskinerna. De producerade mer tyg än vad man någonsin tidigare hade gjort. Till en början var vattenkraften det som drev maskinerna så därför var fabrikerna tvungna att ligga nära en flod. Ångmaskinen var ytterligare en uppfinning som var väldigt framgångsrik. Den uppfanns i början av 1700-talet men användes bara till att pumpa vatten ur gruvorna vilket kan anses som väldigt onödigt som enda arbetsområde när vi idag vet vad vi kan använda det till. James Watt utvecklade dock ångmaskinen så att den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Man kom sedan på att man kunde sätta ångmaskinen på en vagn och så uppfans lokomotivet. Sedan dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. I och med detta hade man använt ångmaskinens funktion väldigt effektivt. Nu använde man det till att transportera varor men även sig själv.

Del 2

Tack vare industrialismen ökade befolkningen. Eftersom att man fick ett effektivare jordbruk fick man också mer mat. Flera framsteg gjordes inom medicinens område och en av framgångarna var smittkoppsvaccinet. Det ledde till att fler människor överlevde sjukdomar och då ökade befolkningen. Det var fortfarande ett stort glapp mellan fattig och rik men de fattigas förhållanden förbättrades genom lagstiftning. Urbaniseringen innebar att massor med folk bytte jobb. De såg fler möjligheter med att jobba inom industrin än att jobba med jordbruket. Då lämnade folket landet och flyttade då in till städerna med industrierna. Det var inte bara några enstaka personer som flyttade in till städerna utan det kunde vara allt från en familj på tre personer till en by på 100 personer som flyttade in i städerna. Detta ledde till att städerna växte snabbt och då uppkom ofta fattiga slumområden där stora, eleganta och lyxiga villor var sällsynta. Ibland var det till och med så flera familjer bodde i bostäder som var anpassade för en familj och då fick en familj ofta dela på en säng. Vetenskapsmännen förändrade vardagen för en hel del människor. Nu upptäckte man stål. Stål är ett slags järn med låg kolhalt. Man kunde sedan massproducera billigt stål av bra kvalitet. Järnvägar och broar tillverkades och gjorde det lättare att resa mellan olika länder. Nu kunde man utforska världen på ett sätt som man inte kunnat innan. Ändå var det mycket människor som inte lämnade byn eller staden där de var bosatta. Istället för de fyra stånden utbyttes samhällsgrupperna mot över- medel- och underklass. Överklassen innehöll bland annat adeln och fabriksägare. Läkare, lärare, riksbönder och journalister bestod medelklassen av. De som var indelade i underklassen ägde ingenting förutom sin arbetskraft. Där ingick bönder och arbetare. Underklassen var den största klassen av de tre nya klasserna. 

Del 3

Barnen: Hur var det då för barnen egentligen? Det var inte så speciellt bra för barnen under industrialismen. Barn fick ofta göra smutsjobbet som att skura golv och rensa maskinerna inom textilindustrin. Maskinerna hade inga säkerhetssystem.  Detta ledde ibland till olyckor och i vissa fall döden. Eftersom att det var stor risk att fastna i alla dessa krokar. Det var inte heller särskilt bra arbetsmiljö i lokalerna. Det var inte ofta rent och i bomullsfabrikerna var det tvunget att var hett och fuktigt för att inte skulle gå av. Det ledde till att barnen som gick hem i den kalla natten efter att ha jobbat mer än vad de egentligen fick, ofta fick lunginflammation. Man fick också ofta hosta pågrund av bomullsdammet. Barn Som stod och arbetade hela dagarna fast de bara fick jobba 10 timmar blev ofta hjulbentan / kobenta. Ofta förekom straff för barnen. Såsom slag och att man blev doppad i iskallt vatten var inte ovanligt. Att man blev straffad var vanligare på kvällen än på morgonen. Någon enstaka gång så blev några barn fast spikade i bänken på grund av att de arbetade för långsamt. Inom bomullsindustrin så jobbade man under tystnad från klockan 7 på morgonen till klockan 6 på kvällen. Förutom att man var tvungen att jobba på sådana dåliga arbetsvillkor var man också ofta tvungen att ta med sig två kilo kol var för att hålla värmen inuti lamminen. Enda gången man fick lämna sin plats var när man skulle uträtta sina behov vilket man fick göra på gården utanför fabriken.

 Man såg det naturligt att ha barnarbetare inom industrin. Man tyckte att det var nödvändigt att börja arbeta redan vid 7 års ålder. Pojkar fick ett slags jobb, t.ex. inom stålindustrin mesans flickor fick arbeta inom textilindustrin. Övergången för fattiga barn gick ännu snabbare. När barnen hade levt i ett decennium blev de ofta iväg skickade till större städer för att bidra med sin arbetskraft där. Man hade mycket barnarbetare pågrund av att man ansåg det vara billigt och det var lättare att straffa ett barn istället för en vuxen man eller kvinna. Eftarom att om man misshandlade någon vuxen människa ställdes man ofta inför rätta tillskillnad för om man skulle slå ett barn vilket bara ansågs som uppfostran.

 Under ca 1791- 1820 så var mer än hälften av alla arbetare barn (55% för att sedan öka till 60%). Men sedan när barnen blev äldre 17-18 år så fick de ofta sparken från fabrikerna och då var diet många som hamnade i fel mönster såsom brottslighet och alkoholism. Detta eftersom att de nu inte längre hade någonstans att gå user dagen och eftersom att de inte hade någon utbildning så fick de inget jobb för ingen ville ha en fattig ”utjobbad” arbetar man. Utan man ville ha nya ”färska” barn istället som sagt. 

I hemmet var det inte så sällan det var likt arbetet. Man bodde ofta flera familjer  i en och samma sunkiga lägenhet. Man fick därför bo tätt inpå varandra. Ofta var det så att om det var fyra sängar i en lägenhet så fick de fyra familjer som bodde där dela på varsin säng. Antingen var ingen ventilation alls så luften blev kvav och dålig eller så var det hål rakt genom väggen och i båda fallen så blev många sjuka. Det blev ofta konflikter om vem som skulle få de fransiga trasorna för att kunna värma sig lite iallafall. Tänk dig själ att du ligger i en säng med din familj på 8 personer. Alla ligger under en och samma filt. Vakna på morgonen för att gå och jobba 10 timmar som 8 åring. Inget barn skall behöva ha det så. 

Källor;                                                                                                             Följ med till industrialismens genombrott av John D. Claire, 1994. Läs Historia Del 2 Berättelser och Problem av Göran Wadner. Gleerups digitala läromedel Utkik Historia. DN.se. mimersbrunn.se ur.se