You can grow your intelligance!

The most important thing I’ve learned is that every time you challenge yourself you get a little bit better. I think that’s important because when you think something is hard, you will remember “every time I do something difficult I will get a little bit better.”

The explanation to this is pretty simple. Our brains contain a lot of neurons. Every time you challenge yourself or learn something new, the neurons will make new connections. Then if you practice the thing you’ve learned the connection gets stronger, and it’s become harder to forget. For example, when you go to the gym and train a muscle the muscle will get stronger. And it’s the same thing with your brain because it’s also a muscle. So when you practice, it becomes smarter!

When you don’t understand a task or think it’s too difficult you should ask a friend or take a break, if you want you can do both. When you ask your friend he/she should not just give you the right answer. Instead, he or she could give you some tips. Maybe you will see it from a different perspective, and it will be easier to see the solution. 

If you don’t understand something you should always think like this; I can’t do it yet, but soon I will. The meaning of the sentence above is that you shouldn’t just give up when it gets hard. Instead, you should keep trying and trying until you succeed!

So if you think something is hard just keep trying and think it will be easier soon. Because your brain is a muscle and it always develops, so just be patient, and you will see results!. 

Mellankrigstiden

Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

Under sommaren det året så hade fabrikerna gått väldigt bra och många hade köpt små andelar i fabrikerna. Dessa andelar kallas för aktier och med de menas att om det går bra för företaget så höjs priset för aktierna och man kan tjäna massor av pengar när och om man ska sälja de. 

När det gick väldigt bra för fabrikerna så tillverkades väldigt mycket varor och det slutade med att det blev överproduktion, alltså att man tillverkade mer varor än vad samhället behövde. Som följd av detta så kunde inte fabrikerna ha lika många anställda eftersom att de också kostar pengar och när man inte säljer sina varor så kan man inte betala sina medarbetare. Då var det fler som blev arbetslösa och efterfrågan på varorna sjönk ännu mer. 

Nu började det gå utför för fabrikerna och de flesta aktieägare blev oroliga att deras aktier skulle sjuka i värde och att de inte skulle kunna sälja de. Fredagen den 24 oktober 1929 utbröt den stora paniken och alla ville sälja sina aktier för att inte förlora för mycket pengar. Men det fanns inte heller några köpare eftersom att man inte vågade, ovissheten om hur mycket pengar man skulle förlora/tjäna var helt enkelt för stor. 

Många trodde väldigt starkt på aktierna och hade lånat pengar från banken för att kunna köpa en viss aktie. Men när man förlorade pengarna så kunde man inte betala tillbaka till bankerna vilket gjorde att vissa banker inte kunde låna ut pengar igen. Många tog även ut sina sparade pengar och det ledde till att vissa banker fick läggas ner. Plötsligt hade arbetslösheten ökat ännu mer. 

Nu var nästan 12 miljoner människor arbetslösa det vill säga 25% av förvärvsarbetande. Det var inte bara i USA som arbetslösheten ökade utan också i stora delar av Europa. USA var ledande inom industrin och när det gick dåligt för den amerikanska industrin smittade det av sig på länder som importerade varor från USA. 

Det som varit det glada 20-talet var nu slut.

Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade? 

Roosevelt tillträdde som president år 1932, när börskraschen var som värst. Han kom underfund med att han var tvungen att försöka se någon hållbar lösning. Det behövde inte hända nästa vecka men det fick inte heller ta för lång tid. 

Han kom då med förslaget New Deal. Med New Deal menade han att man skulle börja om och göra allting bättre. Det innebar inte små detaljförändringar utan väldigt stora förändringar. 

Det var väldigt stor del av befolkningen som var arbetslösa (25%). Staten betalde då ut ett slags bidrag till dessa människor. Man gjorde det för att de dels skulle ha något att leva på samt kunna köpa de varor som fanns. Nu när man hade pengar kunde man köpa varor både från jordbruket och från industrin. När man köpte varor så behövde man ha mer arbetskraft för att framställa nya varor. Detta öppnade för nya arbetsmöjligheter. Så det Roosevelt gjorde blev en så kallad ”Win-Win” för de arbetslösa, de fick både pengar och till slut troligen ett jobb. 

Många hade tagit ut sina pengar från bankerna när börskraschen utbröt eftersom att de inte riktigt litade på bankerna. Det gick då dåligt för bankerna och man fick som sagt avskeda många. Men då kom Roosevelt och gjorde så att staten tog mer ansvar för bankerna, allt för att befolkningen skulle få större förtroende för de. Allt fler satte nu in sina pengar på banken igen och ekonomin var på väg uppåt igen.

Men överproduktionen var fortfarande ett problem och det visade sig att Roosevelt hade tänkt på det med. Han betalde nämligen vissa bönder för att de inte skulle bruka sin jord. Det gjorde att skörden minskade och efterfrågan blev större. Så nu förlorade inte jordbrukarna lika mycket längre. 

Bonde	1932	1933
A	Odlar	Ligger i träda
B	Ligger i träda	Odlar
C	Odlar	Ligger i träda
D	Ligger i träda	Odlar

Här finns ett exempel om hur Roosevelt fick det att bli. När en jordbrukares jord fick vila blev denna mer bördig och man fick finare och bättre råvaror eftersom att jorden innehöll mer näring tillskillnad från om man odlat år efter år. Bönderna tjänade mer pengar än vad man gjort tidigare år och nu kunde man betala av sina skulder och köpa industrins varor. Eftersom att man köpte mer varor från industrin började produktionen säkerligen ta fart igen och man behövde anställa fler medarbetare. Detta ledde till att arbetslösheten minskade ytterligare. 

Eftersom att efterfrågan på varor blev större minskade överproduktionen och man var på god väg att lösa problemen med överproduktionen.

Roosevelt var mån om sina jordbrukare eftersom att de var väldigt viktiga för landet. För om det skulle bli krig så ville man ha varor och kunna klara sig själv istället för att behöva importera från andra länder. Dels för att detta kostade mer men också för att det tog längre tid. 

Vad innebar nazisternas ideologi?

Deras ideologi gick ut på att alla inte var lika mycket värda och att allt gick att lösa med våld. Enligt 

nazisterna så var allt folk som inte var vita eller som var judar inte värda någonting. Nazisterna var ett otroligt rasistiskt parti men de som de föraktade mest var judarna. Nazisterna hatade judar så mycket att man alltid skyllde på de om något hemskt hände, deras förakt var så stark att de tog till fånga på de flesta judar i Tyskland och satte de i koncentrationsläger. Det var deras ledare Adolf Hitler som anförde deras talan, han skulle sedan bli den diktator som styrde Tyskland. 

Att nazisterna kom till makten och att de tyckte som de gjorde var ej bra för Tyskland eftersom att i slutändan förlorade man allt mångfald och det fanns bara en ras kvar. Men alla var inte nazister, det fanns folk som tyckte annat. Men på den tiden var det inte lika lätt att yttra sig utan att bli straffad. Som sagt uppmanade nazisterna till våld, och sade man emot så var det inte sällan man fick en rejäl omgång stryk. 

Sammanfattningsvis så kan man säga att deras ideologi gick ut på rasism och våld i olika form. 

Verbet "sein"

Presens:

1. Es ist Mittsommer.

2 Wir sind im Garten. Die Gäste kommen.

3 Da seid ihr ja endlich.

4 Ich bin so froh.

5 Und du bist die Lottie aus Berlin?

6 Das ist mein Vater.

7 Das sind meine drei Tanten.

8 Das ist meine Mutter.

9 Das sindmeine zwei Schwestern.

10 Das ist mein Bruder Anders.

11 Das sind meine vier Katzen.

12 Da ist mein Freund Ahmet.

 Preterium: 

1. Es war Mittsommer.

2 Wir waren im Garten. Die Gäste kommen.

3 Da wart ihr ja endlich.

4 Ich war so froh.

5 Und du warst die Lottie aus Berlin?

6 Das war mein Vater.

7 Das waren meine drei Tanten.

8 Das war meine Mutter.

9 Das waren meine zwei Schwestern.

10 Das war mein Bruder Anders.

11 Das waren meine vier Katzen.

12 Da war mein Freund Ahmet.

 Übersetz:

1 Var har du varit?

Wo bist du gewesen?

 2 Jag har varit hos tandläkaren.

Ich bin beim der Zahnarzt gewesen.

 3 Var har ni varit Per och Anders?

Wo seid ihr gewesen, Per und Anders?

 4 Vi har varit på idrottsplatsen.

Wir sind auf dem Sportplatz gewesen.

 5 Stefan har inte varit med?

Ist Stefan nicht mit gewesen?

Pluggkoden 2

Nämner programmet samma strategier som vi arbetar med på svenskan?

På svenskan har vi arbetat med strategier som att sammanfatta innehållet, ställa frågor och förutspå. Detta nämndes även i filmen vi såg.

Finns det ytterligare några användbara tips?

Man kan förbereda sig innan man börjar läsa för att veta vad man ska fokusera extra på att ta in osv. 

Man kan sätta en klocka när man pluggar så at man t.ex pluggar 10 min, tar 5 minuters rast, sen fortsätter man så. Alltså att man pluggar i intervaller och därav kan fokusera bättre. 

Och för att kunna plugga effektivare och klara av att hålla fokus är det viktigt att man stänger av alla saker som kan göra en ofokuserad. T.ex mobil, andra ljud, dator osv. 

En annan bra strategi är att se en måltrappa framför sig. Man kan inte komma till toppen direkt utan man måste ta ett steg i taget. Och att föreställa sig trappan och hur man successivt arbetar sig uppför den kan vara väldigt bra.

Allt för min syster - tankar om filmen

Vi har sett filmen "Allt för min syster" under 3 NO lektioner.

Jag tyckte att filmen var bra, dels för jag gillar sådana här filmer men också för att det är en viktig fråga om det är rätt att donera eller inte.

Jag tycker personligen att det är rätt att donera om den som ska donera själv vill till 100%. En donation kan förändra en människas liv men på det sättet som Anna blev "utnyttjad" tycker jag inte att det var rätt. 

Mamman ville ju rädda sin sjuka dotter och eftersom att Anna var en perfekt match så var det inte konstigt att mamman tog så många "reservdelar". Jag tycker inte detta var rätt eftersom att Anna inte var med på det och i vissa fall var hon tvungen att bli fasthållen. 

Det är jättehemskt att så många både barn och ungdomar samt vuxna dör i cancer. Jag tycker att cancer är en av de värsta kända sjukdomarna. 

Ibland känns det inte som om mamman bryr sig om Anna utan bara vill att hon ska ge delar av sin kropp för att rädda sin syster. Det är inte heller rätt eftersom att varje barn ska känna sig älskat och veta att man alltid har någon som lyssnar och bryr sig om en. Därför tycker inte jag att det mamman gör är rätt.

Att Anna går till en advokat för att få rätten att bestämma över sin egen kropp tycker jag är väldigt modigt i och med att hon bara är 11 år. Att hon stämmer sina föräldrar tycker jag även är väldigt vågat men som hon säger så älskar hon sina föräldrar och inte är arg på de utan vill ha sin kropp för sig själv och kunna bestämma över den själv. 

Även fast Kate är sjuk så försöker hon att ha en väldigt positiv attityd till allting och försöker se till så att hennes nära och kära är glada. Detta tycker jag är väldigt fint att hon förstår vad som händer men försöker ändå vara glad för att den "sista tiden" skall vara så positiv som möjligt. 

Jag tycker att det är väldigt fint och roligt att sjukhuset anordnar en bal för alla sjuka barn. Det är otroligt förståeligt att sjukhuset ger alla sjuka barn en möjlighet att uppleva en bal och tillbringa en kväll med barn som är med om detsamma. 

Att föräldrarna skaffade en skräddarsydd dotter för att försöka rädda livet på sin sjuka dotter tycker jag inte är rätt. Men samtidigt förstår jag de eftersom att de älskar sin dotter över allt annat och förstås vill de göra allt som står i deras makt för att rädda sitt barn. 

Innan filmen började var jag för att donera och ge blod för att hjälpa andra människor. Nu efter filmen är jag övertygad om att jag kommer göra det om någon i min närhet skulle behöva att någon donerar. Jag kommer även att ge blod eftersom att jag vet att blod kan rädda någons liv och jag hade själv velat att någon skulle gett blod till mig. 

Expresionismen

Arnold Schönberg: 

Arnold föddes den 13 september 1874 i Wien. Han bodde där fram till och med 1933. Han dog sedan i Los Angeles den 13 juli 1951. Arnold gick aldrig någon formell musikutbildning men blev ändå en av de mest framstående kompositörerna samt musiklärare. Han var både lärare i Wien och Berlin. Men han var också framgångsrik i Los Angeles dit han flytt från nazismen 1933. 

Han undervisade flera musiker som skulle visa sig bli väldigt framgångsrika. Några av dessa var bland annat Alban Berg och Anton Webern. På den skolan han undervisade kom senare att kallas ”den andra Wienskolan”.

 Arnold var även ”grundaren” av den atonala skalan eller som den också kallas tolvtons skalan. Det var denna metod som hela epoken ”Expressionismen” grundade sig på. Expressionismen skulle visa sig bli viktig för musikens utveckling eftersom att det var ett helt nytt sätt att använda toner på. 

Arnold Schönberg slutade inte att skriva musik när ”hans” epok slukade utan han skrev faktiskt verk ända fram tills 1950 talet, Style and Idea var ett av hans sista verk. Detta var dock ett musikteorektiskt verk. 

Expressionismen:

Detta är kanske det som Arnold är mest känd för. Expressionismen startade som en motrörelse till impressionismen, istället för intryck så ville man framföra skaparens inre röst och göra ett så kallat uttryck. Denna epok startade i Wien 1910 och höll på tills 1925 innan det var dags för nästa epok. 

Det som var nytt för expressionismen var att man var tvungen att spela alla tolv toner innan en ton fick upprepas. Detta eftersom att ingen ton skulle klassas som viktigare än någon annan. Denna metod kallas för tolvtons metoden eller den atonala skalan. Arnold byggde upp en mängd olika serier. Dessa kunde spelas bak och fram, spegelvända, spegelvända bakifrån samt som original serien såg ut. Man kunde också flytta tonserierna stegvis upp eller ner så att man började på en av de andra 12 tonerna. Många kompositörer och artister har börjat använda sig av gamla metoder i deras verk idag och en av de är då Arnold Schönbergs metod, tolvtons metoden/atonala skalan.

Man säger att expressionismen inte började förrän 1910 men många säger att Schönbergs ”fria atonala period” började 1906 och sträckte sig fram till 1920. Han hade då ett gäng verk som fick både en direkt och indirekt påverkan på musikutvecklingen under 1900-talet. Några av hans verk som satte väldiga avtryck var bl.a. Stråkkvartett nr 2(1908), sångcykeln Das Buch der hängenden Gärten(1909), Fünf Orchesterstücke(1909) samt operan Erwartung(1909). 

Efter cirka 1920 började Arnold Schönberg bli mer mångproduktiv. Han blev en framgångsrik teoretiker. Hans verk från denna tid spelas alltmer mindre och det kan nog bero på att han blev en mer betydelsefull teoretiker. Alltså undervisade han mer vilket gjorde att han inte kunde lägga lika mycket tid på sina verk. En annan orsak till varför hans verk inte spelades lika mycket längre kan vara att epoken började ta slut. 

Det som är typiskt för expressionismen är som sagt att alla 12 toner skall spelas innan man fick upprepa en annan. Det skiljer sig mycket från impressionismen som nästan var tvärtemot att man skulle/fick spela så många av en och samma ton, man kan säga att det inte fanns riktigt likadana regler under den epoken som under expressionismen. Expressionismen handlar mycket om att uttrycka sig och att kompositören skall få uttrycka sina känslor. Om man jämför med impressionismen så handlade den mycket om att kompositören skulle göra ett intryck på åhöraren, alltså motsatsen till expressionismen.

Det som var typiskt för ett verk som var skrivet under Expressionismen var att ”känslan” ändrade under verkets gång. På vissa ställen kunde det vara glatt och sedan 5 sekunder senare var det dystert och ”jobbigt”. Ofta så var verken präglade av hårt tonspråk och ofta fyllda av oro och ångest. Men det förekom också verk som var både glada och dystra. Mycket berodde på att man var tvungen att spela alla 12 toner innan en fick upprepas. Talsång var inte heller helt ovanligt, vilket menas med att man inte har en exakt angiven tonhöjd. Detta gav musiken en extra krydda. 

Impressionismen däremot präglades av ljusa och stämningsfulla klanger och man använde sig mycket av ”Heltonskalan” som innehöll 6 toner( ett tonsteg mellan varje ton). Verk som är skrivna under denna tid är ofta glada och ljusa samt stämningsfulla, mycket pågrund av att man använde harpa och tvärflöjt för att ”liva” upp. Man fick även en svävande känsla när man använde sig av ”Heltonskalan” eftersom att man då inte fick någon bestämd tonartskänsla.

Ett verk av Arnold Schönberg, Opus 25

Man hör genom hela kompositionen att de alla tolv tonerna spelas innan en annan upprepas. Detta var den första kompositionen som skrevs helt och hållet med den atonala skalan. Man kan höra olika känslor genom kompositionens gång t.ex ibland är det glatt och ivrigt, sedan kan det bli lugnt och dramatiskt, lite ledsamt och sedan så går man tillbaka till det glada och spralliga igen och sen tillbaka till det dystra igen. 

Man kan höra ett sådant ett exempel från 0.00 till ca 0.58. Först börja det glatt i några sekunder sedan övergår det till lite dramatiskt och svårt innan det senare blir lite sorgset och dystert. Sedan börjar spänningen byggas upp och det blir så småningom en gladare och mer livfull känsla. Detta är väldigt typiskt för expressionismen eftersom den i det stora hela handlade om att uttrycka sin inre röst.

Det tycker jag att Schönberg visar här under bara den första minuten av kompositionen. Livet är glatt sedan händer något som gör det dramatiskt och man hör nästan att det låter ”svårt” senare blir detta ännu mer tragiskt och sorgset innan det börjar klarna upp och spänningen i livet börjar byggas upp igen. Här kan man lyssna till just Opus 25. Här är det inte spelat av Arnold själv dock. 

Opus 25 som även kallas för ”Suite für Klavier” komponerades mellan 1921-1923. Den framfördes först år 1924 av en av Schönbergs elever, Eduard Steuermann, i Wien den 25 februari. 

Källor: 

Susanne Ronner Larsson, lärare vid Gunnesboksolan, Lund

Nationalencyklopedin, Arnold Schönberg. (hämtad 2016-11-19)

MusikSök

Planera en vandring

Jag tänkte planera en vandring i slutet av våren/början av sommaren. Det man alltid ska börja med är att planera sin vandring. Det gör du tillsammans med de du ska vandra med eller om du ska vandra själv, med dig själv. Du skall börja med att bestämma färdväg så att ni alla vet var ni ska gå. Sen är det även bra om ni kollar upp hur vädret ska bli så att ni kan packa med kläder efter väder. Det är även viktigt att ni kollar upp så att vägen ni ska gå är säker att gå på. När ni sedan har gjort det så borde ni komma överens om vem som tar med mat och andra nödvändiga artiklar som t.ex. Trangia kök, tält/vindskydd, första hjälpen etc. En viktig sak är att alla ska ha med sig någon form av mat/energi ifall man skulle tappa bort varandra så att inte bara en person har all maten. När ni har planerat klart hela vandringen så är det bra om ni skriver ett färdmeddelande till någon så att de vet var ni på ett ungefär befinner er om något skulle inträffa. 

När man väl ska packa till själva vandringen är det viktigt att men får med sig rätt saker beroende på hur länge man skall vara borta. Det som är nödvändigt att ha med sig när man ska vandra är: Sovsäck, vinskydd/tält, mat om man skall ha med det, kniv med ett stopp och slida, tändstickor/tändstål, extra kläder, tandborste/tandkräm, Trangia kök ifall man skall ha det, vatten och regnkläder samt första hjälpen. När man packar så skall man försöka packa så att de tyngsta grejerna är närmast ryggen och de grejer som man eventuellt behöver ha snabbt (vatten, regnkläder och första hjälpen) är lättåtkomliga. 

Det ska bli ganska varmt uppemot 18°, hur ska jag klä mig?

Det som man skall ha underst är ett underställ av ull eller polyester som transporterar bort vatten men samtidigt håller kroppen varm. Det är ofta vanligt att man sedan inte har på sig mer kläder eftersom att det då skulle bli för varmt. Om man redan känner när man har underställ att det är varmt så kan man skippa i de andra lagerna eftersom att man ändå blir varmare när man går. Men grundregeln säger att man skall klä sig efter flerskiktsprincipen eftersom att det då blir lättare att reglera värmen. Det man skall ha underst är som sagt ett underställ som transportera bort fukt och håller kroppen torr. Ovanpå det skall man sedan ha det som kallas för mellanlager, den huvudsakliga uppgiften är att transportera fukten vidare och att inte släppa ut så mycket av värmen från kroppen. Tjockleken på detta plagg kan man själv avgöra man det viktigaste är materialet, ull eller polyester INTE bomull. Utanpå mellanlagret kommer ytterlagret och ytterlagrets uppgift är att hålla ute väta och vind samt att isolera värmen inifrån ex. vindjacka. Sedan kan man även ha ett förstärkningslager som man tar på när man vilar för att kroppens värme inte ska sjunka och man skall börja frysa, ex. tjockare fleece. 

I Sverige så har vi något väldigt fantastiskt som kallas för allemansrätten. Det menas med att alla har rätt att vara nästan överallt i den svenska naturen så länge man inte förstår något. Den säger också att man får tälta på nästan all mark. Om man skall tälta på privat mark är det viktigt att man frågar ägaren först. Du får även elda så länge du inte bryter av grenar från levande träd för att elda med. Om man eldar så är det väldigt viktigt att du släcker ordentligt efter dig. Annars kanske elden sprider sig även om man gjort en stadig/säker eldstad. Detta är väldigt unikt och därför är det viktigt att man respekterar detta när man är i naturen så att det förblir så!!

Nu så har man gjort det som är viktigast innan man kan börja vandra!

Pluggkoden avsnitt 1

Känner ni igen er? 

Ja, ibland känner jag igen mig. Jag har ofta svårt att komma igång men när jag väl gör det brukar det gå ganska lätt. Jag har haft svårt att hitta en pluggstrategi som funkar med mig men nu har jag fått lite olika tips som jag tänker prova. 

Vet ni någon annan som är om Rihem?

Ja det vet jag, det finns de som går på Gunnesboskolan som är som Rihem, pluggar aldrig, sover inte osv. 

Fick du någon något pluggtips? Vilket?

Ja det fick jag! Att använda sig av 10 minutersregeln alltså att repetera efter 10 minuter och sedan efter et dygn osv.

Om inte: Hur brukar du göra när du pluggar?