Hållbar utveckling, s. 54

2.Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Med förnybara resurser menas med att man kan återanvända resursen. Några exempel på förnybara resurser är, syrgas och vatten. Som bekant har vatten ett slutet kretslopp och det kretsloppet går runt och runt. Ändliga resurser menas med att resurserna någon gång kommer att ta slut. Ett exempel på ändliga naturresurser är de fossila bränslena olja och kol. Det som kännetecknar en ändlig resurs är att den någon gång kommer ta slut, eftersom att den är ändlig. 

4a.Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Med hållbar utveckling menas på sätt och vis med att vi ska utveckla allt nytt hållbart. När man pratar om hållbar utveckling så har man som mål att man i framtiden skall använda sig av endast förnybara energikällor. Alltså inte använda kol, olja samt naturgas. I dagens läge så behöver vi otroligt mycket energi för att tillgodose våra dagliga behov (el, transportmedel, mat, värme och så vidare). Det som man kan säga om hållbar utveckling är att man skall kunna tillgodose det som vi behöver idag utan att äventyra framtida generationernas behov och möjligheter. 

Jag tror att vi kommer lyckas leva hållbart och ”rädda” världen OM alla får tillräckligt stor inblick i hur mycket miljöpåverkan det får när vi inte lever hållbart. En viktig del i detta tror jag är alla transporter och fordon överhuvudtaget. Majoriteten av alla fordon drivs idag av fossila bränslen och som sagt har dessa en oerhört negativ inverkan på miljön. Därför tycker jag att bilföretagen borde tillverka fler elbilar eftersom att de inte har några utsläpp. Det kommer att bli svårt för de eftersom att de säljer ”vanliga” bilar bäst. 

En sak som de kan göra då är att man höjer priserna på bilar som drivs av endast fossila bränslen och sänker priserna en aning på elbilar. Sedan bör vi åka kollektivt och ta oss fram med t.ex. cykel mer eftersom att cykla är både bra för hälsan och för miljön.

4b.Förklara hur ekonomisk, social och egologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Med ekonomisk hållbarhet menas med att man ska hushålla med resurser på längre sikt samt att det blir mer ekonomiskt och att på sikt minska fattigdom. Med ekologisk hållbarhet menas som man nästan förstår på namnet att det det handlar om att ta hänsyn till miljön så att miljön ”mår bra” när man gör något. Att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där alla våra behov uppfylls kallar man social hållbarhet. Där alla skall ha samma rätt till utbildning, bostad, mat samt trygga miljöer. 

Ofta kommer dessa tre perspektiv i konflikt med varandra, både stora och små. Vi i Sverige vill ofta ha mer och mer och större och större. Det är här som dessa perspektiv brukar komma i konflikt med varandra. Till exempel vill du ha ett par nya jeans. Ja, då går man oftast till affären och köper ett par. Men det ligger så mycket mer bakom det som vi faktiskt inte ser. Det är en otroligt lång kedja som inte är speciellt hållbar. Denna kedja måste göras mer hållbar ifall vi vill kunna köpa jeans i framtiden. Men vi kan inte göra något åt den om vi inte vet hur den ser ut. 

Tillverkningen av ett par jeans görs oftast i fattiga länder där det behövs arbetstillfällen, bra ur social synpunkt. Men förhållanden i fabriken är inte speciellt bra och oftast får arbetarna väldigt lite betalt, dåligt ur social synpunkt. Man använder sig av väldigt mycket bomull för att tillverka ett par jeans, som många vet så är bomull oerhört energikrävande att producera, dåligt ur ekologisk synpunkt samt ur ekonomiskt. Sedan skall byxorna transporteras till Sverige i nästan alla fall med hjälpa v fordon som drivs av fossila bränslen, dåligt ur ekologisk synpunkt. 

Så sammanfattningsvis hur hållbart tillverkade är byxorna man köper, inte jätte om jag får säga det själv. Detta var ett exempel på hur de kan komma i konflikt med varandra. Det som skapar arbetstillfällen och är bra utifrån social hållbarhet (produktion av material, transporter, tillverkning av byxor, transporter) är inte speciellt bra ur ekologisk samt ekonomisk och social hållbarhet(dåliga arbetsförhållande, dåligt betalt, utsläpp, skaderisker etc.) 

5a,Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Eftersom att man dels vill ha ett samlat uttryck när vi pratar om hur mycket vi påverkar miljön beroende på hur vi agerar i olika frågor. Man införde begreppet ”ekologiskt fotavtryck” för att ha ett ungefärligt mått på hur mycket av naturens resurser som behövs för att tillgodose en människas behov. Samtidigt som vi ser hur mycket vi använder ser vi också hur mycket som finns kvar, detta hjälper oss att hela tiden vara medvetna om att varje val vi gör har påverkan på ett eller annat sätt. 

5b,Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

Man dividerar ytan på tillexempel ett land med befolkningen. Oftast pratar man om hektar när man pratar om ytan. Ett exempel; På vår jord finns det ungefär 12 miljarder hektar yta som vi kan hämta resurser ifrån. Det finns på jorden i dagens läge ca 7,5 miljarder människor. 12 miljarder hektar/7,5 miljarder människor = 1,6 hektar 

Men i genomsnitt så lämnar varje människa ett ekologiskt fotavtryck på 2,3 hektar eftersäg vilket betyder att vi använder mer resurser än vad jorden kan framställa. 

5c,En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Övergripande så betyder påståendet att vi importerar olika saker från andra länder. Vilket gör att vi lämnar ett ekologiskt fotavtryck i det landet där det har producerats. Jeans, frukt, olja är bara några exempel. 

Om vi tar frukt och äpple som ytterligare ett exempel: Det börjar med att det måste finnas bördig jord för att kunna plantera äppelträd. Sedan så besprutar man oftast träden med bekämpningsmedel för att undvika ohyror, dessa medel består till största del av kemikalier, det påverkar både miljön och människorna som besprutar träden eftersom att de oftast inte har krav att ha munskydd/skydd för ansiktet. Sedan när äpplena är mogna så måste de skördas samt behandlas för att de ska hålla den långa resan till Sverige. Återigen med kemikalier, dessa kemikalier sitter  skalet vilket gör att när vi äter ett importerat äpple så får vi i oss massa kemikalier. Sedan så ska de transporteras oftast med båt eller med flygplan. Dessa två transportmedel är de som släpper ut mest koldioxid och är de som påverkar miljön mest på ett negativt sätt. Sedan ska de transporteras till affärerna och sedan hem till oss. Alla dessa transporter släpper för det mesta också ut koldioxid. 

Så för att vi skall få ett billigt äpple så krävs det att vi använder massa kemikalier som är farliga för de som bor kring äppelodlingen, för de som arbetar där och slutligen för oss som konsumenter. Sedan alla transporter utger också ett stort avtryck eftersom att bränslena oftast består av ändliga naturresurser. Istället bör man köpa närodlat frukt som inte har blivit besprutad och som inte har transporterats från andra sidan jordklotet.

Eftersom att vi importerar mycket varor så kan man säga att vårt ekologiska avtryck även finns i andra länder där de produceras. 

7, Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Som man hör på namnet förnybara energikällor så betyder det i princip att vi kan använda dessa energikällor om och om igen utan att med lika stor risk riskera att de tar slut jämfört med ändliga energikällor. Hit hör vatten, vind samt biobränslen(ved, pellets etc.). Dessa har knappt någon negativ inverkan på miljön jämfört med de ändliga och det är därför att de finns i ”den övre världen”. Ändliga resurser finns som bekant i bergsgrunden. Vatten och vind har alltid varit en del samhället och inte något som vi har hittat och sedan använt. Det som är dåligt med ändliga naturresurser är att de har fruktansvärt dålig påverkan på miljön. Vid förbränning av alla ändliga naturresurser så avges stora mängder koldioxid som bidrar till växthuseffekten, de ändliga resurserna kommer även att ta slut vilket inte motsvarar principen om ekologisk hållbarhet - ”att kunna tillgodose dagens energibehov utan att äventyra framtida generationers behov.” Därför är det mycket bättre att använda sig av förnybara energikällor eftersom att dessa i princip inte tar slut och inte orsakar massiva utsläpp av koldioxid. Så ifall vi vill att våra efterkommande generationer skall ha samma möjligheter och kunna leva ett lika ”fritt” liv som oss utan begränsningar är det vårt ansvar att se till att vi bevarar denna jord på bästa sätt. 

8, Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a, Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Vattenkraft är en bra förnybar energikälla eftersom att vi kommer att kunna använda oss av den så länge så solen skiner. Eftersom att solen skiner så värms hav och olika vattendrag upp och sedan förångas för att sedan falla tillbaka i åar och bäckar(hav också naturligtvis). Sedan mynnar dessa oftast ut i en fors eller å. Forsar brukar ha en bra fallhöjd för vatten kraft och forsarna finns oftast i Norrland. Så så länge solen inte släcks och fallhöjden förblir den samma i forsarna kan vi använda vattenkraft för alltid.

Vindkraft är också en bra förnybar energikälla. Denna ”kraft” behöver också sol för att kunna skapa energi. Detta eftersom att solen värmer upp delar av jorden så blir det temperaturskillnader och vindar uppstår. Vindkraft har inga utsläpp vilket är ännu bättre. Vi i Sverige har väldigt bra förutsättningar för att använda oss av vindkraft eftersom att vi har mycket hav och kuster. Det är där som det är mest vindar. Därför bygger man ofta vindkraftverk i havet. 

b, Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Den största nackdelen med vattenkraft är att det lätt blir översvämningar i dammarna och att det då löper stor risk att värdefulla områden dränks. På grund av detta så har riksdagen bestämt att vissa älvar inte för göras till vattenverk eftersom att vi vill bevara den svenska naturen. En annan nackdel är också att älvarna nedan för dammarna lätt kan torka ut och då blir fiskar och andra organismer utan vatten och med största sannolikhet dör. 

Vi får inte ut lika mycket energi av vindkraft som vi får av vattenkraft. En jämförelse är att för att täcka ett kärnkraftverk så behövs det ca 6000 vindkraftverk jämfört med Sveriges 3200. Många tycker också att dessa stora metall pelare förstår landskapsbilden. Verken bullrar också lite och det finns flertalet som stör sig på detta också. När man bygger verken i vatten så påverkas också fisket ibland. Men detta kan även vara bra i de länder där tjuvfisket är mycket stort. Så beroende var i världen man diskuterar denna frågan kan den vara både en nackdel och en fördel.

c, Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang.

Vem som bär ansvaret för förändringen

Jag tror och tycker att vi har kommit en ganska bra bit på vägen mot ett hållbarare samhälle men det är en väldigt lång väg kvar att gå. Det som jag tror driver på förändringen är den nya generationen.Vi blir allt mer medvetna om vad som behövs göras för att nästa generation ska kunna leva undra lika bra förutsättningar som vi. Att vi även introduceras i tidig ålder både i skolan och på nätet tror jag är oerhört viktigt för att vi ska kunna se den förändringen vi vill se. Jag kan själv medge att jag inte tänkte speciellt hållbart innan vi började med detta område i skolan. Men sedan dess så har jag börjat funderar mer och mer och skulle säga att jag har blivit mer medveten om vad vilka val jag gör har för påverkan på miljön. 

Jag tror också många tänker att det skall vara så billigt och så stor mängd som möjligt och väljer då troligtvis en ”dålig” produkt när man handlar som konsumenter. Det faller ganska naturligt att man inte väljer något som kostar mycket mer och samtidigt får mindre. Men det som fler bör förstå är att de extra pengarna man lägger är så mycket bättre för miljön än om man skulle valt det billigare alternativet. I slutändan kommer dessa produkterna också att bli billigare eftersom att fler då kommer köpa då vilket gör att företagen kommer att kunna minska priserna. Sedan beror mycket också på i vilket land man bor i. Vi i Sverige har väldigt bra förutsättningar och vi kan därför ta in massa produkter som är miljövänligt framtagna i vårt sortiment men som i till exempel Filippinerna tar man ofta inte hänsyn till att produkterna skall vara bra för miljön utan bara att man skall få mat på bordet. Men jag tror att ekonomin i ett samhälle generellt inte har någon stor betydelse för denna förändring, klart det blir svårare men så länge man vill så kan man. 

Det som jag ser som största fördröjning är att vi människor oftast är snåla, att vi vill ha så mycket till så lite pris som möjligt, både ur konsument synpunkt men också ur energiföretagens synpunkt fast de vill tjäna så mycket som möjligt. Ett exempel: Att borra fram olja kan ta lång tid men det kan också gå fort. Ur oljan man får fram får man sedan ut väldigt mycket energi och därför kan man sälja en liten mängd för ett högre pris tillskillnad från t.ex. vattenkraft där en större mängd går åt till ett högre pris. Därför måste vattenkraftsbolagen synas och höras mer för att locka fler kunder. De är på god väg men de/vi(läs konsumenter) är långt från Norges förbrukning av vatten kraft som ligger på 99% jämfört med Sveriges ca 50%. Det tar längre tid att utvinna lika mycket energi ur vatten än vad det gör ur olja och det tror jag gör at företagen ser att de kan känna mer på fossila/ändliga resurser. 

Transportbranschen har också inverkan på att förändringen inte går fortare. Oftast säljer de sina bilar med motor som drivs på fossila bränslen billigare än de som drivs av el eller är hybridbilar. Återigen är vi snåla och väljer det billigare alternativet. Jag tycker att bilföretagen bör sätta samma priser på bilarna. Jag vet att detta är väldigt osannolikt men om detta skulle ske så tror jag att vi skulle få se en väldigt uppåtgående kurva. Den gamla generationen som växte upp med fossila bränslen tror jag också har svårt för att förändra i och med att det ”alltid har varit så”. Därför bör vi(nya generationen) vara ännu mer på och förklara vilka miljöpåverkningar olika alternativ har. 

Som sagt är det vi som lever idag men framförallt vi unga som bär ansvaret för att förändringen går i rätt riktning. Vi är mycket medvetna om vad som är bra och dåligt för miljön. Därför bör vi påverka så många vi kan att göra rätt val, allt för att vi ska ha så bra utgångsläge för framtiden. Om vi inte tar hand om jorden nu kan det vara försent sen, därför krävs det att denna pågående förändring inte stoppas utan att den istället ökar och att tempot ökar. 

d,Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.

Det som skulle vara en lösning som sedan skulle kunna öka successivt tills vi löst problemet helt skulle kunna vara att varje person var tvungen att ”registrera” alla utsläpp vi gör och ha någon slags gräns för hur mycket vi får använda. Detta skulle såklart innebära att väldigt många människor skulle hitta något sätt att ”fuska” på men hellre att vi minskar utsläppen och ha någon som lurar lagen än att vi får släppa ut hur mycket som helst och att detta får en oerhört negativ påverkan. Sedan när vi löser problemet helt vilket vi är på god väg att göra, vi har många alternativ som är bra och som fungerar men vi har inte riktigt något som klarar ur och skur. När vi då har löst problemet kan vi minska gränsen ytterligare för att sedan sätta den på 0. Denna lösningen är som många andra i teorin fullt tänkbar men sedan vet man aldrig hur den funkar i praktiken. Hur många kommer fuska? Kommer vi att se någon förändring? Hur fort? osv. Men samtidigt tror jag att vi inte kommer att klara förändringen om vi inte vågar. Fine, misslyckas man så är det bara att utvärdera och sedan göra ett nytt försök. Hellre att vi får en välbeprövat lösning än en som inte håller mer än något år. Som jag nämnde tidigare är det viktigt att vi inte bara tänker att det skall vara så billigt som möjligt utan faktiskt tänker på miljön både idag men också om 10 år när vi gör våra val. Vi skulle mycket gärna kunna leva på vatten-, vind- samt solenergi men vad händer om det inte blåser, om det inte regnar? Därför behövs en slutlig lösning men på vägen dit så är det bara bra om så många som möjligt går över till att använda förnybara resurser så att man ”vänjer” sig tills den slutgiltiga lösningen kommer, för jag tror att den en dag kommer!