Att leva utan gud

2. Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering. 

Med sekularisering menas att en eller flera religioners samhällspåverkan minskar. Staten skyddar inte längre någon religion genom lagar och religionerna blir fristående från samhället. Det är inte längre ett krav/självklarhet att man måste gå på gudstjänster eller liknande tillställningar. Många troende tycker att detta är bra eftersom att de flesta som är engagerade i religiösa samfund gör det för att de tror och vill, inte för att de måste. Sekulariseringen gör också varje individs religion och ställningstagande till en privat sak. I sekulariserade länder är det också vanligare att  fler människor inte tillhör någon religion överhuvudtaget. Det blir alltså mer ”tillåtet” att göra som man själv vill. 

Innan Sverige blev sekulariserat var det tillexempel förbjudet för affärer att vara öppna på söndagar eftersom att det var de kristnas vilodag. Det var också förbjudet enligt svensk lag att man inte fick gå på bio eller anordna dans på kristna helgdagar. I skolan skulle man också lära sig psalmer och kunna läsa bibeln utantill. Lärarnas uppgifter var inte bara att undervisa utan också lära eleverna att man skulle var kristen. Man hade inte heller religionskunskap som vi har i dagens samhälle utan då hade man kristendomskunskap. Detta hade man fram till och med 1969

En anledning är att eftersom att de flesta länder har ett väldigt stort mångfald. Mångfald är likamed många olika religioner och ställningstagande. Skulle då bara de kristna i ett kristet samhälle skyddas av staten? Det skulle inte fungera att man skulle leva i ett samhälle där en religion var den ”rätta” om man har ett stort mångfald. Då är det bra ifall landet blir sekulariserat eftersom att ens religon blir mer en privatsak och alla lever enligt FN:s värderingar om att alla har lika värde och att man lever på lika grunder oavsett vad man tycker och tänker.  

Sekulariseringen har också gjort att det inte längre är några konstigheter ifall affärer är öppna på söndagar eller att man går på bio på juldagen. Eftersom att landet inte baserar sig på en religon kan inte heller hela samhället anpassa sig till en religion eftersom att det finns så många andra. Skulle man ta hänsyn till alla religoner skulle det knappt vara något öppet på helgerna osv. Därför tycker jag att sekularisering är en väldigt bra grej. Det är inte någon som bryr sig eller dömer dig för vad du tror på, du kan helt enkelt tro på vad du vill.

En konsekvens kan vara att människor blir osäkra eftersom att man inte vet hur allting kom till, vad som händer sen osv. Eftersom att religioner talar om hur allting skapades, hur man bör bete sig och vad som händer efter döden. När man inte lever i ett troende land så kan det vara svårt att veta var allt började. Alla får ju ha sin egen åsikt och det kan lätt skapa konflikter mellan personer som tror vådligt starkt på sin egen teori. 

3. Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Kyrkan hade väldigt stort inflytande i princip allt. Oftast var det präster som var lärare eftersom att de tillhörde den gruppen som kunde läsa och skriva. Det blir en självklarhet att skolan blev vinklad och man tyckte att det som var viktigast att barnen lärde var kristendomen. I nästan varje klassrum stod det en orgel så att lärarna kunde lära barnen psalmer och texter ur bibeln.

Kyrkan var även skyddad av staten. Staten anpassade sina lagar så att kyrkan inte skulle råka illa ut. Det gjorde också att man var tvungen att gå i kyrkan tillhörde staten fram till och med 1860. Man var även tvungen att tillhöra en religion fram till och med 1951 då det först blev lagligt att stå utanför alla religioner. 

I det dagliga livet hade religionerna också en oerhörd inverkan eftersom att om man försökte ställa sig mot kyrkan så kunde man bli straffad. Straffen var allt ifrån böter  till fängelsestraff. Man kunde också bli utstött av familj och vänner ifall man inte var aktiv inom t.ex. kristendomen. 

5. Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.

Deism innebär att man tror på att det finns en gud. Men denna guden är inte aktiv och oavsett hur mycket man ber så kommer inte gud att göra någon skillnad på jorden. Deisterna täcker att gud en gång har skapat allt i universum och allt liv på jorden. Efter det så har gud inte brytt sig mer om vad som händer här utan det är upp till de liv som gud skapade att försöka lösa problem som uppstår. 

Agnosticism innebär att man tror att man inte vet. De som tror såhär anser att man inte vet att det finns en gud. De tror inte att gud har skapat naturen eller något liv överhuvudtaget. De tror istället att allting kan ha tillkommit av en slump. Bara för att det finns en fantastisk natur och liv på jorden behöver inte det betyda att det finns en gud eller någon gudomlig kraft. Agnostiker anser därför att det är omöjligt att svara på hur allt kom till och vad som händer efter döden men framförallt ifall det finns någon gud. 

Att vara ateist betyder att man tror att på att det inte finns några gudar eller gudomliga krafter överhuvudtaget. Man saknar alltså helt tro på gudar. Det fanns väldigt manga personer förr som vi skulle kalla ateister men förr så var det nästan otillåtet att säga att man inte tillhörde någon tro. 

Det finns en del skillnader men också likheter mellan dessa tre tankesätt. En likhet är att man inte tro på att det finns en gud som har någon som helst påverkan på jorden och dess liv. Karl Marx är ett exempel på en ateist som trodde att religoner där man trodde på gudar bara var till för att fly från problemen som man hade idag. Han ansåg att människor bad till gudar för att man skulle få det bra i livet efter döden istället för att göra något bekymmerna som man levde i idag.

En skillnad är att inom deism så tror man att det finns en gud som har skapat allt liv och hela universum. Men att gud sedan inte bryr sig mer om vad som händer på jorden. Det gör man inte inom agnosticism och ateism. Där tror man på att man inte vet hur allt började, att det kunde varit en slump eller rentav något annat respektive att det inte finns en enda gud som har gjort något för jorden eller dess liv. 

Richard Dawkins är biolog och är en person som inte tror på att det finns någon gud. Eftersom att det inte är vetenskapligt bevisat att det finns någon gud som har skapat världen. Han säger att om det fanns en gud som skapade världen, vem skapade då gud? Han påstår att gud bara är en illusion som människor har använt i brist på kunskap. 

Deister tror som sagt inte att det finns någon kniv gud som gör skillnad idag. De vet inte heller om gud är ond eller god. Fast de menar att det inte riktigt finns något bra svar. François Voltaire menar att gud är som en urmakare som säljer en klocka. Efter att urmakaren har sålt klockan till kunden vet han lika lite om den som gud vet om jorden. 

6. Ge exempel på hur någon eller några religions­kritiker har blivit bestraffade för sin religions­kritik.

Hjalmar Branting fick sitta i fängelse i 3 månader. Han var chefsredaktör och ansvarig utgivare för en tidning. Denna tidning släppte en religionskritisk text. Detta skedde på 1800 talet och på den tiden var det förbjudet att inte tro eller att håna/kränka något som staten såg som heligt, religion. Eftersom att han var ansvarig utgivare ansåg man att det var hans fel och han skulle få avtjäna straffet för att vara kritisk mot religon. Fram till och med 1949 kunde man få fängelsestraff i Sverige om man gjorde något som kränkte, sårade, eller hånade något som var heligt för staten och något som de trodde på. Eller som det hette då ”händelse”. Hjalmar var också det socialdemokratiska partiets ledare och skulle senare efter att han avtjänat 3 månader i fängelse bli Sveriges statsminister. 

9. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Humanisterna tror på ett liv före döden, utan någon gud. De tror att alla föds med samma rättigheter och därför skall alla behandlas på lika villkor. 

En åsikt Humanisterna har är att man vill att alla lagar skall vara helt neutrala och inte väga över till fördel för någon livsåskådning. Så att varje enskild individ i hela världen kan välja själv vad man vill tillhöra om man vill tillhöra något då vill säga. Det är också en grej de vill uppnå att ingen ska behöva känna sig tvingad att tillhöra en tro om man inte vill tillhöra något. 

De anser också att man ibland omedvetet använder religion för att förklara någon händelse som t.ex. hur världen kom till eller liknande. Det är inte optimalt att sånt förekommer i ett samhälle där människor som inte tror att det uppstod på det sättet blir förtryckta att deras synsätt är fel. Det är det naturligtvis inte men det blir lätt att man får de vibbarna om t.ex. alla bussar i en hel stad kör runt med banderoller som t.ex. förespråkar kristendomen. 

Humanisterna är också motståndare till att föräldrar skall få bestämma hur ett barns livsåskådning ska se ut. De menar att barn inte bör bli medlemmar i religösa samfund förrän de kan ta ett beslut själva. Exempelvis om man döper sitt barn så gör du valet åt ditt barn att barnet skall vara kristet. De anser att detta är mycket fel eftersom att barnet då inte får bestämt över sitt eget liv utan blir ”tvingad” att var kristen. De har samma ställningstagande mot omskärelse något som förekommer både inom islam och judendom. 

En annan sak som de vill förändra är religionskunskapen i skolan till ett livsåskådningsämne där elever får en uppfattning om fler icke-religiösa tankesätt. Samt att både religioner och uppfattningar som inte innefattar någon gud får lika stort utrymme. 

Ofta när man pratar om etik så utgår man från en religion när man avgör om något är rätt eller fel, bra eller dåligt osv. Men i och med att Humanisterna inte tror på någon gud eller någon religion så blir det svårt när man börjar prata om etik eftersom att man inte har något typiskt att ”luta” sig tillbaka mot för att söka svar. Istället använder sig Humanisterna av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. De regler är skrivna för en människa oavsett tro. Vilka rättigheter och skyldigheter varje människa föds med. Eftersom att reglerna är skrivna för alla människor och inte ur någon religös vinkel så fungera de väldigt bra som utgångspunkt för människor som inte har en religös livsåskådning för att tolka vad som är rätt och fel. 

Jag tycker att det är ett väldigt bra hjälpmedel för Humanisterna och för alla andra, både troende och icke troende. Med hjälp av de kan man angöra om något är rätt eller fel utan att få det vinklat. Som för mig till exempel skulle det fungera jätte bra eftersom att jag är döpt men jag är inte troende och jag besöker inte kyrkan regelbundet. Då skulle dessa regler fungera jättebra för mig ifall jag inte skulle vilja använde bibeln för att avgöra vad som är rätt och vad som är fel. Jag tycker också att Humanisterna har en bra värdegrund eftersom att alla människor har rätt till att bestämma över sitt eget liv och sina val. Kan man då hänvisa till FN om någon ställer sig mot de så är det väldigt svårt att säga emot eftersom att de flesta länder är med i FN och styr sina länder efter detta. 

12. Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden.

13. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.

Eftersom att allt fler och fler länder bli sekulariserade tror jag att både Sverige och världen kommer bli mycket mer sekulariserat. I Sverige har vi redan ett så stort mångfald och vi har en pågående invandring att det skulle inte vara relevant att ha en ”rätt” religion. Vi har i Sverige så många olika ställningstagande att det bara skulle ha en negativ inverkan ifall landet inte skulle var sekulariserat. Människor skulle komma i konflikt med varandra och i värsta fall skulle folkgrupper kunna skapa krig för att man tycker så olika. Det skulle få ofantligt mycket konsekvenser. Det trygga landet där alla får leva som de vill hur de vill skulle instället bli oroligt och känt för att man inte får tycka och tänka som man vill. Att det bara finns en religion/livsåskådning som är rätt och att det var ”deal with it or leave it”. 

Så tror jag inte någon i det svenska samhället vill ha det. I dagens läge får vi göra vad vi vill, ta vilka beslut vi vill etc. utan att någon överhuvudtaget har rätten att döma oss. Det är rätt fantastiskt och därför tror jag inte att Sverige kommer bli mindre sekulariserat utan snarare mer. Vi lever i ett så pass utvecklat och framåtgående land att jag som sagt bara ser en framtid som går mot ett mer sekulariserat samhälle. Många kanske tror att det kommer bli jobbigt eller svårt att man inte får vara troende. Men det är det som är tjusningen, även fast landet inte är troende så går det utmärkt att leva som troende i ett sådant land. Som sagt är det ingen som dömer dig och i ett sekulariserat samhälle får man tro på vad man vill. 

Jag tror också att andra länder kommer att bli mer sekulariserade runt om i världen. Men det kommer också finnas de länder som inte kommer bli sekulariserade. I vissa fattiga länder har man inte damm resurser som man har i exempelvis Sverige. I de länderna har man oftast ingen bra sjukvård, ingen polis som ser alla som lika värda. Därför ”måste” de personer i de länderna ha något att tro på och tillbe. 

Därför tror jag inte att världen någon gång kommer att bli helt och hållet sekulariserad. Men på andra håll i ”bättre” länder så tror jag att det kommer bli mer sekulariserat. Det tror jag eftersom att människor inte bara flyttar till Sverige utan också till andra länder. Vilket gör att om inte ledarna gör det så kommer folket att bli mer och mer accepterande och förstå att det inte bara finns en religion. Väldigt många länder har redan börjat resan mot ett mer sekulariserat samhälle men det kommer att ta tid. 

I vissa länder så minskar intresset för religösa tillställningar vilket då blir en naturlig övergång till ett sekulariserat samhälle. Men i vissa delar av världen har intresset istället ökat några exempel; Indien, USA samt mellanöstern. Fast om vi tar USA som ett exempel. Det finns väldigt många troende i USA som tror på olika saker. Men det är ingen som säger att något är rätt eller fel. Så på ett sätt kan man säga att USA är sekulariserat eftersom att det inte är någon religion som har någon inverkan på hur landet styrs. Fast det kan få en vändning nu med tanke på valet som var, men man ska inte ta händelserna i förskott. 

Slutligen tror jag att världen kommer att bli mer sekulariserad eftersom att i stora delar av världen så börjar man att se allt och alla. Det har vi redan gjort i Sverige, för länge sedan men fler länder bör ta efter och acceptera allt och alla. Det är som sagt inte bara i Sverige som utvecklingen går framåt utan det är nästan överallt. Flera länder är påväg att bli sekulariserade men det tar tid, lång tid. Eftersom att man ska få alla generationer i ett land medvetna om att man får välja vad man själv vill tro på och respektera andra människors val oavsett. Så jag tror att fler länder kommer att bli sekulariserade och att processen är igång på flera ställen i världen men det kommer att ta lång tid. 

Kullerbytta

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

Vad gör jag på morgonen?	Är detta kopplat till energi?
Vaknar av mina alarm	Ja, ström till klockorna
Sätter dator och mobil på laddning	Ja, el för att kunna ladda
Går på toaletten	Ja, ström till lampan samt när man spolar så går det åt energi.
Gör frukost såsom att koka ägg, koka kaffe, plocka fram yoghurt + topping	Ja, för att koka ägg och kaffe går det åt ström. Kylen där ägg och yoghurt förvaras drivs av el. Äggen och yoghurten är från Sverige så den har ej transporterats långa sträckor vilket gör att det inte släppts ut lika mycket avgaser som om det skulle transporterats från utlandet som till skillnad från kaffet som har transporterats långa vägar.
Duschar	Ja, för att värma upp vattnet krävs det el och för att transportera vattnet från vattenverket till min dusch krävs det också energi
Klär på mig	Ja, eftersom att jag oftast klär på mig med lampan tänd så går det åt energi även till det eftersom att lampan behöver el.
Äter frukost	Ja, äter oftast med någon lampa tänd och som sagt behöver lampor ström för att lysa
Borstar tänderna	Ja, först och främst laddar jag tandborsten och sedan så ”blötar” jag alltid den med vatten. Det går åt energi för att jag skall få vatten i kranen. (Orenat vatten -> transport till reningsverk -> renas -> transporteras hem till mig.
Går/ Cyklar till skolan	Nej

2. a, Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige 

För 200 hundra år sedan så var energi helt och hållet annorlunda än vad det är idag t.ex man behövde inte energi till toaletter eftersom att de flesta hade utedass, man behövde inte el för att hålla ingång hushållsapparater, man behövde faktiskt i princip inte energi till något eftersom att det mesta gjordes manuellt. För 200 hundra år sedan så var det nästan inte en bråkdel såhär mycket utsläpp som det är idag. I princip så var det bara utsläpp från djur och deras avföring. Samt när man lagade mat men det skulle inte jag räkna som ett utsläpp eftersom att på den tiden hade man inte något alternativ till matlagning. Så sammanfattningsvis så har det varit en otroligt stor både positiv och negativ förändring. Det positiva är att vi har uppfunnit så mycket saker som gör livet mycket lättare för oss men dessa uppfinningar har också påverkat och påverkar miljön än idag med alla utsläpp och så vidare.

b, Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Det finns två scenarion, antingen ser det mycket ljusare ut, vi använder oss av förnybara energikällor och har minskat alla våra dåliga vanor avsevärt. Eller så ändrar den förändringen vi har börjat riktning och börjar gå neråt istället. Men jag tror att om vi fortsätter på det spåret som vi just nu är inne på så kommer det att vara en mycket bättre värld vi kommer att leva i. Vi är och blir mer och mer medvetna om att tänka på miljön och vi gör det bra vi kan och framförallt ska göra det bättre. Jag tror inte att vi har lika stort behov av bränslen till bilar eftersom att jag tror vi kommer att gå över till elbilar helt och hållet. Vi kommer troligtvis också ha hittat lösningen på ”problemet” och därför kommer nästan eller helt och hållet alla ändliga energikällor inte användas mer. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter. 

Det som först och främst gör att vi inte ändrar vår livsstil är att vi är för snåla och hagalna på samma gång. Vi vill ha så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Dessa alternativ finns men det är till största del de som är sämst för miljön. I det fallet så tänker man mer på vad man vill ha för stunden och man tänker inte efter vad man vill ha senare eftersom att alla ens val har påverkan för framtiden. Ingen är perfekt och alla gör misstag men alla kan iallafall försöka och göra något för att alla på denna jord skall få det bättre. Samtidigt tror jag att i vissa länder kan det var svårt att tänka mer miljövänligt eftersom att det kan var ekonomiskt dåligt ställt. Ofta har man då inte råd att välja de bättre alternativen utan väljer istället de ”sämre för att de är billigare. Det finns ganska mycket fattiga länder i Afrika och Asien men det är också där många av de ”dåliga” produkterna tillverkas vilket gör att de inte behöver transporteras lika långt så för de är inte alla grejer dåliga ur transport synvinkel. Men sedan så kvarstår problemet med dåliga arbetsförhållande. Även företagarna där vill ha det så billigt som möjligt och lägger därför inte jätte mycket kapital på en säker arbetsmiljö, vilket genast gör produkten sämre igen.

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

Äpple: Det börjar med att det måste finnas bördig jord för att kunna plantera äppelträd. Sedan så besprutar man oftast träden med bekämpningsmedel för att undvika ohyror, dessa medel består till största del av kemikalier, det påverkar både miljön och människorna som besprutar träden eftersom att de oftast inte har krav att ha munskydd/skydd för ansiktet. Sedan när äpplena är mogna så måste de skördas samt behandlas för att de ska hålla den långa resan till Sverige. Återigen med kemikalier, dessa kemikalier sitter  skalet vilket gör att när vi äter ett importerat äpple så får vi i oss massa kemikalier. Sedan så ska de transporteras oftast med båt eller med flygplan. Dessa två transportmedel är de som släpper ut mest koldioxid och är de som påverkar miljön mest på ett negativt sätt. Sedan ska de transporteras till affärerna och sedan hem till oss. Alla dessa transporter släpper för det mesta också ut koldioxid. 

Så för att vi skall få ett billigt äpple så krävs det att vi använder massa kemikalier som är farliga för de som bor kring äppelodlingen, för de som arbetar där och slutligen för oss som konsumenter. Sedan alla transporter utger också ett stort avtryck eftersom att bränslena oftast består av ändliga naturresurser. Istället bör man köpa närodlat frukt som inte har blivit besprutad och som inte har transporterats från andra sidan jordklotet.

Eftersom att vi importerar mycket varor så kan man säga att vårt ekologiska avtryck även finns i andra länder där de produceras.

Jeans: Säg att jag vill ha ett par nya jeans. Ja, då åker jag till affären och köper ett par. Men det ligger så mycket mer bakom det som jag faktiskt inte ser. Det är en otroligt lång kedja som inte är speciellt hållbar. Denna kedja måste göras mer hållbar ifall vi vill kunna köpa jeans i framtiden. Men jag kan inte göra något åt den om jag inte vet hur den ser ut. 

Tillverkningen av ett par jeans görs oftast i fattiga länder där det behövs arbetstillfällen, bra ur social synpunkt. Men förhållanden i fabriken är inte speciellt bra och oftast får arbetarna väldigt lite betalt, dåligt ur social synpunkt. Man använder sig av väldigt mycket bomull för att tillverka ett par jeans, som många vet så är bomull oerhört energikrävande att producera, dåligt ur ekologisk synpunkt samt ur ekonomiskt. Ofta så skall byxorna färgas vilket är extremt farligt. Det händer ofta att de som färgar byxorna inte har några munskydd därför at arbetsgivaren inte har köpt in några. Att stå där hela dagen och andas in alla farliga kemikalier är otroligt farligt för hälsan. I och med detta så är jag som konsument med och försämrar en persons livskvalité. Eftersom att denne färgaren andas in alla kemikalier i lungorna blir det mycket svårare att andas vilket leder till att man inte orkar lika mycket. När denna personen kommer hem till sin eventuella familj så blir den lindade eftersom att personen inte orkar vara med och hjälpa till etc. Sedan skall byxorna transporteras till Sverige i nästan alla fall med hjälpa v fordon som drivs av fossila bränslen, dåligt ur ekologisk synpunkt. 

Så sammanfattningsvis hur hållbart tillverkade är byxorna man köper, inte jätte om jag får säga det själv. Detta var ett exempel på hur de kan komma i konflikt med varandra. Det som skapar arbetstillfällen och är bra utifrån social hållbarhet (produktion av material, transporter, tillverkning av byxor, transporter) är inte speciellt bra ur ekologisk samt ekonomisk och social hållbarhet(dåliga arbetsförhållande, dåligt betalt, utsläpp, skaderisker etc.) 

Olja: Vi har knappt någon tillgång på olja i Sverige vilket leder till att vi tyvärr måste importera. Vi kan importera från Norge som har väldigt stor tillgång på olja, men vi importerar också från Asien och Afrika. Vi lämnar både bra och dåliga avtryck efter oss. De bra är väl som bekant att importen skapar arbetstillfällen(framställning, tappning, transport, osv) Men sedan lämnar vi också de dåliga avtrycken. 

Dessa avtryck är såklart alla långa transporter om vi förutsätter att vi inte importerar från Norge. Dessa utsläpp är så oerhört dåliga. I samband med att man transporterar olja som sedan det också kommer ha dålig inverkan på miljön gör bara saken ännu värre. När vi säger att vi ska använde mer och mer förnybara resurser så känns detta ganska dubbelmoraliskt. Men ska tilläggas, vi har minskat importen av olja väldigt mycket så vi är på god väg mot ”bättre dagar”. 

Inom denna branschen så är det inte speciellt dåligt betalt men ofta så är det ganska dåliga arbetsförhållanden. Man får arbete på trånga områden med väldigt stora skaderisker, till och med dödsrisker. Det finns alltid saker att förbättra men samtidigt så tror inte jag att oljeföretagen kommer att göra något åt det dels för att det är så jobbet går till tyvärr men också för att de inte skulle gå med lika stor vinst då. 

Oftast så behöver folket som bor på ställen där det finns mycket olja flytta eftersom att de rika stora oljeföretagen skall få plats med sina borrar. Så de som redan hade det dåligt får det med största sannolikhet det sämre 

6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder.

Aktivitet	Köp av importerade besprutade äpple	Köp av jeans	Köp av olja
Positiv effekt	Arbetstillfällen	Arbetstillfällen	Arbetstillfällen
Negativ effekt	Många arbetar andas in farliga kemikalier och deras levnadsstandard sänks på så sätt	Många arbetar andas in farliga kemikalier och deras levnadsstandard sänks på så sätt	Folk får flytta på sig eftersom att de stora borrarna skall få plats, så de som redan hade ett risigt hem får det oftast värre.
Kort sikt	Man riskerar att insjukna pågrund av alla dåliga kemikalier.	Riskerar att insjukna pågrund av alla kemikalier och dåliga arbetsförhållande som man utsätts för.	Arbetarna riskerar att skadas genom deras arbete.
Lång sikt	Växthuseffekten blir värre pågrund av de långa transporterna	Växthuseffekten blir värre pågrund av de långa transporterna	När oljan används så kommer den att släppa ut massa gaser och däribland koldioxid -> växthuseffekten

 Det finns som sagt både fördelar samt nackdelar med alla dessa tre produkter. Vi skapar arbetstillfällen för folk i fattiga länder men de arbetar oftast inte under bra förhållande. arbetsgivarna vill få ut så mycket utan att behöva ge så mycket. Därför pressar ofta arbetsgivarna sina anställda till det yttersta och låter de göra bisarra saker men som de är normalt. Arbetarna säger inte emot eftersom att de behöver pengarna för att kunna försörja sig själv och anhöriga. Utöver detta så uppstår väldigt stora miljöpåverkningar när vi vill ha billig frukt eller svarta jeans. Till exempel så behövs det oerhört mycket vatten för både bomullen och för äppelträden. I fattiga länder så är det inte heller överflödigt med något så naturligt för oss, vatten. Detta leder ofta till att det blir brist på vatten vilket leder till att folk inte har något att dricka vilket kan leda till så sjukt mycken andra dåliga saker. Om det inte blir några skördar på bomulls och äpple odlingarna så har inte folk något jobb vilket leder till att de i jeans fabriken inte kommer ha något jobb. Då kommer flera människor att gå arbetslösa och med dålig ekonomi. Allt detta pågrund av att vi onöjda, hagalna svenskar hela tiden vill ha så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Jag tycker att fattiga länder bör göra som Sverige, göra regler för under vilka arbetsförhållande man får arbeta. Gör man det så skapar man inte bara nya arbetsmöjligheter utan man gör det även bättre för de som redan har jobb och som drar ett otroligt stort lass för att tillgodose oss.