onsdag 3 juni 2015

Skrivuppgift

                      En fabel


Det var en gång en hungrig och glad liten räv som bodde i skogen bakom den stora bondgården. Räven tyckte att han hade det bra i sitt liv, fast att han levde ensam i sin skog. På den stora bondgården var det många djur och väldigt många kaniner, från början. Men nu började kaninerna  sina och räven blev magrare och magrare.


När räven en dag var ute och gick så träffade han den ståtliga hästen som också bodde på bondgården.
- Hej så du är ute och spatserar idag ser jag, sade hästen.
- Ja, jag går här och grubblar på hur jag ska få tag på mat, svarade räven.
- Här finns ju gott om mat, kolla här är ju en hel gräsmatta! 
- Nej tack, jag är inte så mycket för gräs, svarade räven artigt.
- Kaninerna här på bondgården börjar att ta slut, fyllde räven på. 
- Jaha, sa hästen fundersamt. 
- Om jag inte får mat snart tror jag att jag dör, påstod räven.
- Det vore ju synd, svarade hästen med en viss ironi i rösten. 
- Det finns gott om stora harar på andra sidan vägen, det är helt säkert att gå över, berättade hästen. 
- Då kanske jag ska försöka att få tag på en sådan.


Dagarna gick och räven funderade på hur han skulle få tag på en så stor saftig hare. Räven tänkte att det var lite mindre trafik på natten så han bestämde sig för försöka gå över då. Han var rädd att han skulle bli överkörd. Nu var planen nästan helt fullbordad. Nu behövde han bara att ta mod till sig och gå över vägen.


Kvällen efter bestämde han sig för att gå över vägen. Han gick ut på ena filen och klarade den sidan av vägen galant. Då tittade han bort mot hararna och där satt de mycket riktigt, stora och feta. Han kände suget efter en hare så när han skulle gå över den sista biten av vägen såg han sig inte för.. Faran var framme, lastbilen hade kört på den hungriga räven. I lastbilen satt bonden och där bak fanns det 100 nya kaniner. Bonden hann inte se räven förrens det var försent.  Nu stod hästen på andra sidan vägen och tittade med en lömskt leende på läpparna. Han sade; hade du bara väntat en dag till så hade du fått mat så att det räckte…


Henric Nordqvist 7c

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar