Gympaläraren

Hur är det hos oss med mobiler på rasterna?

Nästan alla använder sina mobiler på rasterna och det händer nästan aldrig att någon är ute och är aktiv med någon sport på rasterna. Det är också väldigt många som använder sina mobiler på lektionerna och fokuserar på fel saker vilket gör att man inte får så mycket gjort och kan hamna efter i arbetet. 

Vad skulle behövas här för att du skulle gå ut/vara mer aktiv på rasterna?

 Vi har oftast väldigt korta raster (5-10minuter) ibland måste vi också förflyttas oss till ett annat hus där nästa lektion är och då hinner man inte vara mer aktiv än att gå max 100meter. Det som behövs göras är att ha en lång rast per dag, minst 20 minuter så att man hinner ta sig ut och börja tillexempel spela fotboll. 

Behöver man en Kalle?

  Jag tycker både och. Det skulle vara bra att ha någon som Kalle som motiverar folk till att vara aktiv på rasterna. Men samtidigt tycker jag inte att det behövs eftersom att vi och lärarna skulle kunna lösa problemet att vi är mycket stilla sittande. Genom att vi tillexempel provar att ha en ”planerad” rast i veckan där någon lärare har planerat att vi tillexempel skall spela fotboll eller liknande. Fungerar det och eleverna tycker det är kul så kan man utöka dessa raster och med tiden inte behöva ha en lärare på varje sådan rast. 

Vad tycker du om Kalles lektion, styrketräningen?

Jag tycker det var smart att ta in de digitala läromedlen i idrotten för att eleverna skall förstå att man kan idrotta med hjälp av iPadsen. Det blir också roligare att sitta ner och själv leta upp en övning för en muskelgrupp. Det blir då roligare att träna också. Men jag tycker inte att det var bra att han lät de formatera grupper själva. Kalle borde istället ha delat in de i grupper om 2 antingen innan lektionen eller under lektionen.

Värdera Måltiden

Vi valde att laga mat till Fredde eftersom att vi båda kände igen oss i hans situation. 

1. Jag tycker att måltiden var bra eftersom att den hade alla delar som en måltid bör ha. Kolhydrater: Spaghetti. Protein: Lax. Grönsaker: Sockerärter, babyspenat. Det enda som jag skulle vilja ändra på är att lägga till någon grönsak exempelvis tomat. Tomaten skulle inte bara tillföra smak och vitaminer även utseende och textur. 

Pasta per 100 gram: 55g kolhydrater, 11g protein och 250 kcal.

Lax per 100gram: protein 18,4g ,181 kcal, 2.3g omega-3 och 0.5g omega-6

Spenat per 100gram: 0,7g kolhydrater, 1.9g protein, 18 kcal, 46mg C-vitamin och 93mg kalcium. 2 mg järn

Citron per 100gram: 7.3g kolhydrater, 1.1g protein, 41 kcal och 53mg C-vitamin.

Sockerärter per100g: Kolhydrater,4,3g Protein.3,4 g 37 Kcal Vitamin B1 0,17 mg. Vitamin C 66mg . Vitamin K 62µg Kalium 230 mg. 

Sparris per 100g: 2,4 g Kolhydrater. 3,1 g protein. 27Kcal. 119µg Folat. Vitamin B1 0,11 mg. Vitamin B6 0,15. Vitamin C 33mg. Vitamin E 2 mg. Kalium 300mg. 

Vitlök per 100g: 31,1g kolhydrater. 6,4g Protein. Vitamin B1 0,2 mg  .Vitamin C 31mg. Fosfor 153 mg . Järn 1,7 mg. Kalcium 181 mg. Kalium 400mg. Selen 20µg.

Zink 1 mg. 

2. Om personen i fråga blir vegetarian kan man ersätta fisken med antingen någon form av bönor eller quorn. Om man väljer bönor så tycker jag att man skall välja sojabönor(34g protein/100g) eftersom att de är en bra proteinkälla om man är vegetarian. Annars kan man använda quorn (14g protein/100g) för att ändå äta en kött/fiskliknande proteinkälla istället för bara bönor. Om man använder sig av quorn så har man fortfarande kvar kött/fisk texturen i rätten.

3. Det är säsong för laxen under hela året så det är alltid en säsongsvars men laxen importeras oftast från Norge. Både sockerärter och babyspenat är det säsong för nu men vet ej om grönsakerna är närproducerade. Om de är det så är måltiden bra ur miljösynvinkel också eftersom att de då inte har transporterats väldigt långt med t.ex flygplan eller båt. Vi använde väldigt lite olja när vi tillagade måltiden vilket är bra för miljön och för hälsan. 

4. För att göra måltiden billigare kan man använda sig av andra grönsaker om det inte är säsong för de grönsaker man skulle ha från början. Istället för sockerärter kunde man använt vanliga frysta ärtor. Man kunde också ha använt någon billigare fisk än lax t.ex. torsk. Då skulle man inte få i sig lika mycket fetter som man hade fått genom laxen men det skulle bli mycket billigare. 

5. Jag tyckte att maten var väldigt god. All mat hade ungefär samma konsistens men sockerärterna gav lite crunch till maten vilket blev väldigt gott. Vi båda gillar stark mat så vi kryddade lite extra. Vi tyckte att maten blev väldigt väldigt god eftersom att den hade väldigt olika smaker som blev riktigt goda tillsammans. Vi hade med alla kategorier från tallriksmodellen i vår måltid och vi tyckte att råvarorna passade bra tillsammans. Kanske lite ovanligt att äta fisk med pasta för man är så van vid att äta fisk med potatis. Men det passade jätte bra tillsammans.

6. Vi samarbetade väldigt när vi lagade maten och delade upp arbetet lika. Så där finns nog inte så mycket som vi kan förbättra. Men vi skulle kunna testa andra kryddor i maten och se hur det smakar t.ex lite curry. Om vi skulle göra maten till fler personer så skulle vi nog inte göra maten lika stark, alltså använda mindre cayennepeppar. För att alla gillar nog inte stark mat lika mycket som vi gör. 

Land analys

A)

Norge & Filippinerna

B)

Geografiska fakta	Norge	Filippinerna
Geografiskt Läge	Norra Europa. Västra Norden.	Sydöstra Asien
Typ av land	Fastland	Ö land
Grannländer	Sverige, Finland, Danmark	Taiwan, Vietnam, Malaysia, Indonesien.
Areal	385 178 km2	300 000 km2
Klimat	Kustklimat, Bergsklimat, Inlandsklimat	Tropiskt regnskogsklimat
Växtlighet	Tundra/kalfjäll, Lövskog, Blandad barr- och lövskog, Barrskog.	Regnskog
Folkmängd	5 109 056 personer	103 147 400 personer
Befolkningstäthet	14 / km2	311 / km2

De två länderna är väldigt olika varandra, de ligger nästan tvärs över världen ifrån varandra, det ena är ett fastland och det andra ett Ö land dvs ett land som består av många olika öar. Norge är nästan 90 000 km²  större än Filippinerna. Även klimatet skiljer väldigt mycket. I Norge är det klassisk nordiskt väder dvs både kallt och varmt men oftast aldrig den extrema värmen och fukten i luften som det är när det är regnskogsklimat som i t.ex. just Filippinerna. Växtligheten hör också ihop med vilket klimat det är. I Filippinerna är det regnskogsklimat och växtligheten i Filippinerna är regnskog. Norges klimat är typiskt nordiskt och så är även växtligheten typiskt nordisk med mycket skogar både löv och barr. När det kommer till befolkning och befolkningstäthet så är Filippinerna ca 20 gånger mer befolkat och samma gäller tätheten, ca 20 gånger mer befolkat per km²

C)

Befolkningsdata	Norge	Filippinerna
Födelsetal / 1000 personer	12	24
Dödstal / 1000 personer	8	6
Spädbarnsdödlighet/ 1000 personer	2	24
Befolkningspyramid	Se nedan	Se nedan
Invandring	47043	222
Utvandring	13	672

Om man då tittar på befolkningsdatan så ser man att det föds dubbelt så många i Filippinerna per 1000 personer än vad det gör i Norge. Förr hade man väldigt stora familjer. Även fast den beräknade levnadslängden i Filippinerna är rätt så låg(69år) tror jag att traditionen att ha många barn har levt vidare. I kombination med att utbildningsnivån inte är lika hög som i Norge blir det lätt att man fortfarande har stora familjer och därför är befolkningen så stor i Filippinerna. Vården är inte heller lika utvecklad och alla har inte råd med mediciner vilket jag också tror leder till att det är fler som dör i Filippinerna än i Norge. Tittar man senare på dödstal så är det en fjärde del mindre som dör i Norge(6) än vad det gör i Filippinerna(8) per 1000 invånare. Barnadödligheten är också mycket mindre i Norge(2) än i Filippinerna(24). Detta tror jag beror på att vården i Filippinerna inte är lika utvecklad som i Norge och då kan man t.ex. inte lika mycket om för tidigt födda vilket då leder till att fler spädbarn dör. 

Det är också betydligt fler som flyr till Norge( drygt 47000) än vad det är till Filippinerna(222). Det beror nog på att levnadsstandarden är hög i Norge och det är ett bra land att komma till som flykting eftersom att Norge är ett så pass utvecklat land och man kan få hjälp med språk och utbildning, vilket kan var svårt att få i Filippinerna eftersom att det inte är lika utvecklat. Det är också fler som flyr från Filippinerna(672) än vad det är från Norge(13). Alla har det ganska bra i Norge med mat på bordet, bra lön, bra arbetstider, fred osv därför ser jag ingen anledning att fly av de skälen. Men jag tror att de som har flytt från Norge har flytt pga deras etniska ursprung eller att deras religion inte är ”tillåten” av samhället. Men i Filippinerna tror jag att de flesta som flyr, flyr pga fattigdom eller brist på mat men kan också var att det är otryggt i den delen av landet och det är lättare att fly till något annat av grannländerna än till någon annan del.  

D) 

Utbildning, hälsa & sjukvård	Norge	Filippinerna
Analfabetism	Saknar uppgifter, men det är en väldigt liten %	4,6 %
Andelen barn som börjar grundskolan	99,7 %	90,9 %
Hur många invånare/läkare	Saknar uppgifter	Saknar uppgifter

Hittade inga uppgifter om analfabetismen i Norge men antar att den procenten är väldigt liten eftersom att procenten som börjar skolan är väldigt hög och Norge är ett så pass utvecklat land. Men i Filippinerna så är det minst 4,6% som inte kan läsa eller skriva. Dessa procent tror jag är den gamla generationen eftersom att det inte var så vanligt att gå i skolan då och att man istället började jobba hemma på gården i tidig ålder. Nästan 100% av barnen går i skolan i Norge. Ynka 0,3% börjar ej skolan. Denna procent är väldigt hög och det är förståligt eftersom att Norge som sagt är ett så välutvecklat land och att grundskolegången är gratis för alla. Filippinernas procent (90,9%) är också hög men inte lika hög. Detta beror nog på att det blir mer och mer vanligt att börja skolan och man är fortfarande under utveckling. Så man är en bra bit på vägen men inte riktigt där än. 

När jag kollade upp hur många läkare per 1000 invånare så hittade jag inga nya uppgifter varken för Norge eller Filippinerna. Skulle tro att det ligger runt 3 läkare i Norge och 1-2 i Filippinerna per 1000 invånare. 

E)

Ekonomi och näringsliv	Norge	Filippinerna
BNP per capita	97 363 US Dollar	2 871 US Dollar
Sysselsatta i jordbruket	3,5% - 2010	Saknar uppgifter
Typ av varor export	Olja, Gas, Fisk	Saknar uppgifter, frukter och ris
Typ av varor import	Jordbruksvaror	Olja
Energiförbrukning - Kilowatt per capita	23 174	647

När jag kollade upp BNP i de två länderna blev jag inte förvånad över att det var så stor skillnad. I Norge tjänar man bra för det arbetet man gör men jag trodde faktiskt inte att det skulle vara en så hög summa. När jag såg Filippinernas summa blev jag lite förvånad för trodde inte den var så låg. Men det var ändå ganska uppenbart att den var så låg eftersom att man oftast inte säljer sina varor för det pris de egentligen är värda och förlorar då pengar. Ca 15% av inkomsten kommer från släktingar i utlandet så utan de 15% hade BNP varit ännu lägre. 

I Norge 2010 var ca 3,5% sysselsatta inom jordbruk. Skulle tro att denna siffra har sänkt eftersom att man importerar allt mer varor från jordbruket. I Filippinerna var det man importerade mest olja från t.ex Norge. Det Filippinerna exporterar mest hittade jag inga uppgifter på men tror att det är ris och frukter eftersom att många av lantbruken där odlar det. De exporterar sedan sina produkter eftersom att de ofta får ett lite bättre pris om de säljer sina varor utomlands. Norge har sina största exporter genom olja, gas och fisk. 

Man förbrukar nästan fyra gånger så mycket kilowatt per capita i Norge(23 174 kw) än Filippinerna(647kw). Detta tror jag eftersom att man i Norge har tak över huvudet med värme & elektricitet. Det är inte alla som har det i Filippinerna. 

F) 

HDI	Norge	Filippinerna
Rankning - skala 0-1, 2014	1:a, 0,944	114:e, 0,668

G) 

Det som är typiskt för ett rikt land är att det sällan är ett U-land utan det är i de flesta fall ett I-land alltså ett land som har industrialiserats. Det betyder då att landet har utvecklats och har väldigt ofta mycket kunskaper. Norge är ett exempel på land som har industrialiserats. Norge är en av världens största oljeexportör och fiskexportör. Dessa varor är ganska dyra och det har gjort att Norge är ett väldigt rikt land. Norge har varit självständigt länge och har byggt upp en bra grund att stå på ekonomiskt. Det har inte Filippinerna eftersom att landet har varit både en spansk och amerikansk koloni. När de hade sina kolonier där tog de sannolikt ganska mycket av vinsten och behöll eller skickade till sina hemländer. Därför fick ej den Filippinska befolkningen den vinst de borde fått av sina produkter vilket har satt sina spår. En annan förklaringen till att Filippinerna är så fattigt beror också på att det har varit en del naturkatastrofer de senaste åren vilket har lett till att staten har fått lägga väldigt mycket pengar på att återställa landet. Det kan då leda till att statliga medarbetare bl.a. lärare inte får sina löner och att en mindre del av befolkningen får möjlighet att gå i skolan. Om något behöver åtgärdas så finns det då kanske inte kapital i budgeten för att åtgärda detta utan staten prioriterar annat istället. Detta tror jag är en av anledningarna till att Filippinerna placerar sig ungefär i mitten av HDI skalan(114:e plats).

 Norge har en väl strukturerad uppbyggnad av landet. Man har många som är välutbildade, och som sagt väldigt stor export av olja och fisk. Det sker inte såna extrema naturkatastrofer i Norge som det gör i Filippinerna vilket gör att staten kan spara de pengar och använda en liten del av de om det är något som skulle behöva åtgärdas. Norge har en ganska stor budget vilket Filippinerna inte har. Det gör att katastrofer drabbar den Filippinska befolkningen hårdare än vad det gör mot den Norska befolkningen. En anledning till att den Norska budgeten ser så bra ut är för att Norge har som sagt en bra uppbyggnad av landet och när man har satt budgeten har man gjort det på ett smart sätt. Eftersom att man har mycket kunskaper i landet och de allra flesta har en bra utbildning. det är också en stor skillnad från Filippinerna. Där är det många som går i grundskolan men inte vidare på universitet av olika anledningar. T.ex att man inte har råd eller måste hjälpa till hemma för att hjälpa till att försörja familjen. 

Ett rikt land har det bra ekonomiskt. Alltså en bra budget som kan täcka oväntade utgifter. Där procenten av hur många som utbildar sig efter grundskolan är hög. Eftersom att det finns folk med bra utbildningar som kan informera befolkningen att det är väldigt osmart att ha många barn eftersom det kan bli dyrt ekonomiskt och så vidare så har det gjort det är fler som överlever eftersom att familjen då har och  råd med eventuell medicin osv. Det om också är väldigt vanligt i ett rikt land är att landet har ett bra styre som bestämmer tillsammans och för folket och landet. Alltså att landet ska ha det bra och fortsätta utvecklas på alla punkter.  

Vad som då är typsikt för ett fattigt land? Ja, man kan nästan säga att det är motsatsen av vad jag nämnde ovan. Att ekonomin är väldigt tight och man inte alltid kan stå för oväntade utgifter. Så att vissa nödvändiga grejer inte kan bli fixade etc. I Filippinerna var det ändå en hyfsad procent som gick i grundskolan men jag tror inte att det är speciellt många som har en universitets utbildning. Vilket gör att kunskapen inte är så hög som i t.ex Norge eller Sverige. Hittade inga uppgifter om hur många läkare det finn där men skulle tro att andelen är mindre än Norge. Dessa läkare har inte heller de förutsättningar med den nyaste utrustning och de modernaste teknikerna som Norge har. I samband med att man kanske inte har råd med medicin och läkarvård så leder det till att allt fler dör i ”förtid” och därför är medellivstiden ganska låg. Ibland är det också vanligt att ett fattigt land har ett dåligt styre kanske med en diktator som bara tänker på sig själv och det finaste folket i landet. Som kanske tar lite pengar varje månad och stoppar i egen ficka. 

Hur ska det då bli bättre i ett fattigt land för befolkningen? Jag tror att man först och främst måste se till så att man har en bra ledare som vill föra landet mot toppen på HDI rankningen på sikt. Sedan tror jag att det är väldigt viktigt att föra en dialog med befolkningen för att höra deras synpunkt om vad som behöver förbättras. Efter att man har gjort det borde man börja om och sätta en ny budget. När man sätter budgeten så måste man se till så att man har lite back-up kapital. Men ett land klarar sig inte själv at ta sig till toppen utan det är viktigt att man får stöd och hjälp från andra länder. Både med kanske lite bidrag men också med värdefulla tips på hur man bör tänka för att ha en stabil budget och för att befolkningen ska få det bättre. Där måste vi som rika och utvecklade länder hjälpa landet i rätt riktning. Det kan vi som sagt göra med att hjälpa de med bidrag och kanske till och med ge förslag på hur budgeten kan sättas. Det tror jag är viktigt för att ett land ska kunna komma på rätt banor och bli ett mer stabilt och rikt land. 

Källor: 

globalis.se

landguiden.se 

wikipedia.se

Gleerups atlas 

Dessa källor är trovärdiga eftersom att de har kontrollerats av folk som har koll. Skolan har också granskat 3 av dessa fyra källor och rekommenderar oss elever att använda oss av de vilket gör de mer trovärdiga. landguiden.se rekommenderas också av boken Utkik Geografi där uppgiften finns. Det gör landguiden till en väldigt pålitlig källa. På wikipedia.se kan vem som helst skriva vad hen vill men artikeln blir sedan också kontrollerad av granskare vilket gör källan till hyfsat trovärdig. 

Illustration - lögnen

Jag illustrerade scenen när Emilios tränare P pratar med Colo-Colo's tränare. Colo-Colo’s tränare känner inte igen Emilio, eftersom att han bara har ljugit om att han spelat där. Fast P tror att deras tränare inte känner igen Emilio på långt avstånd och därför kallar P på Emilio som går bort mot de två tränarna...

Australian Letter

April 15, 2016

Monkey Mia, Australia

Dear Mom and Dad,

Everything is fine with me and Nils. We really enjoy being here. The people here are so friendly. Unlike Sweden you talk with other people when you are waiting for the bus or the ferry.

Can you ever think what I’ve done today?

No? Okay, I’ll tell you guys.  

We’ve been in Shark Bay, can you believe it? It was so fun. I would like to do it one more time. It lies in the Gascoynedistrict, Western Australia. The bay is 8000km2 big and the middle deep is 9 meters. The coastline is over 1500km long. We were in Monkey Mia. There live about 10 000 manatees and a lot of dolphins. Also 26 endangered species live in Shark Bay. Almost 100 reptile species and over 300 different fish species also live there. Shark bay is a really important play area for all those animals. So it’s very important that we take care of the sea. Oh, I almost forgot! Of course also sharks and ray-fishes live there.

We’ve also been in Sydney and of course we visited  the famous opera house. Did you know that they started to build the opera house in 1959. And the first opening day was in 1973. The house took 14 years to build, 14 years!! Actually it took 10 years more than they expected to build it.  Do you know how many clinker slabs there are on the front? Over 1 056 000 white, glazed clinker slabs! All of these are made in Höganäs. Thename of the factorys was Höganäs-Billesholms AB and now the name is Höganäs AB.

Tomorrow we’re going to Melbourne, I’m so excited!

Bye!

Henric

Källor: https://sv.wikipedia.org/wiki/Operahuset_i_Sydney

https://sv.wikipedia.org/wiki/Shark_Bay

Tyska kunskapskrav

- Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Detta krav vill jag jobba med men har inte någon riktigt bra metod har du någon bra?

Svenska Kunskapskrav

Kommunicera

- levandegöra texter, samspel mellan ord, ljud och bild

Jag vill jobba med detta kunskapskrav och förbättra det genom att t.ex göra en bok redovisning. Eller t.ex tonsätta en dikt. mm

När jag ser dig - egen dikt

När jag ser dig

Min vackra förgätmigej

Då slår mitt hjärta ett extra slag

Det har gått ett tag 

Sen jag senast såg dig

Ånej, ånej, ånej!

Henric N

Laga middag till Zlatan

Vi valde att laga en måltid till Fredde eftersom att vi båda två kände igen oss i hans situation. Vi valde att laga pasta med lax, spenat, sparris och sockerärtor. Samt en touch av mynta. Detta valde vi eftersom att man behöver kolhydrater när man tränar och pasta är en bra kolhydratkälla. Genom pasta får man energi som verkar snabbt och håller i länge. Till vår protein källa valde vi lax eftersom att lax är en bra fisk med mycket bra fetter som t.ex. omega 6 och omega 3. Protein är också viktigt när man tränar eftersom att man måste äta protein för att bygga muskler. Vi valde spenat, sparris och sockerärtor som våra grönsaker. Spenat innehåller mycket järn vilket är mycket bra för kroppen. Samt innehåller det mycket andra bra och hälsosamma ämnen (se nedan). Sparris valde vi eftersom att vi tycker det är gott men innehåller också mycket vitamin C, vitamin E och kalium. Till sist valde vi sockerärtor. Det gjorde vi för att ärtorna innehåller mycket vitamin C, vitamin K och kalium. 

C vitamin är bra på så sätt att vitaminen stärker immunförsvaret samt antiimfalammatorisk. C vitamin är också bra för bindväven som finns i tänder, hud, skelett och blodkärl.  Vitaminen hjälper också kroppen att ta upp andra olika ämnen som järn, zink, kalcium. 

E vitamin skyddar cellerna från skadliga ämnen som kan finnas i kroppen(fria radikaler). Vitaminen är bra för huden, gör den elastisk och minskar rynkor samt skyddar mot UV- strålar. Förbättra också syreförsörjningen i musklerna, är bra för de röda blodkropparna. E-vitamin fungerar även förebyggande mot diabetes typ 1.

K vitamin är bra för skelettets uppbyggnad och för blodets koagulation. Behövs också för at producera vissa proteiner. 

Kalium behövs för att vatten och syra balansen skall vara bra i kroppen. Det är även bra för hjärtat och njurarnas funktion. Extra plus är att kalium sänker blodtrycket. 

Kalcium stärker skelettet och tänderna. Kalcium är även bra för nerverna och musklernas funktion. Kalcium är bra för hud och hår samt för att bibehålla blodtrycket. 

Järn behövs för att reporters syre från lungorna till kroppens vävnader, även på andra hållet det vill säga transport av koldioxid från blodet till lungorna. Att äta järn är också viktigt för koncentrationsförmågan och håret. Det motverkar också stress. 

// Henric och Daniela

Pasta per 100 gram: 55g kolhydrater, 11g protein och 250 kcal.

Lax per 100gram: protein 18,4g ,181 kcal, 2.3g omega-3 och 0.5g omega-6

Spenat per 100gram: 0,7g kolhydrater, 1.9g protein, 18 kcal, 46mg C-vitamin och 93mg kalcium. 2 mg järn

Citron per 100gram: 7.3g kolhydrater, 1.1g protein, 41 kcal och 53mg C-vitamin.

Sockerärter per100g: Kolhydrater,4,3g Protein.3,4 g 37 Kcal Vitamin B1 0,17 mg. Vitamin C 66mg . Vitamin K 62µg Kalium 230 mg. 

Sparris per 100g: 2,4 g Kolhydrater. 3,1 g protein. 27Kcal. 119µg Folat. Vitamin B1 0,11 mg. Vitamin B6 0,15. Vitamin C 33mg. Vitamin E 2 mg. Kalium 300mg. 

Vitlök per 100g: 31,1g kolhydrater. 6,4g Protein. Vitamin B1 0,2 mg  .Vitamin C 31mg. Fosfor 153 mg . Järn 1,7 mg. Kalcium 181 mg. Kalium 400mg. Selen 20µg.

Zink 1 mg. 

Till måltiden behöver vi: 

1 vitlöksklyfta 

ca 300 g lax

2 port spaghetti

75 g sockerärter

1/2 msk olivolja 

1/2 kruka mynta 

32 g babyspenat 

1/4 citron