Buddhism

1, Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

Legenden om Siddharta som blir Buddah handlar väldigt mycket om att en vanlig människa började fundera över livet. Han provade olika livsstilar för att förstå vad den riktgt rätta livsstilen var. Han levde först i lyx och sedan i fattigdom och svält. En tid därefter insåg han att den rätta vägen var att man skulle leva så att kroppen fick det som den behövde ha men inte mer. Han hade då blivit upplyst och man kan säga att han på ett eller annat sätt förstod meningen med livet. 

Detta var inte det av två utvägar som Siddharta Gautamas pappa ville. Enligt en spådom skulle Siddharta antingen bli en stor och mäktig furste eller en andlig ledare. Siddhartas pappa var krigare och naturligtvis ville han att hans son skulle följa hans fotspår. Men så blev det inte. Istället blev han en skållad andlig ledare som skulle komma att påverka hela världens syn på livet. 

Efter att Buddha blivit Buddha reste han den heliga staden där han en gång provat på att vara asket, Varansi. Det gjorde han för att meddela asketer om sina nya tankar. Han fortsatte sedan att vandra vidare till andra städer för att sprida sina tankar. Under tiden fick han en del anhängare som hjälpte till att sprida hans lära. På det sättet växte så småningom buddhismen fram med inslag av hinduismen. 

Jesus däremot föddes inte i lyx. Han föddes i en lada i Betlehem. Han fick visserligen fina gåvor vid födseln men hans pappa blev varnad om att det fanns onda tankar och folk som ville döda Jesus. Jesus födsel var lite konstig generellt. Enligt berättelsen så ska Jesus ha blivit till på gudomligt sätt och att han skulle hjälpa till och sprida guds budskap på jorden. 

Även Jesus släkting, Johannes döparen, hävdade när många trodde att det var han som var Messias att det skulle komma någon mäktigare med mer inflytande. Messias är alltså den som skall skapa rättvisa och göra det goda hört i världen. Enligt kristendomen är Jesus Messias. 

Mohammed, levde inte heller i någon lyx. Han sägs ha fötts i Mekka omkring 570 f.v.t. Det sägs att han tidigt blev föräldralös och hade en väldigt jobbig uppväxt. Mekka ligger på den Arabiska halvön och på den tiden var området väldigt splittrat och styrdes av olika släkter. Sedan var allt indelat i stammar och Muhammeds familj tillhörde den stam som sysslade med handel. Affärerna hade tyvärr gått dåligt och därför räknades Muhammed och hans närmaste släkt till stammens fattigaste gren. 

Enligt vissa källor så var Muhammed mycket klok och en kristen munk skall vi tidig ålder ha påstått att Muhammed mycket väl skulle kunna bli en profet när han blev stor. Det antyds också att Muhammed arbetade väldigt hårt och att det var därför som han fick så många anhängare. Många tycker också att han är Islams viktigaste figur eftersom att han sägs vara guds sista profet och därför talar man alltid gott om honom när man pratar om honom. 

En tydlig likhet som jag ser hos alla tre, Siddharta, Jesus, Muhammed, är att de alla tre fick arbeta hårt. Jesus och Muhammed började på ”botten”. Siddharta levde visserligen i lyx som liten men var alltid skyddad från allt så när han väl kom ut i livet kan man också säga att han började om på noll. Jag tror dock att det var svårare för honom eftersom att han var skyddad från i princip allt som liten. 

En skillnad är att Siddharta aka Buddha och Muhammed var vanliga människor och kom till på naturliga sätt. Medan Jesus som sagt sägs ha kommit till på gudomligt vis. Han var alltså sänd från gud från början för att leda folket. Det var inte de andra två, vad som finns uttalat iallafall. Siddharta och Muhammed byggde upp två starka religioner medan Jesus nästan ”visste” hur han skulle leva och lära. 

De tre olika figurernas död skiljer sig också från varandra. Det finns inte något riktig säkert som säger hur Buddha dog men man antar att han dog på naturlig väg. Muhammed sägs ha gått bort på grund av en feberinfektion. Det som är den stora skillnaden är att Jesus blev förråd och sedan korsfäst. Han kämpade inte heller emot speciellt mycket utan man kan säga att han vände andra kinden till. 

En annan likhet är att alla tre religionerna härstammar från någon annan från början. Buddhismen från hinduismen och kristendomen och islam från judendomen.  Om man kan säga att det är en likhet mellan de tre vet jag inte men det är iallafall en likhet som berör alla tre. Alla hade också någon gång någon kontakt med övernaturliga makter. Buddha förenades med världen, Jesus födsel var ett mirakel och Muhammed hade en konversation med ängeln Gabriel, för övrigt samma ängel som Jesus mamma Maria fick reda på att hon var gravid från. 

Sammanfattningsvis skulle jag säga att de tre har väldigt många likheter och skillnader. Det finns säkerligen flera som jag inte har nämnt. Jag tycker att det är rätt kul att man kan koppla tre religioner och tre viktiga människor inom respektive religion till varandra. Jag tycker att det är ett tydligt exempel på att vi någon gång kommit från samma…

8, Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

Riktningarna kallas för ”Theravada” och ”Mahayana”. Den stora anledningen till att det inte bara finns en riktning är att förr spreds information oftast från mun till mun. 

Eftersom att den buddistiska läran inte fanns nerskriven kunde den tolkas olika av både ”läraren” och av den som skulle ”lära” sig. En annan anledning är också att efter Buddhas död började man diskutera om olika frågor och vad Buddha hade för svar på de. Det bidrog också starkt till att dessa två viktigaste riktningarna kom till. 

Theravada är den riktning som är äldst och som helt enkelt kallas för - de äldstes lära. Om man följer Theravada anser man att det bara finns en buddha åt gången. Buddhan kan inte heller hjälpa andra människor när de ber till denne eftersom att denne har uppnått nirvana. Följer man Theravada så kan bara utvalda munkar och nunnor uppnå nirvana. Theravada är störst i Sir Lanka, Mongoliet, Thailand, Burma, Laos samt Kambodja. De flesta av dessa länder ligger i södra Asien och därför kallas ofta Theravada för ”sydbuddhism”

Inom Mahayana däremot, så finns det oändligt många världar med en buddha i varje värld. Här skiljer sig Mahayana från Theravada eftersom att om det finns en buddha i varje värld så kan man inte säga att det bara finns en buddha eftersom att vi inte hur många världar som det egentligen finns. En annan skillnad är också att vem som helat kan bli buddha inom Mahayana. Man säger också att Buddhas kärlek är väldigt stor och att han därför avstod att gå in i nirvana. Det finns väldigt många människor som också har avstått nirvana och dessa människor brukar kallas för bodhisattva. Man skulle kunna översätta det till ”varelse fylld av upplysning”. 

Mahayana är vanligast i Tibet, Mongoliet, Bhutan och Nepal. Flera av dessa länder ligger i norra Asien och därför brukar man kalla Mahayana för ”nordbuddhism”. Men denna form av buddhism fördes ner längs kusterna och spred sig till Korea, Vietnam, Kina och Japan. Där kallas Mahayana för östbuddhism 

10, Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

En bodhisattva är en person som har en otrolig kärlek till sina medmänniskor. Denne avstår också nirvana för att kunna vara fysiskt närvarande och kunna hjälpa sina medmänniskor. Bohisattva betyder ungefär ”varelse fylld av upplysning”. Det skulle man kunna likna med en väldigt klok och kärleksfull människa som sätter andra människor i första rummet. Bodhisattvas är en ofta en väldigt viktig del i många buddhistiska länder, ibland till och med viktigare än Buddha.  Bodhisattva talar man oftast om inom Mahayana eller nord-/östbuddhism. 

Jag skulle säga att man kan likna bodhisattvas med munkar och nunnor. Eftersom att de väljer att leva på jorden och vara bra människor som tar hand om och hjälper sina medmänniskor. Man kan även likna helgon med bodhisattvas eftersom att helgon är någon som några ser upp till. Så är även bohisattvas för buddhister, någon som har gjort något spektakulärt som man prisar väldigt högt. 

12, Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag?

De tre juvelerna är Buddha(läraren), Dharma(läran) och sangha(munkar/nunnor). Detta är väl det som jag anser är det närmsta man kan komma ”lagboken” för att vara en god buddhist. Dessa tre juveler är de saker som man skall respektera och följa för att vara en så bra buddhist som möjligt. Kortfattat kan man säga att man måste intressera sig för läraren (Buddha) för att förstå läran och för att till sist utöva läran som läraren lärt. Som bekant är buddhismen mycket en ”tolkningsreligion” och varför bryta trenden här. Här är det också så att de olika juvelerna prioriteras och tolkas olika inom olika riktningar. I frågan nämns vad ”tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist har för betydelse”? Jag tror att det har väldigt stor betydelse för en buddhist att ha dessa tre sakerna att luta sig mot. Att man känner att tryggheten finns där och att man kan söka sig till exempelvis kloster för att få känna samhörighet med andra med samma religion. 

Eftersom att de flesta buddhister ber någon gång under dagen, ofta flera, måste jag säga att det har störst ”uttryck” i vardagen. Att man visar respekt och kanske söker råd eller liknande hos Buddha, eftersom att det är till honom som de flesta ber. Eftersom att väldigt många ber och är troende så tror jag inte att det är någon som reagerar när någon tar tillflykt till någon av juvelerna. Det skulle däremot vara skillnad ifall en buddhist öppet bad eller liknande bland människor som inte är buddhister eller inte vet vad det innebär att vara buddhist. Då tror jag att många skulle tycka att det var lite konstig till en början, men så är det ju oftast att man tycker nya saker är annorlunda i början. Sedan så speglas ju tillflykten till den tredje juvelen också in i vardagen. Eftersom att om man praktiserar läran så har man vördigt många regler att följa. Då kan man inte längre umgås med samma umgänge och göra, äta eller dricka samma saker som förr. Men jag tror att de som praktiserar läran får ut väldigt mycket av det, att känna oerhörd samhörighet med andra människor som delar exakt samma tro som dig dagligen. Man får nog väldigt mycket energi och glädje ut av det. 

15, På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

Jag tror att en av de största anledningar är som nedan nämnt att folk bodde int där ”religionen bodde” vilket har lett till att religionerna har fått fler och fler anhängare. Säg såhär, en buddhist har ett arbete, buddhisten sitter i en konversation på en After Work och diskuterar. De talar då om hur det är att leva som buddhist och hur det inte är och så vidare. Arbetskollegerna kanske går hem och berättar för sina barn om nirvana och hur man uppnår det tillståndet. Sedan börjar barnen tänka på att vara en god människa och kanske berättar om det på förskolan eller i skolan. Detta är ett exempel och ifall detta skulle vara verklighet skulle buddhismens tankar spridas i väldigt många led. 

Jag tro också att alla krig i mitten på 1900-talet har lett till att spridningen är så stor. Amerikanska soldater kommer till Japan för att kriga, där hör de talas om buddhismen och att goda gärningar leder till bättre liv och fördelar allmänt i livet. Denna soldaten tar då med sig sina erfarenheter hem och berättar antingen för andra i militären eller för sitt umgänge. Detta exempel är också en trolig spridningsväg. 

Det finns säkert många fler spridningsätt men jag tror ändå att  det första sättet är det som haft störst betydelse. Dock så kan det första sättet ha koppling till det andra, i och med krigen flydde många buddhister till andra länder och till Europa. Så det är inte helt ologiskt om det finns negativa anledningar som har påverkat spridningen. 

16, Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Reilgionsvetare använder begreppet diaspora när man pratar om en speciell känsla. Den speciella känslan är när en buddhist känner större tillhörighet till sin religion. Man känner också att religionen är en större del av ens liv. Det är de som inte längre lever i sina hemländer eller i länder där buddhismen inte är huvudreligionen. Religionen är en del av ens identitet och när man kommer till ett främmande land där inte alla tror på samma sak som du själv blir ju ens koppling till religionen starkare. Men jag tror också att man kan ha samma starka koppling till sin religion fast man lever i t.ex. Nepal och är troende buddhist. Jag tror att de flesta har en stark koppling men inte märker det förrän man kommer till en plats där inte alla gör och tror samma saker. Därför tror jag att fler känner av diasporan tydligare ifall de flyttar till ett annat land. 

Detta skulle man kunna likna med judendomen. Judar har alltid varit ”mobbade” och förtryckta i världen. Men efter andra världskriget fick man Israel där det tydligt framgick att judendomen var ”huvudreligionen”. Men de flesta flyttade inte det eftersom att de redan kände samhörighet med det land de bodde i och där en stark koppling till judendomen. Man skulle kunna säga att Israel ledde till en ”omedveten diaspora”. Med det menar jag att Israel var judendomen hemland men merparten bodde i ”utlandet”. De bodde där för att de kände extra stark koppling till sin religion just där. Samtidigt har ju inte detta varit något aktivt val utan något som bara blivit i och med att flera judar redan bodde i andra länder.

Hinduism

3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

Hinduismen är förmodligen den idag äldsta levande religionen. De flesta gamla skrifter är vådligt svåra att tyda och många är skrivna på det gamla språket sanskrit. Sanskrit används nuförtiden i princip bara på gudstjänster.

I och med att man har svårt att tyda gamla hinduiska texter vet man inte riktigt när hinduismen ”blev” hinduismen. Men man vet var den härstammar ifrån, Indien. Man vet också att de äldsta tankar och idéer finns i ”Vedaböckerna” som kan översättas till ungefär ”vetandeböckerna”.

En sak som man vet är att ca 1500 år före vår tid kom det folk till den indiska halvön i nordväst som talade indoariska språk. Indoariernas, som de kallades, kultur och religion blandade sig med gamla indiska tankar och idéer, bland annat från verdaböckerna. På så sätt växte det fram en ny religion, en religion som vi känner till som hinduismen. 

Hinduism betyder ”den religion som hinduerna har”, namnet kommer från persiskan och man kan säga att det är andra människors namn på religionen. Hinduer men framförallt indier själva kallar sin religion för ”sanatana dharma” som kan översättas till ”den eviga läran”. Alltså att man ständigt lär sig nya saker och utvecklas. Jag personligen tycker att det begreppet är väldigt bra eftersom att det mycket symboliserar hinduismen. Det finns inte någon direkt helig text som man ska följa, som det gör inom t.ex kristendomen(bibeln) och islam(koranen), utan hinduer menar att varje människa väljer själv vad den vill leva efter och det är respekterat. 

Eftersom att religionen inte har någon tydlig ”väg” att följa kan den se mycket olika ut på olika platser i världen. Till exempel kan man på vissa ställen inte tro på några gudar alls eller bara några få. Det finns även massa andra saker som skiljer sig från plats till plats. 

Anledningen till detta är ju dels som sagt att det inte finns någon riktig väg som man ska följa för att vara en riktig hindu. En annan anledning är att under 1800-talet flyttade människor runt om i världen och så även indierna. När de kom till nya länder hade ju med sin religion och många tog efter men kanske ändrade lite här och där. Samma gäller för de som kom till Indien, de började också ”pilla” i indiernas vardag. 

När man flyttade tillbaka till sina länder så tog man ju med sig de intryck och den livsstil man fått och haft när man var iväg. Att människor flyttar runt i världen är en stor anledning till att hinduismen har spridits så som den har gjort i världen. Trots spridningen så finns ändå de flesta hinduer i Indien och Nepal. I Europa bor största delen i Storbritannien. I Sydamerika lever det också en del, bl.a. i Surinam. 

Men trots att hinduismen inte har haft någon tydlig ”lagbok” så har den förändrats sen den uppkom. Ett exempel är när indoarierna kom till nordvästra Indien så delade de in befolkningen i fyra grupper, dessa kom att kallas kaster. Man kan lika de olika kasterna med olika värde på olika grupper i samhället. De som var mest våda och var högst upp i kastsystemet var Präster. De som studerade heliga skrifter och levde i templen. Sedan kom Krigarna, de som styrde och försvarade landet. Dessa var de två bästa grupperna, efter de kom Bönder, Handelsmän och Hantverkarna. Det var de som i princip arbetade och deras arbete gjorde att samhället fungerade. Längst ner i kastsystemet kom Slavar och Tjänstefolk som skulle passa upp de som var över de i kastsystemet. Sedan finns det de som står utanför kastsystemet helt, de kastlösa eller som de själva kallar sig, daliter.

Det som var det som många blev och blir upprörda för är att indoarierna inställde sig själva i de tre högsta kasterna medan nästan alla indier blev placerade i den sista och ”sämsta” gruppen. Det fanns mycket stränga regler och relationer mellan olika kaster var strängt förbjudet. Man kunde inte heller byta kast utan man var född i ett kast och man tillhörde den gruppen tills man dog. Många kände sig väldigt kränkta på grund av detta och 1947, samma år som Indien blev självständigt, förbjöd man kastsystemet. 

Många hinduer resonerar att systemet är skapat av gudarna och kan därför inte avskaffas. Kastsystemet finns fortfarande kvar men det har inte längre samma makt och inverkan på samhället, det tycker jag är en väldigt stor förändring sen ”början”. 

5a. Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

Samsara: Detta ordet är samlingsordet för den ständiga återfödelsen. Alltså allt liv och all död i universum. 

Brahman: Värdsjälen, finns överallt och i alla levande varelser. Men man kallar brahman för atman när den förekommer i levande varelser. Återfödelsen sker ständigt men man kan bryta den, det är det som är målet för en hindu. 

Atman: Atman är oförstörbar och finns i alla levande varelser. När en varelse dör flyttar atman vidare till nästa liv, återfödelse. Man kan kalla atman för en ”opersonlig” själ, som ständigt byter kropp.

Karma: Karma är summan av alla handlingar man har gjort i sitt liv. Det är karman som bestämmer var atman skall ta vägen i nästa liv. Om man har en god karma får man ett ”bättre” nästa liv respektive om man har gjort sämre handlingar och har en dålig karma får man ett ”sämre” nästa liv. Karma bestämmer var atman tar vägen i nästa liv. 

Moksha: Målet, som kallas för moksha betyder befrielse eller frälsning. En hindu ser inte återfödelse som en positiv sak utan man vill bryta den. Det vill man för att atman skall kunna återförena sig med brahman. Man brukar likna ”målet” med vattendroppar som sedan når havet. När de har nått havet (brahman) kan man inte skilja de åt längre. När återfödelsen bryts upplever man ett tillstånd av frihet och odödlighet, moksha. 

5b. Förklara hur orden hänger samman.

Samsara är det ordet som övergriper alla de andra orden. Samsara menas med den ständiga återfödelsen. Atman är det som lever vidare när något återföds, och atman är en del av världssjälen brahman. För att och var atman skall återfödas behövs karma. Karma är lagen som styr var atman skall återfödas. Har man en bra karma återföds till ett bättre liv enligt hinduismen. Samma sak gäller om man har en dålig karma, då återföds atman i ett sämre liv/sämre kropp. För att få bra karma behöver man göra goda handlingar, exempel är att inte döda, inte stjäla och att vara en god människa. För att få en dålig karma så ska man göra dåliga grejer, motsatserna till ovan nämda. När man har tillräckligt bra karma så kan man uppnå en hindus mål, moksha. Moksha innebär att man inte återföds mer och att atman återförenas med världssjälen. En hindu ser inte återfödelsen som något positivt utan målet är att leva så gott och ha en så bra karma att man inte återföds mer. 

5c. Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

En tanke som finns i kristendom, judendom och islam är att behandla alla människor likadant som man själv vill bli behandlad, den gyllene regeln. Självklart finns inte bara denna regeln inom dessa religionerna utan den regeln gäller för alla människor oavsett religion eller stånd. Denna regel kan jämföras med hinduismens karma. Karma kan man kalla för kontot där alla dina handlingar hamnar, både god och onda.

Människor i alla ovan nämnda religioner strävar efter att leva så gott som möjligt, eller de flesta iallafall. Inom kristendomen så vill man komma till himlen och gud när man dör. Kristna brukar säga att gud finns överallt och i allt. Spontant tänker jag på brahman som också finns överallt. Alla hinduer vill någon gång återförenas med brahman, detta kan liknas med en kristen som vill komma till paradiset när man dör. 

Exempelvis tror andra religioner att man dör och som sagt kommer till himlen om man varit en ”god” människa och till helvetet om man varit ”ond”. Hinduismens mest lika motsvarighet är moksha, där man förenas med världssjälen, när välden och du blir ett. Men att framförallt den ständiga återfödelsen bryts. Detta kan ses som både likhet och skillnad. Likhet eftersom att man förenas med ”det stora hela” brahman respektive gud och att man uppnår något, ro. Skillnad därför att man bryter något inom hinduismen och inom andra religioner är det ” så det ska vara”. Att man har ett liv och kommer till antingen himlen eller helvetet. 

Vad jag hittar finns det inte något liknande inom någon annan av världsreligionerna, kristendom, judendom, islam, som motsvarar samsara. Inte direkt ”översättning” iallafall. Men man kan säga att följden, födas, leva, dö, är en ”slags” samsara. Annars så tycker jag inte att det riktigt finns något som motsvarar det på ett bättre sätt. 

Atman kan liknas med varje människas själ. En själ som finns i en kropp men som efter döden försvinner från kroppen. Allt är väldigt likt tills nu, enligt hinduismen återgår själen till en ny kropp medan inom kristendomen säger man att själen kan leva vidare i en ny kropp men oftast att den försvinner upp till himlen den med. 

6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

Handlingens väg: Att utföra sina dagliga sysslor noggrant och lojalt tänker många hinduer är det viktigaste för att slippa återfödas. Att man, som man hör på namnet, gör goda handlingar såsom att besöka heliga platser, är en god medmänniska och att man deltar i hinduiska ritualer är också oerhört viktigt.

Kunskapens väg: Om man följer kunskapens väg så försöker man genom att förstå sambandet mellan brahman och atman uppnå moksha. För att man skall kunna förstå detta samband måste man sitta stilla och noggrant försöka kontrollera sin andning. Man kan kalla detta för olika saker men vanligast är meditation eller yoga. De som går kunskapens väg kan bli oerhört skickliga på att kontrollera sina kroppar och vissa kan minska sina hjärtslag till nästan noll. 

Kärlekens väg: Den vanligaste vägen brukar man säga är ”kärlekens väg”. När man följer denna vägen så riktar man alla sina tankar till gudarna och det som anses är gudomligt. Det kan man göra på olika sätt, antingen genom att sjunga heliga sånger eller tillbe olika gudastatyer. Man ska också vissa kärlek och uppskattning till sina medmänniskor. Genom att utföra dessa handlingar skapar man glädje och trygghet både för sig själv och för samhället. 

Om man följer någon av dessa vägar får man god karma och på så sätt kan ”snabbare” uppnå tillståndet moksha. Jag håller med när man säger att ”kärlekens väg” är den lättaste att följa. Därför att för min del skulle det vara lättast att visa kärlek och uppskattning till medmänniskor, gudar och andra gudomliga fenomen än att tillexempel försöka förstå sambandet mellan brahman och atman. Jag tro att många människor, även de som inte är hinduer, ”går” på kärlekens väg, på ett eller annat sätt, omedvetet. De flesta människor visar respekt och glädje för sina medmänniskor vilket ”kärlekens väg” rent krasst menas med. Därför tror jag att det är den lättaste vägen att följa. 

Den svåraste är nog lite som jag var inne på kunskapens väg. ”Handlingens väg” är lite kopplat till ”kärlekens väg” tycker jag. Eftersom om om man gör en god handling är man inne på ”handlingens väg” och samtidigt ”kärlekens väg” eftersom att man oftast gör en god handling med värme och kärlek = i gott syfte. 

Varför jag tycker att ”kunskapens väg” verkar vara den svåraste att följa? Jo, för det är så mycket som man skall tolka och många intryck som skall vägas in och man ska ta ny ställning när något nytt inträffar. Man skall försöka förstå en sak som bara ”är”, vilket kan vara väldigt lätt. Det har alltid varit så och nu ska man försöka att förstå det med hjälp av sin egen kropp. Man ska lära sig att kontrollera sin egen kropp för att förstå ett samband mellan världssjälen och dess ”utsända själar”. För mig är det väldigt svårt och jag tror att det är svårare för de flesta att uppnå moksha på så sätt. 

14a. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller kvinnornas situation i Indien?

Jag skulle säga att man kan använda hinduismens läror på många olika sätt. Exempelvis skulle man kunna använda karma för att få människor att sluta se ner på människor och för att få ett jämställt samhälle. Man skulle kunna fråga människor om de tycker att det är en bra handling att trycka ner andra människor. Jag tror att majoriteten då förstått att det inte var rätt och att man inte får bättre karma. Får man inte bättre karma är det svårare att uppnå moksha. Men samtidigt tror jag att många kommer tycka ”det har alltid varit så, det är så gudarna har sagt till oss” och så kommer de inte arbeta för en förändring.

Vi har i Sverige visat att det går att arbeta mot ett jämställt samhälle, vi är inte där än men vi är på väg. Indien eller egentligen hela världens hinduer är inte i närheten av ett jämställt samhälle. Mycket beror på att det var så förr och det står så i heliga skrifter, att kvinnor inte ska ha makt, sköta hem och barn och så vidare. Jag tror att ”problemet” är att många ser upp till gudarna, att de dem har skapat ska alltid vara så. Människor måste se ”utanför” religionen och förstå att när man förtrycker kvinnor så kränker man deras integritet och de behandlas inte som människor med lika värde. 

Som jag har nämt innan är gyllene regeln viktig överallt i hela världen och hinduer språkar för goda handlingar mot sina medmänniskor. Men sedan kränker man andra människor, dubbelmoral? Jag tror att detta beror på att man inte har någon riktigt vägledning, eftersom att det är oklart när och vem som religionen uppkom. Detta är nog ett problem som man inte riktigt vet hur man ska lösa, man ska vara god mot medmänniskor men kvinnor skall knappt få ha någon makt eller inflytande? 

Men det är inte heller omöjligt för kvinnor att få respekt och sätta sig i maktposition. Ett exempel är Indira Gandhi som var premiärminister i Indien under åren 1980-1984. I dagens läge är flera höga politiker kvinnor men de får ändå stå bakom männen. Indien är alltså på väg framåt och det har varit mycket mycket värre förr. Det finns alltså många kvinnor som idag har universitetsutbildning och som har kämpat för att kvinnor ska få det bättre. Förändringen pågår främst i städer och i de yngre generationerna. En stor hjälp till förändringen är såklart organisationerna som ”dalitkvinnorna” har skapat. Organisationerna har samlats och haft möten och demonstrationer för ett jämställt samhälle. Även fast de är längst ner i kastsystemet så kämpar de för allas lika värde. Det är förståeligt eftersom att de vill ju såklart också påverka och visa att de också betyder något. Men jag tror samtidigt att de flesta i de högre kasten inte kommer att bry sig speciellt mycket eftersom att de redan har vad daliterna vill ha, respekt. 

Något som också är fruktansvärt är att det förekommer aborter på grund av fostret är en flicka. Anledningen är oftast att föräldrarna måste betala för ett stort bröllop och en så kallad hemgift till den blivande maken. Det är olagligt att abortera sitt barn på grund av vilket kön det har men det förekommer årligen i Indien. Dels för att det är väldigt svårt att kontrollera ifall man gör abort för att man inte vill ha barn överhuvudtaget eller för att man inte vill ha en flicka. 

12/14b. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller de kastlösas ställning?Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

Kastväsendet är ett slags system som bestämmer vilken grupp och nästan vilka förutsättningar olika människor ska ha. Systemet infördes av indoareier i nordvästra Indeien, ca 1500 år före vår tid. De införde fyra olika kaster. Man kan lika de olika kasterna med olika värde på olika grupper i samhället. De som var mest värda och var högst upp i kastsystemet var Präster, de som studerade heliga skrifter och levde i templen. Sedan kom Krigarna, de som styrde och försvarade landet. Dessa var de två bästa grupperna, efter de kom Bönder, Handelsmän och Hantverkarna. Det var de som i princip arbetade och deras arbete gjorde att samhället fungerade. Längst ner i kastsystemet kom Slavar och Tjänstefolk som skulle passa upp de som var över de i kastsystemet. Sedan finns det de som står utanför kastsystemet helt, de kastlösa eller som de själva kallar sig, daliter.

Det finns stränga regler för vad de olika grupperna får och inte får göra. Exempelvis får det inte förekomma relationer eller giftermål över kastgränserna. Man kan inte heller gå från ett kast till ett annat utan det man är född i ska man leva i livet ut. Som tidigare nämt så börjar folk från sämre kaster få bättre utbildning och chans till arbete men i regel är det bara folk i de tre högsta grupperna som utbildas eller har utbildats. 

Många anser att kastsystemet är värdelöst, att det inte hjälper för något. Att om man ska leva efter kastsystemet så lever inte alla på lika villkor. Människor är också olika värda i olika personers ögon. Återigen så kränker man människors integritet när människor i lägre kast förbjuds göra något för att de inte är tillräckligt högt upp i kastsystemet. Förr blev i princip alla i lägre kaster diskriminerade pågrund av deras kast. I samband med Indiens självständighet, 1947, så förbjöd man också diskriminering pågrund av kast. Trots förbudet så är det fortfarande många som kränker och trycker ner andra människor. Det är många som inte följer lagen, men de flesta gör det. Pågrund av detta så är det människor i alla kast som vill att man avskaffar systemet helt. Många tycker att det skulle vara bra för att alla då verkligen skulle leva på lika villkor. Men väldigt troende hinduer tycker att detta är förskräckligt att man kan tänka att ta bort ett system som har funnits så länge. De anser att det är gudarna som har skapat systemet, vilket gör det heligt. Eftersom att det är gudarna som har skapat det anser man att det är omöjligt att sluta använda. 

Trots att väldigt många vill ha kvar kastsystemet så harr det börjat förlora sin makt över samhället. År 1997 valdes K R Naranyan till president. K R Naranyan var en dalit(kastlös) vilket rörde upp många av de gamla generationerna. De ansåg att det inte skulle kunna gå att någon som inte hade något kast överhuvudtaget skulle få styra ett land. Om man ser till fördelarna så har det fått fart på kastsystemets försvinnande. Många daliter skriver också musik som riktar sig mot kastväsendet. Jag tror att det också påverkar upplösningen. 

De största skälen till att människor vill ha kvar systemet tycker jag är för att de tycker att det alltid har varit så och att man vill respektera gudarnas skapelse. Jag kan tycka att det både är rätt och fel. Det är återigen väldigt mycket dubbelmoral. Man stöter ut en grupp människor samtidigt som man skall respektera alla människor och vara en god människa. Men sedan förstår jag att man vill respektera gudarna så att man får bättre karma och kan uppnå moksha. 

Att man vill avskaffa systemet beror som sagt på att man inte vill att människor skall stå utanför samhället och att alla ska leva på samma villkor, samma rättigheter och samma skyldigheter. Att en dalit har varit president har nog också visat för befolkningen att daliter eller människor från lägre kast också är just människor. Att det inte är något fel på de och att de inte kan hjälpa vilket kast de föds in i. Det tror jag har påverkat mångas åsikter om att ha kvar systemet. 

Återigen så finns det inte någon tydlig väg för hur man ska vara den rätta hindun. Därför är det väldigt mycket individuellt från hindu till hindu. I de äldsta kända lärorna står det att daliter eller folk från lägre kaster inte är speciellt mycket värda. Såklart att starkt troende hinduer går efter det. Men om vi skulle moderniserat de texterna och anpassat de efter dagens samhälle skulle de inte sett som de gjorde förr. Vilket hade gjort att människor hade tänkt om och börjat förstå att vi faktiskt lever i år 2017. Till exempel skulle man kunnat hänvisa till FN och deras dokument om människors lika värde. Att oavsett yrke, religion, etnicitet, livstil, läggning osv. är man lika värda. För att få bra karma som alla hinduer vill ha så att man kan återfödas till ett bättre liv eller uppnå moksha krävs goda handlingar. 

Om hinduer skulle följa de ”nya texterna” så tror jag att man överlag skulle få mycket bättre karma. Några kanske sätter sig frågande till detta och säger att då skulle gudarna straffa en om man inte gör som de har ”sagt”. Men jag tror att gudarna inte skulle straffa någon. Jag tror att för gudarna väger kärlek, respekt mot medmänniskor och lika värde för alla individer tyngre än att följa något som kom till för flera tusen år sedan.

15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

Hinduismen har i stort sett haft väldigt stor inverkan på andra delar i världen. Det som har påverkat mest och har blivit en väldigt trendig grej är yoga. Förklaringen till varför yoga har kommit till västerlandet har olika förklaringar men en av de tidiga anledningarna kan vara The Beatles intresse för hinduismen. På 1960-talet blev en av medlemmarna George Harrison, väldigt intresserad av indiska instrument och med tiden för indisk religion och meditation aka yoga. Flera av deras låtar har indiska inslag. I och med att The Beatles hade vådligt mycket fans så följde väldigt många i deras fotspår och började också intressera sig för Indien och för meditation. 

På en resa 1968 träffade The Beatles en vishetslärare vid namn Maharishi. Han hade startat rörelsen Transcendental Meditation. Deras resa ökade övriga världens intresse enormt eftersom som sagt hade de väldigt många fans som tog efter de och ville var precis som sina idoler. Deras inflytande tycker jag kan spegla av sig fortfarande idag. Yoga är populära träningspass och att äta vegetarisk mat blir mer och mer vanligt. Jag säger inte att vegetarisk kost bara kommer från hinduismen men jag tror att religionen kan ha inspirerat andra till att bli vegetarianer.