Miljöhot

Växthuseffekten:

Växthuseffekten handlar till största del om att olika gaser som man kallar för växthusgaser ”reflekteras” mot  atmosfären och dessa gaser studsar tillbaka mot jorden. Detta gör jorden mycket varmare och på senare tid så har jorden värmts upp oerhört mycket. Detta brukar också kallas för global uppvärmning. Ett exempel på hur man märker att jorden har värmts upp oerhört mycket är att det är mycket varmare och till exempel så har det än så länge inte kommit lika mycket snö som det brukar göra. 

Men vad är växthuseffekten egentligen?

Jo, det kallas för växthuseffekten därför att man kan nästan säga att det fungerar ungefär likadant som ett växthus. Värme kommer in och sedan lämnar lite värme men inte all. Så solens strålar kommer in i atmosfären studsar mot jordskorpan och sedan ut igen. Detta är otroligt viktigt eftersom att det annars skulle varit för kallt för oss att leva här. 

Men det som är problemet är att vi släpper ut väldigt mycket växthusgaser såsom vattenånga, koldioxid samt metan. Som bekant stiger gaser och i detta fallet lägger de sig som ett lager vid atmosfären. Detta får till följd att solstrålarna får det mycket svårare att komma ut vilket gör att de studsar tillbaka till jorden. Detta gör att jorden blir mycket varmare och som jag nämnde innan så kallas detta för global uppvärmning. Anledningen till varför växthuseffekten har blivit ett såhär stort problem är faktiskt vi själva. Vi släpper ut otroligt mycket koldioxid. Till exempel när vi åker bil eller flyger. De olika industrierna släpper också ut väldigt mycket koldioxid när de producerar saker, speciellt om de ska frakta sina produkter över hela världen. 

Detta är ett väldigt stort problem eftersom att vi ständigt tar oss fram med bil reser med flyg, båt osv. Detta får till följd att jorden blir väldigt varm och is runt om i världen börjar smälta. Det gör då att risken för översvämningar ökar oerhört. Ifall detta skulle eller snarare när det sker om vi fortsätter släppa ut gaser i samma takt som nu skulle detta bli en fruktansvärd tid. Det vi inte tänker på är att nästa generation får ta all ”skit” som vi har skapat. Vi tänker alltså inte på våra barn, barnbarn och barnbarnbarns framtid utan bara på oss själv. 

Vad kan vi göra för att försöka åtgärda problemet?

Fler och fler börjar inse problemet och rannsakar sig själva men det är långt ifrån alla. Det finns fortfarande de som tar bilen till affären 1 km bort. På dessa korta sträckor hinner inte bilen bli riktigt varm och det är när bilen får kallstarta som den släpper ut mest avgaser. Jag tycker att vi alla bör uppmana människor i våran omgivning om växthuseffekten och uppmana de att åka kollektivt, samåka eller cykla när man ska nånstans. Om vi börjar åka mer kollektivt och cykla kommer vi automatiskt få med oss fler människor och på sikt kommer vi att minska alla avgaser och göra det bättre för omvärlden och oss själva. Jag tycker också att fler måste tänka på att köpa närproducerade varor eftersom att utsläppen då minskar något oerhört. Det finns ett talesätt som lyder; en kan inte göra allt men alla kan göra något.

Jag tycker att det talesättet är väldigt bra för just den här frågan och jag tror och hoppas att vi tillsammans kan lösa detta. 

Källor: 

ne.se 

Ozonhål i atmosfären:

Ozonhål i atmosfären menas egentligen med en förtunning eller nedbrytning i ozonskiktet . Ozonskiktet skyddar mot UV-strålning som kommer ifrån solen. Denna strålning är otroligt farlig i för stora mängder och därför kan ozonhål var extremt farliga. Oftast bildas dessa hål på det södra halvklotet men påverkar hela klotet. Djur och växter påverkas också av strålningen och det i sin tur kan påverka oss människor. 

Anledningen till de här hålen beror på olika freoner som i sin tur frigör stora halter klor i kemiska reaktioner. Sedan reagerar kloret med ozonet och ozonet bryts ner. Detta är en förenklad version av ”processen” till ett ozonhål. Freoner framställdes för första gången på 1910 talet och användes sedan i kylskåp som ersättning av andra farliga ämnen. Så en av orsakerna till att ozonhål bildas kan vara att gamla vitvaror inte har återvunnits på rätt sätt och på så sätt släppt ut freoner. 

Den största och farligaste följden av ozonhål skulle jag säga är att risken för cancer ökar något enormt. Eftersom att människokroppen är väldigt känslig för UV-strålning i för stora mängder. Ozonskiktet fungerar då som en ”sköld”. Men nu när det börjar bildas hål så är inte denna sköld lika stark. Då ökar UV-strålningen på jorden och risken för hudcancer likaså. Eftersom att cancer är en sjukdom som än så länge är väldigt svår att bota så tycker iallafall jag att det är oerhört dumt att inte förebygga dessa hål på rätt sätt. 

Det som jag tycker är den viktigaste åtgärden är att vi börjar återvinna mer, att ta oss den extra halvtimmen och åka till återvinningscentralen. Som alla förespråkar så är det väldigt viktigt och bra för miljön att återvinna och då tycker inte jag att man bara ska ignorera detta. Som sagt så är en orsak freoner som finns i vitvaror och dessa släpps ut om man inte återvinner på rätt sätt. Så sammanfattningsvis tycker jag att den viktigast åtgärden är att vi alla börjar återvinna mer och framförallt sopsorterar bättre. Om alla gör detta så blir det i slutändan bättre för alla. 

Källor:

ne.se 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l

Försurning av sjöar, skog och mark:

Enkelt menas försurning med att pH-värdet i vattnet sänks och då kallar man det försurning eftersom vattnet helt enkelt blir surt. Anledningen till att pH-värdet är att när fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas förbränns så frigörs den lilla mängd svavel som finns i dessa fossila bränslen i form av svaveldioxid. Om inte svaveldioxiden renas så bildar den svavelsyra i atmosfären. Sedan kan den sura svavelsyran färdas flera tusen kilometer med hjälp av vind innan svavelsyran slutligen regnar ner och på sikt sänker pH-värdet och försurar olika vattendrag. Fabriker är en väldigt stor orsak eftersom att de använder sig av väldigt mycket fossila bränslen och på så sätt har väldigt mycket utsläpp. 

Detta har störst inverkan på djur som inte är ”utrustade”/byggda för att leva i ett så surt område. I många fall dör många djur och detta gör då att vissa näringskedjor kan komma att brytas. Till exempel om flera insekter dör så har inte grodor någon föda och har inte grodorna någon föda så kommer inte de kunna föröka sig och eftersom att vissa fiskar äter grodor så kommer inte de heller ha någon föda och på så sätt dö. Men om inte fisken då skulle då så är det inte heller bra för oss att äta en fisk som har levt i ett så pass surt vatten. Det eftersom att vi kan få i oss flera skadliga ämnen. 

Ofta används kalk för att på kort sikt få tillbaka pH-värdet på normal nivå. Men på lång sikt kommer detta inte fungera och därför krävs det att vi (läs: människor) återigen rannsakar oss jävla och slutar att släppa ut så mycket ”sura” gaser. Jag tror inte att ett beslut från enbart Sverige kommer hjälpa hela världen och kanske inte Sverige heller. Eftersom att svavelsyra kan färdas långa sträckor via luft så betyder det att svavlet kan färdas både in och ut från Sverige. Då tror jag istället att det krävs ett beslut från t.ex. FN eftersom att FN är så pass stora och har så mycket ”makt”

Källor:

https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag.html

ne.se

Övergödning och syrebrist i hav:

Övergödning innebär att ämnen som fosfor och kväve tillsätts i vatten. Dessa ämnen finns naturligt i hav och vatten allmänt men när man tillsätter extra så blir det för mycket och detta kan i vissa fall leda till syrebrist i haven. Problemet med övergödning är som störst i södra Sverige framförallt i Östersjön. Där det är som störst problem är intill kusten där koncentrationen av ämnena är som störst. Övergödning leder ofta till att alger bildas och så kallad algblomning, som jag tror att de flesta har sett men kanske inte vetat vad det är och/eller inte vetat vad det berott på. Vattnet blir då brunt eller grönt och om man badar i det så kan det i vissa fall påverka människors hälsa. 

Det som till största del gör så att det blir övergödning är bl.a. att folk häller ut dessa ämnen i avloppet som i slutändan mynnar i havet. Men andra grejer är sjöfart, industrier och återigen vägtrafik. Jordbruket har också en påverkan på varför det har blivit såhär. Men där har regler satts upp för hur mycket man får gödsla och på vilket sätt man får göra det och var man sedan gör av med avfallet. Jag tror att för att vi ska minska övergödningen så behövs det fler regler för hur man skall göra sig av med vissa produkter och så vidare. För i nuläget så är det inte ovanligt att en vanlig ”Svensson” bara häller ut någon form av kemikalie eller annan produkt antingen för att man inte orkar åka till återvinningscentralen eller rentav för att man inte vet vad man skall göra med det. 

Källor:

https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/overgodning.html

ne.se

Säkerhet och risker

Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Värma upp ordentligt och mjuka upp mina leder för att minska risken för sträckningar samt för att inte få några skador i leder, senor osv. För att göra aktiviteten säkrare är det viktigt att jag som individ lyssnar på instruktionerna och gör som de lyder. Samt att jag anpassar dynamiken i det aktiviteten går ut på till de som jag gör aktiviteten ihop med. Att jag använder antingen skor eller är barfota är också en viktig säkerhetsaspekt, alltså INTE använda strumpor eftersom att det innebär en väldigt stor risk att halka och slå sig.

Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Om man använder redskap är det oerhört viktigt att de är framställda, fastspända, och hela. Du ska inte heller använda plintar som inte är "nedsläppta" eftersom att risken finns att de åker iväg när du lägger din kroppsvikt på. Man skall inte använda redskap om man inte vet att de är säkra att använda t.ex så ska du inte använda ringar om du inte själv har eller vet att någon annan har satt fast säkringen. Om man tillexempel använder plintar för att hoppa upp på så är det viktigt att man har en madrass eller någon form av underlag för att man inte ska få en lika stor stöt i bl.a. knäleden när man landar. Sedan så får man såklart anpassa till mottagare men min åsikt är att man alltid ska ha underlag. 

Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Jag kan genom att se till att alla är uppvärmda när aktiviteten startar, att alla har förstått instruktionerna och att all utrustning är framtagen och säkerställd minska risken att någon råkar illa ut, både mig själv och andra. Jag kan även som ett inslag i genomgången göra andra medvetna om vilka risker som finns med den aktiviteten vi skall göra osv. Om jag gör det så kan jag även minska risken för att någon blir skadad. De flesta skador förekommer av anledningen att man antingen är för dåligt uppvärmd eller inte har tillräckligt med muskulatur för den aktiviteten/inte tränat skadeförebyggande, därför tycker jag att man kan lägga in skadeförebyggande träning  vardagen för att ge sig själv bästa möjlighet till att slippa skador.

Vlog - Müssen und Dürfen

Andra världskriget

Redan innan andra världskriget bröt ut 1939 hade Hitler lagt områden under sig. Förklara vad som hade hänt genom att använda följande ord: Saarområdet, Rhenlandet, Österrike, Münchenöverenskommelsen och Molotov–Ribbentrop-pakten?

I ”Versaillefredsbestämmelserna”  stod det att Tyskland skulle lämna Saarområdet och att Frankrike skulle ta över. Man beslutade då att befolkningen som var bosatt där skulle få rösta för vilket land som man ville tillhöra. Hitler och Tyskland. 

Angående Rhenlandet hade man kommit överens om att det skulle vara avmilitariserat. Men ändå så drog inte Hitler tillbaka trupperna utan lät de marschera in i landet år 1936. Han uttryckte att han inte brydde sig om bestämmelserna och rustade även upp hela armén fastän han inte fick egentligen. 

Tyskland fick också mycket stöd av Österrike, eller iallafall en väldigt stor del av Österrike. Det var nämligen så att efter första världskrigets slut så fanns inte så mycket kvar av den österrikiska stormakten utan istället fann s det mest bara landområden och befolkning som pratade tyska. Denna befolkning ville ju tillhöra ”sitt” land, Tyskland. Hitler ville också att de skulle tillhöra Tyskland. Men det var inte speciellt lätt eftersom att de segrande makterna i Versaillesfreden förbjöd detta. De ville inte att Tyskland skulle få en större befolkning och skulle kunna bygga upp en större armé. Men både den tyska ledningen och den tysktalandebefolkningen i Österrike ville slås ihop därför att landet hade det svårt ekonomiskt och styret var oroligt bl.a hade demokratin avskaffats. I Österrike fanns också ett nazistparti. I mars 1938 så ”utrotade” nazisterna och tyska SS-förband de som inte tyckte att länderna skulle slås ihop eller som tyckte emot Hitler. Efter detta så gjorde Hitler entré i Wien, de två länderna var nu förenade.

I Tjeckien (Sudetenland) bodde också en del tyskar och Hitler ville också att dessa skulle ansluta till Tyskland. På grund av att Hitler till slut fick som han ville så samlades därför, Storbritannien, Tyskland, Frankrike samt Italien i München  i september 1938. Där sade Hitler att han inte ville ha några mer landområden om han fick Sudetenland också. Då kom de andra länderna överens om att tilldela Tyskland Sudetenland i hopp om att freden skulle bestå. Men Hitler bröt även denna överenskommelse och senare så övertog han också hela Tjeckoslovakien.

Hitler hade en dödsfiende, Stalin. Men konstigt nog kom de överens om en pakt, Molotov-Ribbentorp-pakten. Den innebar att länderna inte skulle anfalla varandra. Det som inte framgick var att pakten hade en till del. Att länderna skulle dela Östeuropa mellan sig och sedan skulle båda dela på Polen. 

Varför blev Stalingrad och el-Alamein vändpunkter i kriget?

De tyska trupperna var framme vid floden Volga. Men vägen dit var tuff. Tyskland hade nämligen förlorat många män som även Karl XII och Napoleon hade gjort. Detta var pågrund av den ryska vintern. Hitler hade inte ”klätt på” sina soldater tillräckligt och det var därför många som stupade av köld. 

Röda armén gick till attack i november 1942 och omringade till största del tyskarna. Hade man retirerat här så hade det inte varit lika stor chans att man hade förlorat så många som man ändå gjorde. Men man skall inte skylla det på soldaterna utan det var Hitler som sa åt sina soldater att kriga tills sista man. 

Detta resulterade i att nästan en hel armé satt i fångenskap vilket ledde till att armén minskade något enormt, och de soldater som var hemma i Tyskland fick ta mycket större ansvar. Ryssarna hade nu bevisat för omvärlden att de oövervinneliga tyskarna gick att besegra.

el-Alamein hade också stor betydelse för kriget och för Tyskland. Både britterna och tyskarna hade siktet inställt på Suezkanalen, framförallt tyskarna. Men de tilläts inte överta den. Britterna ville helt enkelt annat. Britterna vann till slut slaget och återigen var tyskarna besegrade. Den vinnarsvit som Tyskland haft var nu bruten, två gånger! Tyskarna förlorade även andra stora delar av Nordafrika och så småningom så var nästan hela Nordafrika befriat. 

Varför är namnet Quisling känt över hela världen?

Vidkun Quisling var en norsk politiker, men också nazist. Han hjälpte Hitler att ta över och styra Norge. Fast Hitler styrde mer på ”distans” eftersom att han tyckte att det var bättre om en norsk nazist styrde istället för en tysk. Efter det så har Quisling börjat användas som att annat ord för bedragare eller förrädare. 

Vad hände i Sydostasien under kriget? Vilka var huvudmotståndarna? Vilka konsekvenser fick president Trumans beslut att fälla atombomben?

Det som hände var att Japan ockuperade delar av Kina. Detta började redan under 30-talet. Flest landområden tog man i norr och längs kusten. De delar som man beslagtagit styrde man och den kinesiska ledningen och försvaret drar in centralt i landet där det fortfarande styrdes av Kina. 1937 tog Japan också över Kinas huvudstad, Nanjing. Det var ganska enkelt för Japan att överta staden eftersom att den försvarades endast av en liten skala soldater. 

Denna händelse blev inte lika uppmärksammad som konflikterna i Europa. Detta troligen eftersom att konflikten i Europa(andra världskriget) var mycket större och omfattade många fler länder. Men en annan anledning till varför det inte blev uppmärksammat var att det helt enkelt inte var av Européernas intresse. Enligt européerna var Europa det viktigaste och det som skulle prioriteras. Konflikten fick inte jättestora konsekvenser för Europa förutom att handeln minskade lite. Detta eftersom att de delar där fabrikerna och naturtillgångarna fanns var övertagna av Japan. 

Själva anledningen till att Japan började invadera Kina var att man hade väldigt lite naturtillgångar. Hagalna vissa människor är så vill man ha mer. Så även i detta fallet. Japan behövde fler naturtillgångar för att klara av att ”gå runt” eftersom att man inte enbart kan importera varor. Till en början så kunde man plocka till sig tillgångar och Kina i lugn och ro. Men när man började expandera ytterligare och började styra länder såsom, Indonesien, Burma, Nya Guinea, Filippinerna, Manchuriet samt Taiwan, så började USA blir lite uppjagade.  

Stormakten var rädda att Japan skulle bli en stormakt och det ville man inte eftersom att det kunde bli en konkurrens om ”platsen” som stormakt. Detta gjorde så småningom att USA rök ihop med Japan. USA uppmanade därför Australien att sluta exportera olja till Japan och sluta handla med de överhuvudtaget. USA menade också att det skulle få konsekvenser om man inte gjorde som USA sade. Denna konsekvens var att USA helt skulle nobba Australien. USA var också väldiga motståndare till det som Japan gjorde i Asien. 

Detta upprörde Japan enormt. Detta var det som gjorde att USA och Japan blev huvudmotståndare i slutet av andra världskriget. Nu började Japan istället fundera på hur de skulle kunna attackera USA eftersom att de ansåg uppmaningen mot Australien tillräcklig för att ha krig. De kom då fram till att det första draget skulle innebära att man slog ut Pearl Harbor, USA’s flottbas på Hawaii. Dels eftersom att detta var det närmaste målet förutom de fartyg som redan låg i Stilla havet. Man ansåg att om man först slog ut flottbasen så skulle det dröja innan det kom nya båtar efter att man sänkt de fartyg som var ”ute i fält”. Då skulle man kunna överta mer av Asien i lugn och ro.

Den 7 december 1941 så hörs det flygplansbuller över flottbasen. Befolkningen trodde först att det bara var en vanlig övning men när bomberna började släppas så förstod man, detta var skarpt läge. Först förstod man inte från vem attacken kom från eftersom att ingen hade kommit med en krigsförklaring. Men enligt Japan så hade man förklarat krig samtidigt som man attackerade. Innan dagen var slut så hade stora delar av basen förstörts samt massvis med flygplan och fartyg. Japan hade uppnått sitt mål, slå ut USA’s flottbas. 

Nu var det åter fritt fram för Japan att fortsätta erövra och redan nästa dag så gick Japan till attack mot en rad mål i Sydostasien. Man gick också till attack mot de fartyg som befann sig i Stilla havet. Men man attackerade inte som vanligt utan man attackerade med en ny taktik. Man fortsatte att gå till anfall med flygplan men istället för att bomba så flög man in hela flygplanet som var lastat med sprängmedel  i fartyget. Dessa flygplan kom att kallas Kamikazeflygplan. 

De som flög dessa flygplan var villiga att dö för sitt land och de tyckte ofta att det var en stor ära att få dö för sitt land. 

Japan hade fortsatt makten men USA kom igen och sommaren 1944 hade USA övertaget till sjöss. Den japanska flottan och flyget var inte längre några större hot. USA visade sig oerhört starka och -45 var man nära en invasion. Men landets ledare valde att inte invadera landet. Det berodde på att man visste att 2 miljoner japanska soldater väntade och man tyckte att det hade varit oerhört dumt att riskera att ett sådant blodbad skulle uppstå. 

Istället valde USA att gå till attack med atombomber. Den största anledningen till varför man gick till attack med bomber var för att man skulle spara oerhört många amerikanska liv, menade USA’s president Harry S Truman. Så den 6 augusti släpptes den första bomben över Hiroshima. En tredjedel av stadens ca 300 000 invånare drabbades på ett eller annat sätt och 2 tredjedelar av alla stadens byggnader förstördes. Tre dagar senare släppte man en likadan bomb i staden Nagasaki. Denna bomb fick liknande konsekvenser. Bara några dagar senare (15 augusti) så rapporterade kejsaren av Japan själv att man gav upp och att andra världskriget var slut. 

I efterhand så fick man det bekräftat att det var mycket effektivare att släppa bomber istället för att invadera. Hade man invaderat så hade det tagit sisådär 2-3 månader innan japanerna kapitulerade. Nu tog det bara 9 dagar. Det skulle kosta oerhört mycket pengar och liv att invadera, atombomberna kostade också oerhört mycket pengar men om man ser på hur många liv som offrades så ser man tydligt att man vann på att använda atombomber.

Konsekvenserna av beslutet av Truman var positiva för USA. Man vann kriget och var fortsatt en stormakt. Man förlorade inte heller så mycket manskap som däremot Japan gjorde. För Japans del så var konsekvenserna inte speciellt bra. Man förlorade oerhört mycket människor i och med att bomberna hade sån stor effekt. På vissa ställen där bomberna slagit ner var den radioaktiva strålningen väldigt hög vilket gjorde det obeboeligt. Många som bodde i de områdena fick senare också andra konsekvenser vilket var ännu mer negativt för Japan. Så jag skulle säga att konsekvenserna för USA var väldigt positiva och för Japan var det negativa konsekvenser. Detta var en tydlig seger för USA. De länder som hade blivit ockuperade av Japan blev också så småningom återigen självständiga! Summan av kardemumman så var detta kriget bara ett nedslag för Japan i och med att man även förlorade det områden man hade ockuperat. 

Än idag så är vissa sydostasiater arga på japanerna för vad de gjorde under andra världskriget.

Hur påverkades de europeiska kolonierna av kriget?

I och med kriget så reste de européer som hade kolonier i Asien tillbaka till sina hemländer. Det gjorde att befolkningen som bodde där kunde återigen ha lite kontroll över dessa områden. Efter att Japan hade kapitulerat så kunde holländare och britter återvända till sina kolonier. Nu var dessa återigen ”chefer” över kolonierna. I och med Japans framgångar så visade det att de länder från väst också var mänskliga, och kunde besegras. Det var också många soldater från brittiska kolonier bl.a. Indien som återvände till sina hemländer och dessa hade stridit för Storbritannien i kriget. Soldaterna krävde med tiden också att deras länder skulle har mer frihet och införa demokrati. De hade ju stridit för det när de stred för britternas räkning. Efter kriget så började så småningom kolonierna slå sig fria och några år senare så fanns nästan inga kolonier kvar. 

”Kristallnatten” och ”den slutgiltiga lösningen” är två begrepp som hör ihop med Förintelsen. Förklara hur.

Kristallnatten innebar att nazisterna klampade in i de flesta städer där det fanns judar. Det var natten till den 9 november 1938 som nazisterna gick till angrepp mot judarna. Nazisterna arresterade massvis med judar och förde dessa sedan till koncentrationsläger. Många barn miste sina föräldrar och massvis av familjer splittrades denna natt. När judarna hade gripits så fördes de till ”samlingsplatser” där många tog livet av sig själva. Denna ”samlingsplats” var mellanstoppet innan man blev förd till koncentrationsläger. Samtidigt som man arresterade judar så vandaliserade man också judars affärer. Man slog till mesta del sönder skyltfönster och gatorna låg fulla av glassplitter. I månljuset såg det ut som kristaller, därav namnet Kristallnatten.

Detta var början av Hitlers plan att ”utrota” judarna, Förintelsen. Kopplingen till Förintelsen är väldigt tydlig. Förintelsen var som sagt Hitlers plan för att döda/göra sig av med alla judar. Förintelsen bestod inte bara av Kristallnatten men denna natt kan man säga var en av ”huvudattraktionerna” och den som skulle vara väldigt betydelsefull för Hitler och Förintelsen. 

”Den slutgiltiga lösningen” menas med hur Hitler tänkte kring hur man skulle lösa problemet med judarna. Han ”samlade” då in alla judar från Europas alla hörn. Även de som han hade arresterat under Kristallnatten var en del av lösningen. Han förde judar till koncentrationsläger. Där delade han upp de som kunde arbeta och de som inte kunde. De som inte kunde arbeta fördes till ”duschrum” men istället för vatten så kom det giftig gas ut från duschmunstyckena. Flera miljoner dog och Hitler tyckte att hans plan hade fungerat. 

Man kan säga att kopplingen är relativt tydlig här också. ”Den slutgiltiga lösningen” var som Hitlers plan för att utrota alla judar. Man hör på namnet att detta var det som han ville att alla judar skulle dödas av och att inga skulle få finnas kvar efter detta. Hitler pratade också om judarna som någon sorts problem och därför ville han få en lösning på ”problemet”. Jag tycker att man kan säga att Kristallnatten var aktionen och ”den slutgiltiga lösningen” var planen för att utrota alla judar. Detta tycker jag gör så att man ser en tydlig koppling till Förintelsen. Det var ju detta som Förintelsen handlade om, att utrota alla judar. 

Resonera kring orsakerna till att inte fler i Europa protesterade mot hur judarna behandlades.

Jag tror att anledning till varför inte fler protesterade var att man var rädd. Rädd för att Hitler skulle komma efter en.  Som bekant så tog Hitler ”hand om” de som sade emot honom eller tyckte olika. 

Hitler var en mycket mäktig man och det var väldigt många som fruktade honom. En annan anledning till varför det inte var så många som sade ifrån tror jag är att många inte gillade judarna överhuvudtaget. Man kanske inte ville att det skulle finnas judar och därför sade man inget om tillvägagångssättet, även fast många kanske tyckte att det var brutalt. Då tyckte man att det var lättare att bara sitta o låtsas som att det var okej. 

En annan viktig grej tror jag är att man inte fick reda på saker och ting direkt eftersom att det tog ganska lång tid att kontakta varandra på den tiden. Man fick då inte reda på det när det hände utan kanske ett par dagar eller en vecka senare vilket gjorde det svårt att förebygga. Många som tyckte det var fel var nog inte tillräckligt många för att inte bli ”nedslagna” av de tyska trupperna. När hela karusellen var igång var det svårt att säga ifrån eftersom att Hitler hade en så stark vilja och visste precis vad han ville, utrota varenda jude. Detta gjorde lätt att han fick så kallat tunnelseende och lyssnade inte på sin omgivning. Om någon sade emot honom så löste han ”problemet” (läs motsägaren) på ett eller annat sätt. 

Research om gymnasium

Hur kan du som elev märka att gymnasieskolor konkurrerar med varandra om att elever ska välja just deras skola?

Det märks väldigt tydligt. Till exempel så kom ju en massa skolor hit till oss och propagerade för att vi skulle bli intresserade av att välja dem. Vi får även massa reklamblad hemskickade där de propagerar om vad just de har att erbjuda oss

Vad tror du att elever och deras föräldrar i första hand tittar på när de ska välja  skola?

I första hand tror jag att man kollar på vad som passar en och vad för inriktning man vill gå. Sedan tror jag också att det är viktigt med hur “nivån” är på både skolan och lärarna. Jag tror också att skolans läge spelar in när man sedan skall välja. Det märks dessutom att många bryr sig mycket om ifall programmet är högskoleförberedande. 

Spelar det någon roll för dig om det är kommunen eller någon annan som äger skolan du ska studera på när du väljer gymnasium? Förklara.

För mig spelar det ingen större roll ifall skolan är privat eller kommunal, för om bara nivån är lika hög så kan jag tänka mig att gå där. Det spelar givetvis också in om skolan i fråga har ett program jag är intresserad av. Det är ju en risk att välja en privatskola, men då får man se till att göra en bedömning av hur stor den risken är. 

Vad är viktigast för dig när du ska välja gymnasium?

Att skolan har det jag söker och att utbildningen ligger på min nivå. Läget är viktigt men inte prio ett. Sedan är det också viktigt att där finns trevliga människor och att man hamnar i en bra klass.

Varför tror du att så många gymnasieskolor gör reklam?

Jag tror att det beror på att de vill “suga” till sig så många elever som möjligt för att man ska tjäna mer och växa som skola. Många skolor är inte så populär än och därför är det viktigt att synas och göra bra intryck! 

Polhem:

Lärartäthet

166 lärare från 13 olika länder. Ca 14 elever per lärare.

Erbjuder dator/surfplatta

Uppgift saknas.

Snittbetyg

Uppgift saknas.

Värdebärande ord

Varje elev är unik. Charmiga och traditionsrika byggnader. Lunds största mötesplats för ungdomar. Minisamhälle mitt i Lund. Känner sig trygg där (enligt undersökningar)

Information om utbildningen

Fem nationella program med olika inriktningar. Många främmande språk. Ett av Sveriges största idrottsgymnasier. Enda gymnasiet i Lund som har NIU(Nationell IdrottsUtbildning) samt att man kan välja inriktning sport på alla linjer. 

Procivitas:

Lärartäthet

Uppgift saknas

Erbjuder dator/surfplatta

Uppgift saknas

Snittbetyg

Uppgift saknas

Värdebärande ord

“Fantastisk skola.” “Har ambition att vara Sveriges bästa gymnasieskola.” Energin är på topp. “Du som är elev förtjänar det bästa!” “Välutbildade lärare”

Information om utbildningen

De har de nationella programmen ekonomiprogrammet(EK), naturprogrammet(NA) och samhällsprogrammet(SA). 

Realgymnasiet:

Lärartäthet

16 lärare ca 9 elever per lärare. 

Erbjuder dator/surfplatta

Ja, skolan erbjuder dator. 

Snittbetyg

Uppgift saknas

Värdebärande ord

“Gör det roligt. Lär på riktigt.” “Du lär dig för framtiden.”

Information om utbildningen

Utbildningar inom djurvård, häst, hund, natur & äventyr, frisör och stylist. Mycket yrkesförberedande

Vad är det som skolorna i första hand marknadsför via deras hemsidor?

Alla tre skolorna vill lyfta fram hur kul man har på skolan och den gemenskap som skapas. De vill även framhäva att man gör det för framtiden och på deras skola har man möjligheterna till att lyckas. För de program som är högskoleförberedande gör de mycker reklam för att man kan läsa vidare och för yrkesprogrammen säger de hur bra det är att kunna börja jobba direkt. Dessutom berättar de mycket om sina fina lokaler.

Hur upplever du att den reklam som skolorna gör via deras hemsidor ser ut i jämförelse med andra tjänster som telefoni. Jämför exempelvis med Tele2.

Både gymnasieskolor och annan reklam visar bara upp den bästa sidan. Till exempel så skulle aldrig en skola ha en bild där det regnar på framsidan av ett reklamblad. Dessutom visar bara reklam upp vad det är man får och det positiva med att gå på skolan/köpa just den här produkten. På precis samma sätt som gymnasieskolor gör reklam för vad man kan läsa vidare till efter studenten gör andra företag reklam för allt man får om man betalar ett speciellt pris. Men ingen nämner någonting om vad man faktiskt inte får. 

I vilka andra kanaler träffar du på reklam för olika gymnasieskolor?

Man får extremt mycket med post där de berättar om hur bra just deras skolor är. Vi har också fått besök av skolor här hos oss och snart ska vi även på gymnasiemässan. Och för de som vill så kan man besöka skolornas “öppna hus”. 

Hur ställer du dig till att skolor tar en del av skolpengen (som ska gå till elevernas utbildning) och använder för att marknadsföra skolan? 

Vi kan förstå att de mindre skolorna använder sig av skolpengen eftersom att de såklart vill växa och då måste man göra reklam och synas. Och då tycker vi att det är okej att de tar en liten del. Kommunala skolor behöver inte göra på samma sätt eftersom att de flesta redan känner till dem och de behöver inte vara oroliga för att ingen skall välja dem. 

En rektor har sagt att ”skolans elever är vår bästa marknadsföring”, vad tror du att hon menade med det?

Hon menar givetvis att elever på skolan pratar med yngre kompisar som också snart ska börja gymnasiet snart. De berättar vad skolan har att erbjuda så att andra kan bli intresserade. Dessutom är det ofta elever och inte lärare som kommer och besöker högstadieskolor för att propagera. Det blir på något sätt mer riktigt om en person som faktiskt gjort valet att börja på skolan är den som pratar. 

Skulle det vara lättare eller svårare för dig att välja gymnasieskola om skolorna inte gjorde någon reklam? Förklara.

Vi tycker att det skulle vara svårare, för då finns det inte lika mycket information att utgå ifrån. Om det inte fanns reklam skulle dock den informationen man faktiskt fick inte vara vinklad. Det hade givetvis varit ett plus. 

Vlog - sollen & mögen

Diskussionsfrågor - Konflikter efter andra världskriget

1.Vilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

Henric - Sexdagarskriget: Politisk, Religös samt Etnisk konflikt. Konflikten handlande om att en folkgrupp ville ha ett eget land och omkringliggande folkgrupper tyckte inte att det skulle vara så. 

Maja - Jugoslavienkonflikten - Etnisk och Politisk konflikt, lite Religös. Vi sade i inspelningen att den bara var religös och etnisk men jag tycker att den också var politisk eftersom att de olika styrena hade en konflikt om vad som hörde hemma var. Majas konflikt handlade också den om olika grupper som ville ha sitt land och sin mark. Jag skulle säga att detta var de två konflikterna som var mest lika varandra. 

Nathanael - Martin Luther King - Etnisk och politisk. Detta var inte en konflikt där man krigade utan istället en konflikt om mörka skulle ha samma värde eller ej. Eftersom att de räknades som slavar även fast en lag som sade att det var otillåtet. Det var det som Martin reagerade på och stod upp för. Konflikten 

Emilia - Iranska revolutionen - Politisk och Religös konflikt. Kortfattat handlar konflikten om att ledarna ville göra Iran modernt och förbjöd därför vissa saker som ingick i religioner.

Emil - Kubakrisen - Politisk konflikt. Den handlade om att USA och då Sovjetunionen var redo att kriga mot varandra och de var också redo att använda sig av kärnvapen. USA´s president ville få bort de Sovjetiska medlen.

2.Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

Min(Henric) och Majas konflikter var lika men ändå olika. Min började med att man delade upp land medan Majas konflikt började med att man slog ihop alla små länder till ett stort land. Men en annan sak som kan ses som både en likhet och skillnad är att det var olika folkgrupper som ville olika saker. I min konflikt ville en folkgrupp ha ett eget land medan övriga länder inte ville det. I Majas så ville man ha ett stort land som skulle kunna styras bra. Om man granskar förloppet så är det lite likt fast omvänt. Min börjar med att man splittrar och Majas med att man slår ihop. 

Nathanaels arbete har endast en likhet med oss andra annars så är det bara skillnader. Den likheten som fanns var att även denna handlade om folkgrupper. Men annars så fanns det bara skillnader, det var inget krig, pågick inte mellan länder och så vidare. Konsekvenser blev där inte jättemånga utan endast en stor 

Emils konflikt hade inte jättemånga likheter, förutom att det också var ett krig mellan länder. Det var en konflikt mellan ländernas styren för att man inte kunde komma överens. 

Emilias konflikt var en "inbördeskonflikt" och hade dock endast en konflikt att man gick till attack mot någon annan. Denna likhet hade allas konflikter förutom Nathanaels. Denna konflikt handlade om konflikten mellan ledare och befolkning. 

3.Ni fick i era arbeten ge förslag på hur era konflikter kunde förhindras.

Diskutera i gruppen rimligheten i dessa förslag.

Hittar ni gemensamma nämnare i hur ni tänkt förhindra konflikterna.

Nathanaels förslag om hur man kunde förhindrat konflikten tycker jag är väldigt rimligt. Eftersom att man ska följa de lagar man har så tycker jag att detta förslag borde varit en självklarhet. Om man tänker efter så har flera tusentals människor brutit mot lagen men har inte fått något straff eftersom att det var "accepterat". Så absolut jag tycker att det förslag är rimligt till 100%

Majas förslag om att man skulle varit nöjd med det man har och inte gapa efter mer. Om befolkningen hade glömt det förflutna och blickat framåt hade konflikten inte uppstått. Jag tycker att detta förslag inte är speciellt bra eftersom att det skulle varit för svårt att få alla att enas. Eftersom att alla tycker olika tycker/tror inte jag att detta förslag hade fungerat. 

När vi kommer till mitt förslag så tycker jag att det låter rimligt. Som jag nämnde i inspelningen så vet jag inte ifall FN gjorde en stor förundersökningen eller ifall de hade satt sig ner med inblandade parter. Jag tror att om man hade kompromissat och kommit fram till ett gemensamt beslut så hade nog inte konflikten blivit lika stor eller inte ens uppkommit. Så ja, jag tycker att mitt förslag är relevant och ifall man hade provat det så tror jag att det hade funkat. Det är inget förslag som är planerat in i detalj men om man tittar på grovplaneringen så tror jag att det funkat. 

Emils förslag om att länderna inte skulle hotat varandra om ett tredje världskrig. Därför skulle de inte ha behövt kriga om ett tredje världskrig. Detta förslag tror inte jag skulle funkat, det skulle nog inte bara gått att lösa genom att man inte hotar varandra. När en konflikt väl börjar så är det svårt att få ett abrupt slut på den. 

Det sista förslaget var Emilias förslag. Detta förslag tycker jag låter ganska relevant. Att han inte skulle försökt förbjuda saker som betyder mycket för folk i olika religioner och göra Iran som ”alla” andra länder. Det är lätt att säga i efterhand hur han skulle gjort, men om man föreställer sig vad som hade hänt om han inte hade sagt så, så tror jag att inte att konflikten skulle uppståt. 

4.Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Man kan ju som bekant använda sig av historien för olika syften.

”Hur kan historia användas på olika sätt, i olika sammanhang och för olika syften?”

Använd en av era konflikter som exempel.

Vi pratade mycket om att man som sagt, om en likadan situation skulle uppstå, skulle man utföra en större undersökning. Diskuterat med alla inblandade hur de tycker att man skulle löst det och samlat på sig så mycket information/åsikter som möjligt. Det jag skulle säga att man har lärt sig efter denna konflikt är att man inte bara skall göra utan tänka efter före. Nu så är det också lättare att kommunicera och ifall det skulle uppstå något liknande så skulle det var smidigare att lösa, eftersom att man kan kommunicera i realtid. Man kan också använda historien för att framhäva ordspråket ”vill man verkligen något så kommer det att lyckas”. Detta kan vara både positivt och negativt eftersom att man kanske då lär små barn att om de skriker efter något så kommer de att få det. Men det positiva kan vara att man inser att om jag verkligen tror på det här och kämpar för det så kommer det att lyckas!

Sexdagarskriget

Allmänt om kriget:

Sexdagarskriget utbröt den 5:e juni 1967. Israel gick med hjälp av flygvapen till attack mot Syrien, Egypten, Jordanien samt Irak. Efter krigets slut hade man ockuperat ett område som var 3 gånger så stort som Israel. 

Orsaken till kriget var att Israel och arabländerna inte kom överens om vad som tillhörde vem. Israel tyckte att de hade rätt till sitt eget land och att de ställen som de hade ockuperat tillhörde de, medan arabländerna menade att det som hade tillhört Palestina skulle återgå till vad det en gång var. Och Israel skulle inte få ha sitt eget land. Araberna tyckte att Palestina hade tillhört de i minst 1300 år och de vill att det skulle förbli så också. Denna konflikt var oerhört svår att lösa eftersom att båda parterna hade lika bra argument för att gå vinnande ur striden. 

Eftersom att man inte kom överens var det inte förvånande att de blev krig. Kriget höll på i 6 dagar från 5:e juni till den 10:e juni 1967. När kriget var över så ansåg man att Israel hade vunnit eftersom att de hade ockuperat så mycket mark. Men parterna kom fortfarande inte överens om vad som tillhörde vem och konflikten var igång igen.  

Israel:

Israel grundades som en judisk stat. Det var den judiska befolkningen i Palestina som ville ha ett eget land där de kunde bygga upp ett samhälle där alla levde på samma grunder och principer. De ville ha ett eget land eftersom att de hade genomlidit århundraden av förföljelse och efter nazisternas Förintelse i Europa ville de inget annat än att ha ett eget land. Nästan en tredjedel av världens alla judar hade dött i Förintelsen. De judar som bodde i Palestina ville leva i ett land där de kunde känna sig trygga och kunde bygga upp ett samhälle som som sagt var lika för alla. 

År 1947 gick deras önskan i uppfyllelse och Förenta Nationerna tilldelade det som skulle bli Israel en bit av Palestina. Detta uppskattades inte av varken icke judiska palestinier eller befolkningen i kringliggande arabländer. Men Israel ignorerade detta och körde på för att bli en ledande stat i världen. Israel meddelade tidigt och tydligt att de ville vara en demokrati. Det var deras första premiärminister David Ben-Gurion som var fast besluten om att det skulle bli en demokrati och att man skulle leva på lika grunder. David Ben-Gurion ledde landet som premiärminister fram tills 1963. 

Innan han blev premiärminister var han ordförande i den judiska organisationen Jewish Agency och han ledde även försvarsorganisationen Haganah när de framgångsrikt stred 1948. Jewish Agency utvecklades senare till Israels regering. Haganah utvecklades senare till Israels armé. Denna armé skulle visa sig bli framgångsrik och vinna många framtida slag. Den var inte den största men de var väldigt smarta när det gällde att lägga upp taktik och det vann de mycket på. 

Positionen av landet var den samma som den judiska stat under 1000-talet f.kr hade upptagit. Det hade bott en hel del judar där sedan dess. Men ca 50 år innan att man blev självständiga hade sionisrörelsen börjat argumentera för att judarna skulle få ett eget hemland i Palestina. Detta förslag slog som sagt igenom 1947.

Ett grej som bidrog till israelernas ideologi om att alla skulle leva ett lyckligt liv i Israel var kibbutzer. Det var lantbruk som man ägde, arbetade och tog del av gemensamt. Detta gjorde att man mötte en hel del nya människor och skapade flera nya band. Eftersom att judarna hade varit med om så mycket hemskheter så var det viktigt för de att veta att man hade sitt folk bakom sig. När dessa nya band då skapades så visste man att de personerna skulle ställa upp för en. Visst kunde det bli små tjafs men så blir det ju alltid. Så kibbutzer blev en viktig del av det Israeliska samhället. 

Det bodde flera araber kvar i området som kontrollerades av Israel. Dessa fick inte ta del av det ”goda” livet utan levde under Israeliska krigslagar fram till och med 1966.  

I och med självständigheten ökade också befolkningen. Detta är ganska naturligt eftersom att de flesta judar som levde i Europa och övriga världen kände sig otrygga och ville leva tryggt och på lika villkor. Knesset som då var parlamentet röstade för att alla judar i hela världen skulle kunna bli judiska medborgare. Det ledde till att cirka 600 000 judar begav sig och bosatte sig i Israel. Denna immigration handlar då om åren mellan 1948-1951. Den befolkning som anlänt var lika stor som de som anlänt under de föregående 30 åren. 

Eftersom att det immigrerande så pass mycket folk så tog befolkningen upp större plats och snart hade man bosatt sig på landområden som palestinierna hävdade var deras. Redan här började konflikten om landområdena. 

Israel fick enormt stöd från USA och de backade alltid upp Israel. USA var även det första landet som medgav att Israel var ett självständigt land. Med hjälp av påtryckningar från USA blev Israel medlemmar i FN redan 1949. 

Efter självständigheten så menade israelerna att det var palestinierna som hade nekat en landdelning och att de fick skylla sig själva att de nu blev av med mark. Men palestinierna menade att det som hänt var absolut otänkbart och att israelerna skulle lämna åter sitt land. De menade att det inte var de som hade dödat 6 miljoner judar, det var inte de som hade förföljt i flera hundra år, det var européerna. Därför tyckte de inte det var rätt att araberna skulle få betala för vad européerna hade gjort. 

Konflikten:

Egyptens president Nasser hade blivit en mäktig ledare och han började att uttala sig om en arabisk attack mot Israel för att ta tillbaka det de en gång hade förlorat.

 I början av sommaren 1967 bad president Nasser Förenta Nationerna att dra tillbaka sina trupper från gränsen mellan Israel och Egypten. Samtidigt började egyptiska trupper gå upp mot den israeliska gränsen. Han stängde även Tiranasundet, som var den enda passagen för Israelisk sjöfart österut. Nu började konflikten hettas upp på allvar och ett krig verkade oundvikligt. 

Även fast det var Egypten som hade uttalat sig om en möjlig attack så var det inte de som gjorde första draget. Det var istället Israel som gick till attack med flygvapen morgonen den 5:e juni. De slog ut alla inblandade länders flygbaser. 

Detta kom som en chock för arabländerna. De visste ju inte att det var de som skulle bli attackerade och troligen hade de planerat sin attack senare. 

Men kriget fortsatte under 6 dagar. Egypten som fick stöd från Jordanien, Syrien och Irak var ganska chanslösa eftersom att de inte hade något flygstöd.  Alla deras flygbaser var ju utslagna. 

Israelernas stridsvagnsförband marscherade nu in i Syrien, Egypten, Irak samt Jordanien. Som sagt var länderna inte något vidare motstånd dels för att det kom som en chock men också för att deras flygvapen var utslagna.

Detta gjorde att Egyptierna drevs ut från Gazaremsan och över Suezkanalen den 6:e och 7:e juni. Då tog Israel över hela Sinaihalvön. Jordanierna tvingades bort från Västbanken till andra sidan Jordanfloden den 7:e och från den 8:e till och med 10:e tog man över Golanhöjderna som var väldigt viktiga för Syrien. Där hade man i många år utsatt israelisk befolkning för beskjutning. I och med det så var hela Palestina från tiden före 1947 i Israeliska händer. Man erövrade också östra Jerusalem och däribland några heliga och viktiga platser för judendomen. 

När kriget avslutades den 10:e juni så hade Israel ockuperat ett område som var nästan 3 gånger så stort som Israel. Man kan säga att Israel gick segrande ur denna strid eftersom att de hade ockuperat så mycket mark. Man förstod sedan efteråt hur smart Israel stred. Eftersom att de inte hade alls lika många avlidna som arabländerna, ca 700 stupade soldater respektive 8500-15000. 

Trots att Egypten och de andra allierade länderna hade varit energiska och väldigt påtryckande att de ville ha krig så förklarades Israel skyldiga till kriget. Det berodde på att det var de som hade gjort första draget. Och därför blev de automatiskt klandrade för att det var de som hade startat hela ”karusellen”. 

Följder:

Både politiskt och militärt blev kriget en framgång för Israel. Man fick mer respekt i världen eftersom att man visade att man inte var och leka med. I början såg alla konsekvenser/följder bra ut för Israel men det man inte räknade med var att man skulle få det mycket tuffare mot arabländerna eftersom att de alla menade att de skulle få tillbaka sina landområden. 

Efter krigets slut så trodde många nog att denna konflikt skulle svalna och att man skulle acceptera att man blivit av med mark. Men icke, nu var länderna istället mer och mer på och ville få tillbaka sina områden. I slutet av 1967 fick dessa länderna stöd i denna fråga från FN. FN uppmanade Israel att dra sig tillbaka från de landområden som de hade ockuperat under sexdagarskriget. Detta grundade de på resolution 242. De menade att ifall Israel lämnade tillbaka dessa områden skulle de vinna fred med de andra länderna samt att alla länder skulle erkännas som självständiga stater. 

Arabländerna protesterade vilt mot att Israel skulle erkännas som en självständig stat. I och med det så betydde FN´s uppmaning inte något och konflikten fortgick. 

Man bosatte sig nu i de ockuperade delarna och det palestinska hatet mot Israel växte ju mer land och vattenresurser som judarna använde. 

Som sagt bara för att kriget var slut så betydde inte det att konflikten var slut. Det var massa små konflikter efter kriget. Det var på gränsen mellan Egypten och Israel som flera människor miste livet. 1968 vann även palestinierna en viktig seger. De lyckades nämligen slå tillbaka mot en israelisk attack vid Karameh. Detta var den första framgången på många år och den som fick ta på sig äran var al-Fathas ledare Yasir Arafat. Därefter tog han kontrollen över 

1970 så dog Egyptens ledare Nasser i sitt hem i Kairo. Det sägs att han ska ha dött med anledning av en hjärtattack som uppkom pågrund av stress. Det var inte konstigt att han var stressad. Under denna tid försökte han ena palestinska grupper samt Jordaniens kung Hussein. 

Under denna period reducerades hans Jordanien till det som en gång varit Transjordanien(-1949). Under denna tid började det också förekomma terrorattacker i bl.a. Egyptens öken. 

Ett tecken på Palestinas hat mot Israel var att palestinska organisationer hotade med att flyga in plan om inte tillexempel em fånge släpptes eller dylikt. Det var även dessa grupper som låg bakom några av terror attackerna. 

Vad kunde förhindrat konflikten?:

För att ha förebyggt konflikten kunde FN ha gjort en större förundersökning innan de gav Israel sitt land. Personligen tycker jag att efter vad jag läst verkar det som att FN gav Israel en bit mark för att få slut på deras ”tjatande”. De borde istället ha sett över vilken del av Palestina eller något av de andra länderna som inte var jättebefolkat. Efter denna undersökning tycker jag att de skulle förhandlat med de inblandade länderna och kommit överens om Israel skulle få en bit land eller inte. 

Självklart skulle inget land gå med på att lämna bort mark utan att få något tillbaka. Därför borde Israel, Palestina och FN kommit fram till en lösning genom att kompromissa.  Då hade det vara viktigt att FN gjorde vad de skulle och var ”ledare” under förhandlingens gång. Detta för att det skulle bli så rättvist som möjligt. 

Och med rättvist menar jag att alla ledare från länderna skulle sitta ner och alla skulle säga sitt istället för att t.ex. Israel skulle diskutera direkt med Palestina istället för att gå via FN. Om det hade gått till väga så här skulle inte FN fått ta del av den diskussionen och kan inte väga in det i sitt slutgiltiga beslut. Men eftersom vad jag iallafall upplever en förhastad och icke genomtänkt lösning så uppstod konflikten och ju längre tid det går desto svårare är det att lösa den.

FN borde även ha varit mer ansvarsfulla och stått på sig när alla inblandade länder inte ville sluta fred. 

Källkritik: 

Nationalencyklopedin, sexdagarskriget.  (hämtad 2016-11-18): 

Jag har använt mig av information från NE under alla ”delar”. Jag kan säga att informationen som står på NE är trovärdig eftersom att sidan uppdateras löpande och stämmer överens med tiden, alltså om man upptäcker något nytt så uppdateras informationen för att alltid vara så säker som möjligt. Sidan är även opartisk(politiskt oberoende, religöst oberoende samt etniskt oberoende) vilket gör källan till en bra sida eftersom att innehållet då inte är vinklat. Sidan riktar sig till företag, skolor, privatpersoner, bibliotek samt myndigheter i syfte att informera och alltså inte påverka. Det som står på sidan stämmer överens med den andra information som jag har fått. Jag kan också säga att källan är säker därför att utbildade människor som har kunskap om området har skrivit och/eller granskat all information som läggs ut på databasen. Lunds kommun som tilldelar skolorna i Lund läromedel har även de granskat databasen innan de har rekommenderat oss inom kommunen att använda den för att leta information. När jag väger in alla dessa element kan jag dra slutsatsen att denna källa är väldigt trovärdig.

Konflikten mellan Israel och arabvärlden, Nathaniel Harris, Gleerups 1999: 

Denna boken är skriven redan 1999 vilket betyder att det kan ha framkommit nyare information sedan boken skrevs. Alltså kan historien ha ändrats. Det är inte sannolikt att några stora historiska ändringar har skett utan snarare små detaljer. Jag kan nästan utesluta att det har skett stora ändringar eftersom att mina andra källor som har skrivits senare inte tyder på det. Dessa detaljer är viktiga men inte något som gör all information i boken opålitlig. Den mesta information som stod i boken stämde överens med det som stod på NE som är en trovärdig källa(se ovan). Min lärare har tagit fram böcker som han tycker är lämpliga för denna uppgift så därför måste det finnas någon trovärdighet i dessa. Jag vet inte så mycket om författaren men utgivaren Gleerups är en utgivare som ger ut många faktaböcker och är även utgivare till våra läromedel i skolan. Det gör att jag tycker att källan blir mer trovärdig eftersom att de inte vill ge ut information som inte stämmer. Eftersom att skolan har valt att använda Gleerups läromedel har de granskat dessa läromedel. Det säger inte att boken som jag har använt mig av är lika trovärdig som våra vanliga läromedel. Min slutsats är att källan är trovärdig men den skulle inte vara min första hands källa trots att det var den källan som jag har fått mest information ifrån. Jag skulle kunna använda källan tillsammans med minst en källa till som jag har gjort i detta fallet. I detta fallet visade det sig ett källan var trovärdig eftersom att den stämde överens med de andra källorna

Israel & Palestina, John King, Gleerups 2006: 

Boken skrevs för 10 år sedan och på så sätt skulle jag säga att den är relativt ”ny” och på så sätt så har ändringar i historien fram tills dess skrivits med i boken. Jag tycker att informationen som jag fick från boken stämde överens med det som stod i de andra källorna vilket gör den mera trovärdig. Boken är opartisk, alltså så tar inte författaren någons sida utan har skrivit ner fakta om kriget. Boken är en fakta bok och innan den har givits ut så har någon granskat innehållet. Även denna bok är utgiven av Gleerups och framplockad av skolan för att vi skall kunna använda oss av den information som ges. Boken gav övergripande information och hade även med en del detaljer. Det som angavs i boken stämde som sagt överens med övriga källor. Detta tycker jag gör boken och källan trovärdig.

Mellanöstern Konflikten, David Downing, Liber 2008:

Detta var den bok som utgavs senast. Det stod inte jättemycket i denna boken om konflikten men jag hittade två-tre sidor som jag använde mycket. Informationen som gavs där var mycket detaljerad och det var mycket användningsbart. Det som stod i boken stod även på de andra källorna men inte lika detaljerat, eftersom att samma info stod i andra källor så utgår jag från att informationen är trovärdig och sann. Jag ser inga tecken på att boken skulle var partisk på något sätt vilket gör källan ännu mera trovärdig. Jag tror att skälet till att det finns mer detaljer i denna boken är därför den är publicerad så pass ”sent” och man kan därför ha hittat flera detaljer och gjort nya upptäckter i historien. Jag tycker att denna källan är pålitlig men jag skulle inte kunna använda bara detta materialet för att göra ett helt arbete. Men jag kan använda det som står i kombination med andra källor och därför säger jag att källan är trovärdig.