Att leva utan gud

2. Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering. 

Med sekularisering menas att en eller flera religioners samhällspåverkan minskar. Staten skyddar inte längre någon religion genom lagar och religionerna blir fristående från samhället. Det är inte längre ett krav/självklarhet att man måste gå på gudstjänster eller liknande tillställningar. Många troende tycker att detta är bra eftersom att de flesta som är engagerade i religiösa samfund gör det för att de tror och vill, inte för att de måste. Sekulariseringen gör också varje individs religion och ställningstagande till en privat sak. I sekulariserade länder är det också vanligare att  fler människor inte tillhör någon religion överhuvudtaget. Det blir alltså mer ”tillåtet” att göra som man själv vill. 

Innan Sverige blev sekulariserat var det tillexempel förbjudet för affärer att vara öppna på söndagar eftersom att det var de kristnas vilodag. Det var också förbjudet enligt svensk lag att man inte fick gå på bio eller anordna dans på kristna helgdagar. I skolan skulle man också lära sig psalmer och kunna läsa bibeln utantill. Lärarnas uppgifter var inte bara att undervisa utan också lära eleverna att man skulle var kristen. Man hade inte heller religionskunskap som vi har i dagens samhälle utan då hade man kristendomskunskap. Detta hade man fram till och med 1969

En anledning är att eftersom att de flesta länder har ett väldigt stort mångfald. Mångfald är likamed många olika religioner och ställningstagande. Skulle då bara de kristna i ett kristet samhälle skyddas av staten? Det skulle inte fungera att man skulle leva i ett samhälle där en religion var den ”rätta” om man har ett stort mångfald. Då är det bra ifall landet blir sekulariserat eftersom att ens religon blir mer en privatsak och alla lever enligt FN:s värderingar om att alla har lika värde och att man lever på lika grunder oavsett vad man tycker och tänker.  

Sekulariseringen har också gjort att det inte längre är några konstigheter ifall affärer är öppna på söndagar eller att man går på bio på juldagen. Eftersom att landet inte baserar sig på en religon kan inte heller hela samhället anpassa sig till en religion eftersom att det finns så många andra. Skulle man ta hänsyn till alla religoner skulle det knappt vara något öppet på helgerna osv. Därför tycker jag att sekularisering är en väldigt bra grej. Det är inte någon som bryr sig eller dömer dig för vad du tror på, du kan helt enkelt tro på vad du vill.

En konsekvens kan vara att människor blir osäkra eftersom att man inte vet hur allting kom till, vad som händer sen osv. Eftersom att religioner talar om hur allting skapades, hur man bör bete sig och vad som händer efter döden. När man inte lever i ett troende land så kan det vara svårt att veta var allt började. Alla får ju ha sin egen åsikt och det kan lätt skapa konflikter mellan personer som tror vådligt starkt på sin egen teori. 

3. Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Kyrkan hade väldigt stort inflytande i princip allt. Oftast var det präster som var lärare eftersom att de tillhörde den gruppen som kunde läsa och skriva. Det blir en självklarhet att skolan blev vinklad och man tyckte att det som var viktigast att barnen lärde var kristendomen. I nästan varje klassrum stod det en orgel så att lärarna kunde lära barnen psalmer och texter ur bibeln.

Kyrkan var även skyddad av staten. Staten anpassade sina lagar så att kyrkan inte skulle råka illa ut. Det gjorde också att man var tvungen att gå i kyrkan tillhörde staten fram till och med 1860. Man var även tvungen att tillhöra en religion fram till och med 1951 då det först blev lagligt att stå utanför alla religioner. 

I det dagliga livet hade religionerna också en oerhörd inverkan eftersom att om man försökte ställa sig mot kyrkan så kunde man bli straffad. Straffen var allt ifrån böter  till fängelsestraff. Man kunde också bli utstött av familj och vänner ifall man inte var aktiv inom t.ex. kristendomen. 

5. Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.

Deism innebär att man tror på att det finns en gud. Men denna guden är inte aktiv och oavsett hur mycket man ber så kommer inte gud att göra någon skillnad på jorden. Deisterna täcker att gud en gång har skapat allt i universum och allt liv på jorden. Efter det så har gud inte brytt sig mer om vad som händer här utan det är upp till de liv som gud skapade att försöka lösa problem som uppstår. 

Agnosticism innebär att man tror att man inte vet. De som tror såhär anser att man inte vet att det finns en gud. De tror inte att gud har skapat naturen eller något liv överhuvudtaget. De tror istället att allting kan ha tillkommit av en slump. Bara för att det finns en fantastisk natur och liv på jorden behöver inte det betyda att det finns en gud eller någon gudomlig kraft. Agnostiker anser därför att det är omöjligt att svara på hur allt kom till och vad som händer efter döden men framförallt ifall det finns någon gud. 

Att vara ateist betyder att man tror att på att det inte finns några gudar eller gudomliga krafter överhuvudtaget. Man saknar alltså helt tro på gudar. Det fanns väldigt manga personer förr som vi skulle kalla ateister men förr så var det nästan otillåtet att säga att man inte tillhörde någon tro. 

Det finns en del skillnader men också likheter mellan dessa tre tankesätt. En likhet är att man inte tro på att det finns en gud som har någon som helst påverkan på jorden och dess liv. Karl Marx är ett exempel på en ateist som trodde att religoner där man trodde på gudar bara var till för att fly från problemen som man hade idag. Han ansåg att människor bad till gudar för att man skulle få det bra i livet efter döden istället för att göra något bekymmerna som man levde i idag.

En skillnad är att inom deism så tror man att det finns en gud som har skapat allt liv och hela universum. Men att gud sedan inte bryr sig mer om vad som händer på jorden. Det gör man inte inom agnosticism och ateism. Där tror man på att man inte vet hur allt började, att det kunde varit en slump eller rentav något annat respektive att det inte finns en enda gud som har gjort något för jorden eller dess liv. 

Richard Dawkins är biolog och är en person som inte tror på att det finns någon gud. Eftersom att det inte är vetenskapligt bevisat att det finns någon gud som har skapat världen. Han säger att om det fanns en gud som skapade världen, vem skapade då gud? Han påstår att gud bara är en illusion som människor har använt i brist på kunskap. 

Deister tror som sagt inte att det finns någon kniv gud som gör skillnad idag. De vet inte heller om gud är ond eller god. Fast de menar att det inte riktigt finns något bra svar. François Voltaire menar att gud är som en urmakare som säljer en klocka. Efter att urmakaren har sålt klockan till kunden vet han lika lite om den som gud vet om jorden. 

6. Ge exempel på hur någon eller några religions­kritiker har blivit bestraffade för sin religions­kritik.

Hjalmar Branting fick sitta i fängelse i 3 månader. Han var chefsredaktör och ansvarig utgivare för en tidning. Denna tidning släppte en religionskritisk text. Detta skedde på 1800 talet och på den tiden var det förbjudet att inte tro eller att håna/kränka något som staten såg som heligt, religion. Eftersom att han var ansvarig utgivare ansåg man att det var hans fel och han skulle få avtjäna straffet för att vara kritisk mot religon. Fram till och med 1949 kunde man få fängelsestraff i Sverige om man gjorde något som kränkte, sårade, eller hånade något som var heligt för staten och något som de trodde på. Eller som det hette då ”händelse”. Hjalmar var också det socialdemokratiska partiets ledare och skulle senare efter att han avtjänat 3 månader i fängelse bli Sveriges statsminister. 

9. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Humanisterna tror på ett liv före döden, utan någon gud. De tror att alla föds med samma rättigheter och därför skall alla behandlas på lika villkor. 

En åsikt Humanisterna har är att man vill att alla lagar skall vara helt neutrala och inte väga över till fördel för någon livsåskådning. Så att varje enskild individ i hela världen kan välja själv vad man vill tillhöra om man vill tillhöra något då vill säga. Det är också en grej de vill uppnå att ingen ska behöva känna sig tvingad att tillhöra en tro om man inte vill tillhöra något. 

De anser också att man ibland omedvetet använder religion för att förklara någon händelse som t.ex. hur världen kom till eller liknande. Det är inte optimalt att sånt förekommer i ett samhälle där människor som inte tror att det uppstod på det sättet blir förtryckta att deras synsätt är fel. Det är det naturligtvis inte men det blir lätt att man får de vibbarna om t.ex. alla bussar i en hel stad kör runt med banderoller som t.ex. förespråkar kristendomen. 

Humanisterna är också motståndare till att föräldrar skall få bestämma hur ett barns livsåskådning ska se ut. De menar att barn inte bör bli medlemmar i religösa samfund förrän de kan ta ett beslut själva. Exempelvis om man döper sitt barn så gör du valet åt ditt barn att barnet skall vara kristet. De anser att detta är mycket fel eftersom att barnet då inte får bestämt över sitt eget liv utan blir ”tvingad” att var kristen. De har samma ställningstagande mot omskärelse något som förekommer både inom islam och judendom. 

En annan sak som de vill förändra är religionskunskapen i skolan till ett livsåskådningsämne där elever får en uppfattning om fler icke-religiösa tankesätt. Samt att både religioner och uppfattningar som inte innefattar någon gud får lika stort utrymme. 

Ofta när man pratar om etik så utgår man från en religion när man avgör om något är rätt eller fel, bra eller dåligt osv. Men i och med att Humanisterna inte tror på någon gud eller någon religion så blir det svårt när man börjar prata om etik eftersom att man inte har något typiskt att ”luta” sig tillbaka mot för att söka svar. Istället använder sig Humanisterna av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. De regler är skrivna för en människa oavsett tro. Vilka rättigheter och skyldigheter varje människa föds med. Eftersom att reglerna är skrivna för alla människor och inte ur någon religös vinkel så fungera de väldigt bra som utgångspunkt för människor som inte har en religös livsåskådning för att tolka vad som är rätt och fel. 

Jag tycker att det är ett väldigt bra hjälpmedel för Humanisterna och för alla andra, både troende och icke troende. Med hjälp av de kan man angöra om något är rätt eller fel utan att få det vinklat. Som för mig till exempel skulle det fungera jätte bra eftersom att jag är döpt men jag är inte troende och jag besöker inte kyrkan regelbundet. Då skulle dessa regler fungera jättebra för mig ifall jag inte skulle vilja använde bibeln för att avgöra vad som är rätt och vad som är fel. Jag tycker också att Humanisterna har en bra värdegrund eftersom att alla människor har rätt till att bestämma över sitt eget liv och sina val. Kan man då hänvisa till FN om någon ställer sig mot de så är det väldigt svårt att säga emot eftersom att de flesta länder är med i FN och styr sina länder efter detta. 

12. Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden.

13. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.

Eftersom att allt fler och fler länder bli sekulariserade tror jag att både Sverige och världen kommer bli mycket mer sekulariserat. I Sverige har vi redan ett så stort mångfald och vi har en pågående invandring att det skulle inte vara relevant att ha en ”rätt” religion. Vi har i Sverige så många olika ställningstagande att det bara skulle ha en negativ inverkan ifall landet inte skulle var sekulariserat. Människor skulle komma i konflikt med varandra och i värsta fall skulle folkgrupper kunna skapa krig för att man tycker så olika. Det skulle få ofantligt mycket konsekvenser. Det trygga landet där alla får leva som de vill hur de vill skulle instället bli oroligt och känt för att man inte får tycka och tänka som man vill. Att det bara finns en religion/livsåskådning som är rätt och att det var ”deal with it or leave it”. 

Så tror jag inte någon i det svenska samhället vill ha det. I dagens läge får vi göra vad vi vill, ta vilka beslut vi vill etc. utan att någon överhuvudtaget har rätten att döma oss. Det är rätt fantastiskt och därför tror jag inte att Sverige kommer bli mindre sekulariserat utan snarare mer. Vi lever i ett så pass utvecklat och framåtgående land att jag som sagt bara ser en framtid som går mot ett mer sekulariserat samhälle. Många kanske tror att det kommer bli jobbigt eller svårt att man inte får vara troende. Men det är det som är tjusningen, även fast landet inte är troende så går det utmärkt att leva som troende i ett sådant land. Som sagt är det ingen som dömer dig och i ett sekulariserat samhälle får man tro på vad man vill. 

Jag tror också att andra länder kommer att bli mer sekulariserade runt om i världen. Men det kommer också finnas de länder som inte kommer bli sekulariserade. I vissa fattiga länder har man inte damm resurser som man har i exempelvis Sverige. I de länderna har man oftast ingen bra sjukvård, ingen polis som ser alla som lika värda. Därför ”måste” de personer i de länderna ha något att tro på och tillbe. 

Därför tror jag inte att världen någon gång kommer att bli helt och hållet sekulariserad. Men på andra håll i ”bättre” länder så tror jag att det kommer bli mer sekulariserat. Det tror jag eftersom att människor inte bara flyttar till Sverige utan också till andra länder. Vilket gör att om inte ledarna gör det så kommer folket att bli mer och mer accepterande och förstå att det inte bara finns en religion. Väldigt många länder har redan börjat resan mot ett mer sekulariserat samhälle men det kommer att ta tid. 

I vissa länder så minskar intresset för religösa tillställningar vilket då blir en naturlig övergång till ett sekulariserat samhälle. Men i vissa delar av världen har intresset istället ökat några exempel; Indien, USA samt mellanöstern. Fast om vi tar USA som ett exempel. Det finns väldigt många troende i USA som tror på olika saker. Men det är ingen som säger att något är rätt eller fel. Så på ett sätt kan man säga att USA är sekulariserat eftersom att det inte är någon religion som har någon inverkan på hur landet styrs. Fast det kan få en vändning nu med tanke på valet som var, men man ska inte ta händelserna i förskott. 

Slutligen tror jag att världen kommer att bli mer sekulariserad eftersom att i stora delar av världen så börjar man att se allt och alla. Det har vi redan gjort i Sverige, för länge sedan men fler länder bör ta efter och acceptera allt och alla. Det är som sagt inte bara i Sverige som utvecklingen går framåt utan det är nästan överallt. Flera länder är påväg att bli sekulariserade men det tar tid, lång tid. Eftersom att man ska få alla generationer i ett land medvetna om att man får välja vad man själv vill tro på och respektera andra människors val oavsett. Så jag tror att fler länder kommer att bli sekulariserade och att processen är igång på flera ställen i världen men det kommer att ta lång tid.